app_store_button

google_play_button

is Device Banner Block 894x1036

Stígðu inn í heim af óteljandi sögum

Hlustaðu og lestu

Adam

Angelica

Emelie & Hanna

Sveriges första och enda historiepodd om antiken.
 Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Poddius Castus – En podd om antiken

Efter en orolig tid på slutet av 100-talet e.v.t. blev Septimius Severus kejsare. Vid det här laget ärver man kejsartiteln och han hade två söner som arvtagare. En av sönerna skulle komma att mörda sin bror och ta makten själv.

Det här avsnittet handlar om en av det romerska rikets mest kontroversiella kejsare, Caracalla. Marcus Aurelius Antoninus, bättre känd som Caracalla, regerade i Rom mellan åren 211 och 217 e.v.t. Idag är han mest känd för två saker: Det magnifika badet i Rom, döpt efter honom som fortfarande står kvar idag och Constitutio Antoniniana, det edikt som gav romerskt medborgarskap till nästan alla fria män i hela romarriket.

Dock är det varken baden eller ediktet han var mest känd för under sin levnadstid. Caracalla beskrivs i de antika källorna ofta som brutal, paranoid och hänsynslös. Förutom att ha mördat sin bror Geta så bestod regeringstid av våld och militära kampanjer.

Men var Caracalla verkligen Roms värsta kejsare?

 Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

100. Caracalla – Roms värsta kejsare?

Fulvia kan vara en av antikens mest ökända kvinna, men som de flesta idag aldrig har hört talas. Fulvia levde under en väldigt turbulent tid i Rom, och hamnade genom sin position mitt i dramat. En av hennes makar mördades brutalt, en annan dödades i krig och den tredje övergav henne när hon var döende. Genom sina kontakter drogs hon in i efterspelet av mordet på Julius Caesar och de efterföljande krigen – inte minst det mellan Octavianus (senare Augustus) och Marcus Antonius, Fulvias sista make. 

I det här avsnittet dyker vi ner i livet och myterna kring Fulvia – en av de mest väldokumenterade kvinnorna från den sena romerska republiken. Trots att hennes namn dyker upp gång på gång i samtida texter (särskilt hos Cicero), är hennes historia formad genom andras – ofta mycket fientliga – perspektiv.

Vi pratar om källkritik, propaganda, makt, hat, och varför Fulvia förtjänar en mycket större plats i historieskrivningen än den fotnot hon ofta blivit.

 Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

99. Fulvia. Del 1 – Kvinnan i mitten av Roms politiska tumult

Dagens avsnitt är en favorit i repris från 2021, ett av våra första avsnitt och ett avsnitt som ligger oss varmt om hjärtat; det om amatörarkeologen Heinrich Schliemann. Vår tanke var att komma med ett nytt avsnitt, men sjukdom satte käppar i hjulet. Snart är vi tillbaka med ett rykande hett avsnitt, men till dess; håll till godo! 

”Amatörarkeologen som sedan barnsben hade som mål att upptäcka det mytiska Troja, eller ett skräckexempel för moderna arkeologer och ett bra exempel på varför man måste lägga fokus på källkritik. I dagens avsnitt diskuterar vi Heinrich Schliemann, hans väg mot Troja och Mykene och det arv han lämnade efter sig.”

 Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Favorit i Repris: 8. Heinrich Schliemann – Att skåda Agamemnons ansikte

Alexander den store ligger död i Babylon. Hans enorma rike skulle nu komma att delas upp mellan hans generaler, i ett försök att hålla ihop det för kommande generationer. Inom kort visar det sig dock att vissa generaler vill mer än så. Maktens intriger utvecklas till fullskaliga krig som under en period av nästan 20 år skulle komma att omintetgöra drömmen om ett enat rike.

I denna första del av diadokerkrigen tittar vi närmare på de två första krigen mellan Alexanders efterträdare, samt stiftar bekantskap med en smått osannolik protagonist.

 Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

98. Diadokerkrigen. Del 1 – Alexanders sanna arvtagare

I det här avsnittet tar vi oss an ämnet queerness under antiken. Orden och begreppen heterosexuell, homosexuell eller queer fanns inte som termer under antiken, varken i latinet eller antikgrekiskan. Men även fast det inte fanns ord för att beskriva samkönade relationer så fanns det ju självklart människor som var attraherade av och blev kära i de av samma kön som sig själva. Och medan samkönade relationer var en grej, så var det något som hände främst innan och under heteronormativa äktenskap.

Hur såg den antika personen på samkönad kärlek? Vilka ramar och regler fanns det för vad som var acceptabelt? Och hur har forskningen tolkat de bevisen som finns?

 Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

97. Queerness under antiken – Den hyllade penisen, den osynliga kvinnan och annan samkönad kärlek

I den här reprisen från 2024 pratar vi deckardrottningen Agatha Christie och hennes intresse för antiken!

Agatha Christie tog världen med storm med sina "whodunit" med kluriga mordgåtor som får sin lösning genom den briljans som är detektiven Hercule Poirot eller den gamla ungmön Miss Marples klipskhet. Agatha är mest känd för alla sina böcker – inte föga förvånande eftersom hon toppar listorna över flest sålda ex och flest översatta böcker. Men hon närde också ett stort intresse för fornhistoria och arkeologi. Hennes resor längs Nilen, besök till sumeriska städer och inte minst hennes deltagande vid flera stora arkeologiska expeditioner smögs sig in i flera av hennes mest kända böcker.

I det här avsnittet pratar vi mysmord, ansiktskrämer i konserveringssyfte och lyxkryssningar längs med Nilen.

 Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Favorit i repris: 73. Agatha Christie – Deckardrottningen med arkeologambitioner

I den här reprisen från 2021 dyker vi ner i historien om Britanniens krigardrottning Boudica, som nästan besegrade romarna!

De brittiska öarna var under antiken en mysteriernas plats, belägna precis på gränsen av den kända världen. Denna mystik gjorde att Britannien troddes härbärgera stora rikedomar, något som gjorde det till ett självklart mål för romersk expansion. Men inom kort skulle romarna komma att inse att den bild de målat upp inte överensstämde med verkligheten. Resultatet blev en närmast hänsynslös romersk ockupation, som främst tjänade till att göda ett gränslöst hat mot allt vad Rom hette. Tillslut fick britannerna nog och i täten för ett blodigt uppror gick ikenernas drottning – Boudica.

 Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Favorit i repris: 19. Boudica – Britanniens krigardrottning

I den här reprisen från 2023 förflyttar vi oss till platsen där de kanske mest kända grekiska krigarna bodde, nämligen Sparta.

Sparta. Få grekiska stadsstater har genom historien åkallat samma sorts vördnad som Lakoniens huvudsäte. En plats där politisk stabilitet och samhällelig ordning skapade en oslagbar krigsmaskin. Eller? En stor del av den åkallade vördnaden har sitt ursprung i den spartanska hägringen, en glorifierad bild som spartanerna själva i högsta grad projicerade utåt. Detta är en historisk översyn av Spartas historia och denna så centrala hägring. En berättelse om nästan fyra århundraden av blod, svett och tårar.

 Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Favorit i repris: 47. Sparta – Från stormakt till hägring

I den här reprisen från hösten 2022 får vi bekanta oss med filosofen Platon och att det var han som uppfann myten om Atlantis!

Platon är kanske den mest inflytelserika tänkaren inom västerländsk filosofi, men han har bidragit med mycket mer än så. I de två dialogerna Timaeos och Kritias introducerar Platon sin berättelse om öriket Atlantis, som sjönk under havets yta. Det är en berättelse som man sällan tänkte på under antiken, men som fått desto större utrymme under mer modern tid. Från antik filosofi till utomjordingar, från Platon till Graham Hancock. Det här är berättelsen om Platons Atlantis.

 Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Favorit i repris: 43. Platon och Atlantis – Antik filosofi och modern pseudovetenskap

Följ med när Poddius Castus spelar Dungeons and Dragons i antikens anda. De otänkbara hjältarna Lysander, Artemisia, Chrysanthis och Melinoë tar sig an det första av vad som skulle vara Herakles stordåd.

Allt medan poddens medlemmar slåss med mikrofon-missöden och blir varse om att inte uppdatera ChatGPT på olika håll då det kan resultera i olika äventyr. Med andra ord; det blev lite fel då och då, men roligt hade vi!

Mot äventyret! Detta är del 3 av 3.

 Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Sommarspecial: De ofrivilliga stordådarna – Del 3

År 235 efter vår tideräkning och det romerska riket inleder en period på nära 50 år av kris som vi kallar för krisen på 200-talet. Det är en tid med ett ostabilt styre, kantat med ekonomiska oroligheter och ett konstant hot från främmande folk vid rikets gränser. 

I denna första del om krisen på 200-talet inleder vi med den första av soldatkejsarna, Maximinus Thrax som tar makten år 235 och tar oss till och med den obetydlige Aemilianus år 253. 

 Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

67. Soldatkejsarna och krisen på 200-talet. Del 1 – Maximinus Thrax till Aemilianus

Hlustaðu og lestu

Other podcasts you might like ...