Destruktiv huvudperson. Blir less efter nån timme.

Boken är absolut inte dålig som många tycks anse, jag har läst inte lyssnat på den!! Jag tror att många bra böcker kan påverkas negativt av uppläsaren och här verkar det vara så. Boken tar upp (förutom de klassiska deckardelarna) kvinnor som är trötta på delar av sina liv, svårigheter att kommunicera med de som är olika oss själva och hur man kan känna för sitt arbete när allt mer handlar om hårda värden dvs ekonomi och inte de mjuka som känslor och arbetsro, arbetsmiljö. Boken beskriver med andra ord verkligheten. Visst kan jag reta mig fördärvad på Monica Pedersen ibland men jag tror att det beror på att hennes tankar ibland är för nära mina egna. Så läs den, du missar något annars

Inte lika bra som den förra. Lite för gnällig

Bra intrig och delvis spännande. Men i början alldeles för mycket gny och gnäll på polis och sjukvård. Lite av det kan vara motiverat men det här blev alldeles för jobbigt att lyssna på. Var nära att bara stänga av. Tråkigt sätt att behandla en bra idé.

Var är boken??

Nja mittemellan trädgårds bok typ/ lotta

Efter 7h (5h på 1.5 hastighet) funderar jag på att sluta lyssna. Den måste avlyssnas på en ngt högre hastighet annars blir upplevelsen av huvudpersonen att hon är ännu dummare, ännu mera naiv och icke allmänbildad. Hon är dessutom så gnällig, egoistisk och har en stor offerkofta på sig. När hennes kollega ovanpå allt detta ger en hund choklad, undrar jag hur den hundägande författaren tänkte där. Lyssnar lite till men är tveksam till om min upplevelse ändras till det bättre.

Blir galen av allt gnäll. Monika är som Wallander som jag också slutade läsa för att han aldrig hann tvätta, äta och ha ett privatliv.

Långtråkig, seg, deprimerande

Instämmer med föregående. Huvudpersonen är så trist och gnällig att det bara inte går att stå ut med. Nu stänger jag av efter 4 timmar.