App Store

Google Play

SE - Details page - Device banner - 894x1036

Kliv in i en oändlig värld av stories

Lyssna när som helst, var som helst

Norstedts Juridik

Juridikens värld

I det som han kallar för ”det gamla livet” levde Stefan Olafsson under flera år som en hemlös sprutnarkoman – en luttrad fängelsekund som ideligen dömdes för nya missbruksrelaterade brott. Under den första drogfria fängelsevistelsen fann han viss framtidstro via återupptagna studier – men föll snabbt tillbaka i samma destruktiva mönster. En försommardag 2009, på jakt efter snabba pengar, får han syn på en 86-årig kvinna som är illa däran efter ett strokeanfall – vars liv han lyckas rädda. En avgörande vändpunkt, en insikt om att han kunde göra gott – ett slumpartat möte som också skulle rädda hans eget liv. Efter återupptagna studier, ”en inre resa” och framgångsrik behandling kommer han in på juristlinjen – och sedan förra året kan han titulera sig som advokat. Vilken inverkan har hans bakgrund i möten med nya klienter, vad är problemet med svensk narkotikapolitik, och vilken högprofilerad brottmålsadvokat var det som inspirerade honom att följa samma väg? 

Det och mycket annat i veckans avsnitt av Juridikens värld.

Från hemlös sprutnarkoman till advokat – möt Stefan Olafsson

Antalet grova brott ökar i Sverige och bara en femtedel av alla gängmord klaras upp. En person som gärna vill vända den här utvecklingen är riksåklagare Petra Lundh, som är chef för landets åklagare. Så vad vill hon göra för att vässa den svenska rättsapparaten, och vilka verktyg saknar hon? Journalisterna Pontus Fall och Petter Svensson har träffat henne.

Petra Lundh – Sveriges riksåklagare

I en rad uppmärksammade domar har både företag och stater tillskrivits ett allt större ansvar för sin miljö- och klimatpåverkan. Vad är det egentligen som ligger bakom juridikens växande inflytande på miljöområdet? Och vad blir konsekvenserna om "ekocid" – mord på naturen – införs i Romstadgan? Journalisterna Pontus Fall och Petter Svensson träffar Jonas Ebbesson, professor i miljörätt vid Stockholms universitet, och föreståndare för Stockholms miljörättscentrum.

Juridik och miljö: När klimatfrågan klev in i rättssalen

Det har föreslagits att artificiell intelligens och annan digital teknik i hög grad kommer att kunna lösa de uppgifter som idag utförs av byråernas juniora jurister. Kommer "legal tech" ge branschen en välkommen energikick, och hur många arbetstillfällen är det som möjligtvis berörs? Journalisten Pontus Fall har träffat teknikentreprenören John Engholm, som till vardags är chefsjurist på Serendipity.

"Legal tech": Hot eller möjlighet?

Frågan om hur man straffrättsligt ska hantera psykiskt sjuka individer är omdiskuterad. Att göra en uppsåtsbedömning när gärningspersonen har en förvrängd verklighetsuppfattning innebär särskilda utmaningar. Möt Tova Bennet, forskare i straffrätt vid Lunds universitet, vars studier pekar på att det finns ”ett uttunnat skuldkrav” för psykiskt sjuka lagöverträdare – med fler fällande domar som följd. Hur kommer det sig?

”Ett uttunnat skuldkrav” – så straffas psykiskt sjuka lagöverträdare

När den islamistiska revolutionen svepte över Iran 1979 följde den 30-årige iranske diplomaten Said Mahmoudi oroligt händelseutvecklingen från sin postering i Stockholm. Plötsligt riskerade de lysande framtidsutsikterna att gå om intet. Hans erfarenhet av att översätta engelska filmer gav honom året därpå en oväntad roll vid gisslandramat på den amerikanska ambassaden i Teheran. Ett liv tar slut. Och ett annat börjar – som leder till att han så småningom blir en internationellt erkänd professor i internationell rätt. Hör Said Mahmoudi berätta om sitt dramatiska liv.

Från iransk revolution till professor i Sverige – möt Said Mahmoudi

Distans- och hybridarbetet verkar vara här för att stanna. Men samtidigt som det ofta innebär en större frihet och bättre balans i arbetslivet dyker nya utmaningar upp. Ökad ojämlikhet mellan könen och ett A- och B-lag där vissa arbetar på plats och vissa på distans, är några av riskerna enligt Jens Näsström, arbetspsykolog och oberoende forskare. Vad behöver ledare och chefer tänka på, och hur undviker vi en arbetsintensifiering i en allt mer digital arbetsmiljö?

Balans i livspusslet eller kvinnofälla? Så navigerar vi i nya tidens hybridarbete

Aida Samani, jurist på Civil rights defenders, berättar om arbetet med att samla in bevisning så att ansvariga för krigsförbrytelser och andra folkrättsbrott ska kunna ställas inför rätta. Flera fall som tagits upp i svenska domstolar, från bland annat Rwanda och forna Jugoslavien, visar att förövare kan åtalas många år efter att brotten begicks. Hur kan offer och deras anhöriga få upprättelse? Hur kan Sverige och övriga världen bli bättre på att utkräva ansvar för folkrättsbrott?

Krigsförbrytelser och andra folkrättsbrott – så kan förövarna ställas till svars

Många jurister har en önskan att röra sig uppåt i värdekedjan, fokusera mer på strategiska frågor och arbeta närmare styrelse och ledning. Hur går man tillväga för att tydliggöra sin roll och sitt bidrag, hur ser man till att lägga sin tid på rätt saker och vad innebär det att ”skala juridiken”? Lyssna på Victoria Swedjemark, tidigare chefsjurist på Tele 2 Sverige, grundare av konsultföretaget Glowmind och partner på VenturisConsulting Group.

Bolagsjuridik 2.0 – att ”skala juridiken” och utmana status quo

Peter Althin är en av Sveriges mest omskrivna och anlitade brottmålsadvokater. Han har haft en av huvudrollerna i några av de mest uppmärksammade rättegångarna i modern tid. Av hans klienter kan nämnas Anna Lindhs mördare Mijailo Mijailović, kändisbrottslingen Clark Olofsson och den oskyldigt livstidsdömde Joy Rahman. I veckans avsnitt av Juridikens värld berättar Peter Althin bland annat om varför en domare i vredesmod kastade en penna mot hans huvud och vad som fick honom att fylla en hockeytrunk med 60 kg potatis vid en hovrättsförhandling. Vad har han försakat för karriärens skull och på vilket sätt har rädslan för att misslyckas påverkat yrkesrollen?

”Vem fan är du?” – Peter Althin om karriären, prestationsångest och 60 kg potatis

Finansiell brottslighet utgör ett hot mot hela det finansiella systemet, demokratin och samhället i stort. FN har uppskattat att penningtvätten globalt uppgår till 2.000 miljarder dollar årligen och cirka 130 miljarder kronor tvättas varje år bara i det svenska finansiella systemet. Företag lägger mycket pengar på kundkännedom och transaktionsgranskning men det kan vara svårt att få överblick över vad som funkar och verkligen är effektivt. Detta avsnitt av Juridikens värld gästas av Martin Nordh, CEO och grundare av tech-företaget Acuminor som specialiserar sig på finansiell brottslighet och hjälper organisationer att förstå och reducera sina risker för penningtvätt och terroristfinansiering.

Finansiell brottslighet – om hotet mot demokratin, kryptovalutor och ”kunskap på burk”

Lyssna när som helst, var som helst

Andra podcasts som du kanske gillar...