Vilket pinsamt dravel! Jag brukar gilla feelgood, men här blev det för mycket av allt. Huvudpersonen är mer än lovligt korkad!

Huvudrollsinnehavaren beter sig som ett avundsjukt barn. Jag klarar inte att få några som helst positiva känslor gentemot henne och väljer att inte lyssna vidare på boken. Uppläsaren är dock bra.

Huvudpersonen i boken verkar ju inte helt 100. Gillar henne inte och därmed inte boken heller.

En feelgood som du vill ha med dig i hängmattan. Älskade allt med den!🤩

Jättebra! Välskriven och underhållande. Ser fram emot fortsättningen

En fantastiskt härlig bok. Lyssnade hela boken i ett svep.

Ganska fånig medelålders romantik och trädgårds mys. Möjligen lämplig som hjärndöd ”hängmattelittratur”en bakfull deppdag.

Jag tycker mycket om Jenny Clevströms språk. Ett måste för alla trädgårdsälskare. En riktigt somrig pärla!

Mediokert tantsnusk maskerat som feelgoodbok med trädgårdstema. Orealistiska scenarios staplas på varandra där den paranoida och självcentrerade huvudpersonen feltolkar och skapar problem av situationer och information som inte är problem. Utöver detta förekommer felaktiga och bisarra beskrivningar av Österlen för oss som känner till landskapet, där berättelsen förlagts till Rörum för att skapa en aura av Mandelmans. Historiens antagonist tillika huvudkaraktärens självklara romansobjekt är en ”trädgårdscelebritet” typ Karl Fredrik på Eklaholm, fast hetero, genuin, medelålders och snygg. Alla skäl för att misstänkliggöras av huvudpersonen alltså! De enda intressanta delarna är konflikten med sin döda mor som Pommie ältar postumt. Allt annat är i stil med hur man fick skriva historier på högstadiet. De sista timmarna var olidlig lyssning som jag inte hade tagit mig igenom om jag inte haft bättre saker att fokusera på. Författaren borde dessutom ha kollat upp hur man anger växtnamn rätt.

Pubertalt och tramsigt. Tyvärr inte alls intressant eller särskilt välskrivet. Men uppläsaren var bra.