App Store

Google Play

Details page - Device banner - 894x1036

Entrez dans un monde infini d'histoires

Écouter et lire

Henrik Berggren

Hösten 1939 trodde många att Sverige skulle klara sin neutralitet på samma sätt som under första världskriget. Men samtidigt som ljusen släcktes i många av Europas städer fortsatte vardagslivet i Sverige. Biograferna gick för fullt, dansorkestrarna spelade, män och kvinnor blev kära och fick barn, författarna skrev böcker och sportaffärerna sålde kälkar och skidor som aldrig förr under den snörika vintern.

Landet utanför skildrar hur kända och mindre kända svenskars liv gestaltade sig under det första krigsåret. Skulle Sverige kunna hålla sig utanför världskriget? Borde Sverige göra det? Detta är den första delen av tre och handlar om vad som hände i Sverige från krigsutbrottet den 1 september fram till mitten av oktober 1939.

Jonas Kruse

Norstedts

Landet utanför

Landet utanför : Sverige och kriget 1939-1940. Del 1:1, Det blomstrande landet

Efter den första chocken över att det åter blivit krig i Europa lugnade stämningen ner sig i Sverige. Regeringen hade goda förhoppningar om att Sverige skulle kunna hålla sig utanför på samma sätt som under första världskriget. Känslan av solidaritet med Finland var stark, men svenskarna var kluvna när det gällde hur långt man skulle gå för att hjälpa det utsatta grannlandet.

Landet utanför skildrar hur kända och mindre kända svenskars liv gestaltade sig under det första krigsåret. Skulle Sverige kunna hålla sig utanför världskriget? Borde Sverige göra det? Detta är den andra delen av tre och handlar om perioden mellan december 1939 och mars 1940 då finska vinterkriget rasade.

Landet utanför : Sverige och kriget 1939-1940. Del 1:2, Kriget kommer närmare

När kriget tog slut den 13 mars uppstod skuldkänslor i Sverige för att man inte gjort mer för sitt grannland, Finland. Dessa avtog dock ganska snabbt, inte minst på grund av att Finland överlevt som självständigt land. En känsla av optimism började spira. Norden var åter fredligt. Kunde det vara så att Sverige skulle klara sig undan världskriget?

Landet utanför skildrar hur kända och mindre kända svenskars liv gestaltade sig under det första krigsåret. Skulle Sverige kunna hålla sig utanför världskriget? Borde Sverige göra det? Detta är den sista delen av tre. Framställningen går fram till den mörka sommaren 1940 då de tyska arméerna stod segerrika på den europeiska kontinenten och endast Storbritannien kämpade vidare.

Landet utanför : Sverige och kriget 1939-1940. Del 1:3, Nazistisk nyordning i Europa

I centrum av berättelsen står striderna om eftergiftspolitiken mot Tyskland. Men runt de ledande politikerna, militärerna och diplomaterna vävs en fängslande skildring av livet i det neutrala Sverige. Husmödrarna klipper ransoneringskuponger, biografsalongerna är utkylda men fullsatta, antinazister planerar flykt och swing är tidens melodi. I små tidningsnotiser rapporteras om allt hårdare ingrepp mot judar i de ockuperade länderna. Men först när ett fartyg med 532 norska judar avgår mot Polen från Oslo i november 1942 kommer en reaktion …

Detta är del 1 av 3 i den efterlängtade fortsättningen av Landet utanför.

Landet utanför : Sverige och kriget 1940-1942. Del 2:1, Tidens melodi

Regeringens försök att mörka transiteringen till Norge sommaren 1940 blev ett katastrofalt misslyckande. Snart insåg alla att det gällde att presentera den nya eftergiften på bästa sätt för såväl svenska folket som för omvärlden. Den allmänna opinionen i västmakterna var en annan sak. Det brittiska folket befann sig i dödskamp med Nazityskland. Deras städer bombades, deras fartyg sänktes och deras söner krigade i avlägsna länder. Det blev svårt att ursäkta att svenskarna hjälpte Hitler. Ytterligare transiteringar av tyska trupper befäste bilden av att Sverige var på väg att bli ett tyskt lydrike.

Detta är del 2 av 3 i den efterlängtade fortsättningen av Landet utanför.

Landet utanför : Sverige och kriget 1940-1942. Del 2:2, Tysken kommer!

Den tredje krigsvintern anländer och det blir också den knappaste. Efter två somrar med dåliga skördar har mjöl- och köttransonerna skurits ner till ett minimum. Nu talar man mer om ”kris” än om ”krig”. Samtidigt visar sig attacken mot Pearl Harbor i december 1941 ha ingått i en större strategisk plan för att driva bort USA och de europeiska kolonialmakterna från Sydostasien. Avsikten var att skapa det som eufemistiskt kallades ”den storöstasiatiska sfären för gemensamt välstånd”, vilket var den japanska motsvarigheten till Hitlers nyordning i Europa.

Detta är del 3 av 3 i den efterlängtade fortsättningen av Landet utanför.

Landet utanför : Sverige och kriget 1940-1942. Del 2:3, Varför mörknade inte himlen?

I den avslutande delen av sin breda trilogi om Sverige under andra världskriget skildrar Henrik Berggren de sista dramatiska krigsåren. Efter slagen vid El Alamein och Stalingrad har den tyska krigslyckan vänt och röster höjs för att ”lägga om kursen i de allierades riktning”. Men Sverige är fortfarande inringat av Tyskland och trots en växande kritik mot eftergiftspolitiken går samlingsregeringen försiktigt fram.

Med hjälp av dagstidningar, dagböcker, brev och romaner skildras vardagslivet i krigets skugga. Svenskarna går på bio och restaurang som aldrig förr, äktenskap och barnafödande ökar och författarna debatterar om litteraturen har en plikt att göra beredskapstjänst. Samtidigt har krigsåren förändrat Sveriges invånare. Med de danska judarnas flykt hösten 1943 sjunker insikten på allvar in om att nazisterna är på väg att utplåna Europas judar. Det stoppar dock inte Sverige från att exportera järnmalm och kullager till Tyskland i utbyte mot kol. När USA hotar att bomba SKF i Göteborg ställs frågan om svensk neutralitet på sin spets…

Del ett av tre, "Varje order om att motståndet ska uppges är falsk".

Landet utanför : Sverige och kriget 1943-1945. Del 3:1, Varje order om att motståndet ska uppges är falsk

I den avslutande delen av sin breda trilogi om Sverige under andra världskriget skildrar Henrik Berggren de sista dramatiska krigsåren. Efter slagen vid El Alamein och Stalingrad har den tyska krigslyckan vänt och röster höjs för att ”lägga om kursen i de allierades riktning”. Men Sverige är fortfarande inringat av Tyskland och trots en växande kritik mot eftergiftspolitiken går samlingsregeringen försiktigt fram.

Med hjälp av dagstidningar, dagböcker, brev och romaner skildras vardagslivet i krigets skugga. Svenskarna går på bio och restaurang som aldrig förr, äktenskap och barnafödande ökar och författarna debatterar om litteraturen har en plikt att göra beredskapstjänst. Samtidigt har krigsåren förändrat Sveriges invånare. Med de danska judarnas flykt hösten 1943 sjunker insikten på allvar in om att nazisterna är på väg att utplåna Europas judar. Det stoppar dock inte Sverige från att exportera järnmalm och kullager till Tyskland i utbyte mot kol. När USA hotar att bomba SKF i Göteborg ställs frågan om svensk neutralitet på sin spets…

Del två av tre, "Kommer fred, kommer Ford".

Landet utanför : Sverige och kriget 1943-1945. Del 3:2, Kommer fred, kommer Ford

I den avslutande delen av sin breda trilogi om Sverige under andra världskriget skildrar Henrik Berggren de sista dramatiska krigsåren. Efter slagen vid El Alamein och Stalingrad har den tyska krigslyckan vänt och röster höjs för att ”lägga om kursen i de allierades riktning”. Men Sverige är fortfarande inringat av Tyskland och trots en växande kritik mot eftergiftspolitiken går samlingsregeringen försiktigt fram.

Med hjälp av dagstidningar, dagböcker, brev och romaner skildras vardagslivet i krigets skugga. Svenskarna går på bio och restaurang som aldrig förr, äktenskap och barnafödande ökar och författarna debatterar om litteraturen har en plikt att göra beredskapstjänst. Samtidigt har krigsåren förändrat Sveriges invånare. Med de danska judarnas flykt hösten 1943 sjunker insikten på allvar in om att nazisterna är på väg att utplåna Europas judar. Det stoppar dock inte Sverige från att exportera järnmalm och kullager till Tyskland i utbyte mot kol. När USA hotar att bomba SKF i Göteborg ställs frågan om svensk neutralitet på sin spets…

Del tre av tre, "Sista chansen".

Landet utanför : Sverige och kriget 1943-1945. Del 3:3, Sista chansen

Hösten 1939 trodde många att Sverige skulle klara sin neutralitet på samma sätt som under första världskriget. Men med finska vinterkriget och det tyska angreppet på Norge och Danmark våren 1940 tycktes det som om Skandinavien skulle bli skådeplats för den stora urladdningen mellan stormakterna.

Det här tre ljudböckerna utgör den första boken av trilogi Landet utanför. Här skildras hur kända och mindre kända svenskars liv gestaltade sig under det första krigsåret. Framställningen går fram till den mörka sommaren 1940 då de tyska arméerna stod segerrika på den europeiska kontinenten och endast Storbritannien kämpade vidare. Skulle Sverige kunna hålla sig utanför världskriget? Borde Sverige göra det?