App Store

Google Play

se-device-image-1200x1200

Tritt ein in eine Welt voller Geschichten

Hören und Lesen

Clas Svahn

I århundraden har människor mött varelser som inte verkar höra hemma i vår egen värld. Varelser på gränsen till det okända, på en annan sida av tillvaron. De dyker upp i sägner, i sagor och i berättelser från människor som bara råkat vara på en viss plats vid en speciell tidpunkt. Vittnesmål om något som skrämmer och oroar, men också tröstar och ger hopp. Vår värld är full av sådant som ligger på gränsen mellan det fysiska och icke fysiska.

Clas Svahn lyssnar på vittnesmål från svenskar som säger sig ha mött dem. Han drar paralleller till utländska berättelser och försöker förstå vad som egentligen har hänt. För berättelserna lever – och än i dag möter människor dessa varelser som nästan inte finns.

I det första avsnittet av ljudboksserien Det okända, De små under jorden, berättar Clas Svahn om möten med älvor och alver, tomtar och troll, vittror och vättar, samt dödens budbärare, lyktgubben.

Avsnittet är tidigare utgivet i textform med titeln ”De små under jorden” i boken Det okända, Semic 2018.

Mattias Linderoth

Bonnier Audio

Det okända

De små under jorden

Skräckmästaren H. P. Lovecraft konstaterade redan 1927 att ”den äldsta och starkaste känsla som människosläktet känner till är rädslan, och den äldsta och starkaste typen av rädsla är rädslan för det okända”.

I det andra avsnittet av Det okända, Skrämmande möten, berättar Clas Svahn om möten med skräckinjagande varelser som jättar, vampyrer, häxor och utomjordingar. Han låter oss även möta nutida mystiska fenomen som männen i svart och den digitala världens eget spöke, Slender man.

I århundraden har människor mött varelser som inte verkar höra hemma i vår egen värld. Varelser på gränsen till det okända, på en annan sida av tillvaron. De dyker upp i sägner, i sagor och i berättelser från människor som bara råkat vara på en viss plats vid en speciell tidpunkt. Vittnesmål om något som skrämmer och oroar, men också tröstar och ger hopp.

Clas Svahn lyssnar på vittnesmål från svenskar som säger sig ha mött dem. Han drar paralleller till utländska berättelser och försöker förstå vad som egentligen har hänt. För berättelserna lever – och än i dag möter människor dessa varelser som nästan inte finns.

Avsnittet är tidigare utgivet i textform med titeln ”Skrämmande möten” i boken Det okända, Semic 2018.

Skrämmande möten

Efter mer än fyra decennier i det okändas tjänst har Clas Svahn ännu inte sett ett spöke. Han har besökt hus och platser där andra har sett spöken, väntat timme efter timme. Men spöken visar sig inte på beställning och det som intresserar honom mest är de spontana iakttagelserna, där vittnena inte haft möjlighet att förbereda sig eller försökt framkalla spöket.

Man må tro vad man vill om spöken – finns spöken i verkligheten eller är det blott fråga om hjärnspöken – men en sak är säker: Vi människor tycks aldrig få nog av spöken.

I det tredje avsnittet av Det okända, I nattens mörker, berättar Clas Svahn om möten med spöken, om hemsökta hus, om maran och om fotografier av en okänd värld.

Avsnittet är tidigare utgivet i textform med titeln ”I nattens mörker” i boken Det okända, Semic 2018.

I nattens mörker

Skogarna utanför Katrineholm, på eftermiddagen 23 november 2011. Med sin mobiltelefon lyckas en person fotografera en stor springande varelse i en glänta. En svensk Bigfoot? Men bilden är suddig och fotografen förblir anonym.

Berättelserna om människoliknande varelser som lever i skogarna har funnits länge, men trots bilder, filmer, fotavtryck och andra spår har de visat sig vara lika undflyende som spöken, sjöodjur och troll. Ändå fortsätter vittnesmålen att strömma in.

I det fjärde avsnittet av Det okända, Märkliga varelser, berättar Clas Svahn de mest kända Bigfoot-historierna och berättelsen om Himalayas snöman, yetin. Han berättar också om tider när drakar flög över Sverige och om underliga iakttagelser av djur som är på fel plats, som finska lejon av ett helt annat slag än det vi vanligen tänker oss.

Avsnittet är tidigare utgivet i textform med titeln ”Djur som inte borde finnas” i boken Det okända, Semic 2018.

Märkliga varelser

Jakten på Storsjöodjuret fortsätter. Länsstyrelsen i Jämtland beslöt den 22 januari 1986 att fridlysa Storsjöodjuret, men både Miljödomstolen och Justitieombudsmannen fann att förbudet bröt mot grundlagen och saknade rättslig verkan, och fridlysningen upphävdes 2005. Än så länge har ingen lyckats fånga det omtalade sjöodjuret, men med undervattenskameror hoppas man nu fånga odjuret åtminstone på bild.

Legenden om Storsjöodjuret är ingen ny företeelse. Den första uppteckningen av vittnesmål om ett större djur som lever i Storsjön dateras till år 1635. Även Dellensjöarna i Hälsingland har en mångårig historia av vittnesmål om märkliga fenomen och från runtom i landet berättas om sjöodjursobservationer.

I det femte avsnittet av Det okända, Vattnets väsen, berättar Clas Svahn om odjuren som gömmer sig i sjöarnas och havens djup, och om sirenernas farliga sång.

Avsnittet är tidigare utgivet i textform med titeln ”Vattnets väsen” i boken Det okända, Semic 2018.

Vattnets väsen

I det sjätte och avslutande avsnittet av Det okända, Besök från himlen, rör vi oss inom de religiösa domänerna. Många säger sig ha mött honom, men vi vet inte hur han ser ut. Det finns förvisso oräkneliga målningar av honom, men det enda som vi kan hålla fast vid är ledtrådar i Bibeln. Som att han bar skägg, då den judiska lagen förbjöd män att ”förstöra kanten på skägget”. Men så har vi alla fotografierna förstås. Det handlar om ingen mindre än Jesus och Clas Svahn berättar historierna om när Guds son fastnade på bild. Därtill får vi höra berättelsen om när Jungfru Maria kom till Tensta och om svenskars möten med änglar.

I ljudboksserien Det okända visar Clas Svahn hur vi människor upplever vår omvärld, hur vi möter fenomen och företeelser som står med ena foten i den fysiska verkligheten och den andra foten i något som vi ännu inte har helt koll på. Han finner att vi människor är dåligt rustade för mötet med det okända samtidigt som det helt klart finns upplevelser som inte går att avfärda. Sålunda, skriver Clas Svahn, vore det fel att förkasta berättelserna bara för att de inte stämmer med vad de flesta av oss tror och tycker. Istället ska de undersökas, även om det vi ska försöka förstå inte faller inom ramarna för vår egen världsbild.

Avsnittet är tidigare utgivet i textform med titeln ”Besök från himlen” i boken Det okända, Semic 2018.