App Store

Google Play

SE - Details page - Device banner - 894x1036

Kliv in i en oändlig värld av stories

Lyssna när som helst, var som helst

Historiska Media | Acast

Följ med Sveriges främsta historiker på en tur genom världshistorien! Professor Dick Harrison är en av Sveriges ledande historiska profiler. I den nya podcasten Harrisons dramatiska historia samtalar han med sin hustru Katarina Harrison Lindbergh, även hon historiker och författare. Det är personligt och inbjudande, kunnigt och kunskapsrikt, lättsamt men aldrig lättviktigt.

 

De två programledarna vägleder lyssnaren genom världshistorien, med väl valda nedslag. Det är kunskap och fakta, återgivet med berättarglädje och engagemang. Här ges plats för djupdykningar i enskilda personöden och händelser men med en tydlig kronologi i avsnitten som följer historiens väg framåt.

 Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Harrisons dramatiska historia

Den 6 juni firar Sverige nationaldag, men hur många vet egentligen varför vi firar just denna dag? Faktum är att nationaldagen är ett modernt påfund som endast har existerat i några decennier. Varför har vi överhuvudtaget infört denna helgdag? Påminner den om historiska händelser som är värda att hyllas, eller handlar det om något annat?

En ofta återkommande förklaring är att Gustav Vasa valdes till kung i Strängnäs den 6 juni 1523. En annan förklaring är att dagen uppmärksammar tillkomsten av vår nya regeringsform år 1809, då det gustavianska enväldet avskaffades och Sverige fick ett styrelseskick som grundade sig på idén om maktdelning mellan kung och riksdag. Det var förvisso ännu inte en demokrati, men det markerade början på utvecklingen mot vårt nuvarande samhällsskick.

Sanningen är dock att nationaldagsfirandet har sina rötter i Artur Hazelius flaggfester på Skansen på 1890-talet, vilka så småningom ledde till firandet av Svenska flaggans dag. Hazelius hade knappast lyckats med detta om han inte kunnat luta sig mot en nyväckt svensk nationalism – samma strömning som resulterade i nationalsången, svenska flaggor på flaggstänger och den etablerade Sverigebilden med röda stugor, husmanskost, folkdräkter och föreställningar om gemensamma värderingar.

I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om den svenska nationaldagen och den nationalistiska rörelse som banade väg för nationaldagsfenomenet.

Bild: Nationaldagsfirande på Skansen i Stockholm den 6 juni 2016.

Foto: Bengt Nyman – Eget arbete. Wikipedia. Licens: CC BY-SA 4.0.

Musik: La Marseillaise Rouget de Lisle Musique de la Garde Républicaine. Band of the Garde Républicaine, directed by François-Julien Brun. Recorded at the Théâtre des Champs-Elysées. Tillgänglig via Wikimedia Commons. Public domain.

Du gamla, du fria. Kören Harmonica med ett CC-licensierat körarrangemang skapat av Anders Ewaldz. Tillgänglig via Wikimedia Commons, Creative Commons Attribution-Share Alike 4.0 International.

Svenska: Kören Harmonica framför Sveriges nationalsång med ett CC-licensierat körarrangemang skapat av Anders Ewaldz. Texten är skriven av Richard Dybeck 1844 och melodin är hämtad från en gammal folkmelodi.

Klippare: Emanuel Lehtonen

 Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nationaldagen – Sveriges yngsta helgdag från Gustav Vasa till Skansenfest

Sverige, Danmark och Norge brukar sällan räknas till de stora kolonialmakterna, och få känner till hur många utomeuropeiska kolonier de skandinaviska rikena faktiskt haft. De norska kolonierna i Arktis och Antarktis, som etablerades under mellankrigstiden, utgjorde bara de sista i en lång rad av koloniala projekt.

Redan på 1600-talet grundade Sverige kolonier i både Afrika och Amerika. Handelsstationerna vid Guldkusten i nuvarande Ghana etablerades i syfte att skapa inkomster för Svenska Afrikakompaniet, som bedrev handel med guld, socker och slavar. Samtidigt grundades kolonin Nya Sverige i nuvarande Delaware, som fungerade som en bas för handel med Nordamerikas ursprungsbefolkning. Båda kolonierna blev kortlivade, men deras historia är dramatisk och fängslande, fylld av färgstarka guvernörer och konflikter med grannkolonierna.

Danmark däremot utvecklade ett större och mer långlivat kolonialvälde. Danskarna etablerade sig inte bara vid Guldkusten utan även i Västindien och Indien. Framför allt de tre västindiska öarna visade sig vara mycket lönsamma tack vare slavplantager och omfattande sockerproduktion. Den stora koloniala drivkraften var kung Kristian IV, som inte bara grundade nya städer och uppförde ståtliga byggnader med hjälp av inkomster från Öresundstullen, utan också aktivt försökte förvandla Danmark till en merkantil stormakt.

I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, med fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om de skandinaviska kolonierna – med särskilt fokus på 1600-talet.

Bildtext: Karta över dåtidens Guldkust i Västafrika, cirka 1725. Området var en viktig plats för europeiska kolonialmakter, inklusive Sverige, som bedrev handel med bland annat guld och slavar. Kartan är ritad av den brittiske kartografen Herman Moll.

Källa: Herman Moll, ca 1725 – via pirateshold.buccaneersoft.com

Lyssna också på S:t Barthélemy – En skamfläck i Sveriges historia.

Klippare: Emanuel Lehtonen

 Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Skandinaviens bortglömda kolonier – slavhandel, socker och strider i tropikerna

På 1000- och 1100-talen var det blivande svenska riket föga mer än en – i bästa fall – svag och bräcklig konfederation under kungar som ständigt riskerade livet i kamp mot maktrivaler. Det var regel snarare än undantag att mer än en person sökte utöva kungamakt samtidigt. Härskarnas inflytande över de enskilda bygderna var så litet att flertalet monarker har lämnat få, om några, spår i våra historiska källor. 

Allt detta förändrades i mitten av 1200-talet, när Birger jarl och hans söner inom loppet av några decennier genomförde en blodig revolution uppifrån och omformade de autonoma bygderikena till kungariket Sverige. Hur var detta överhuvudtaget möjligt? Hur gick det till? Vilka bidrog till framgången? 

Det finns saker och företeelser som vi tar för givna och som vi accepterar som snudd på självklara element i tillvaron. Hit hör Sverige – vårt land, vårt rike, vår stat. Det är självklart att vi är svenskar och att vi lever i Sverige. Eller?

Nej, det är inte självklart. Under järnåldern och vikingatiden utgjordes dagens Sverige av ett flertal bygderiken och överhöghetsvälden som saknade institutionella band mellan härskare och undersåtar, och som inte hade några gemensamma traditioner eller politiska institutioner som länkade landskapen till varandra. 

I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om det svenska kungarikets tillblivelse och utveckling, med Birger jarl som centralgestalt.

Bild: Birger Jarl i Stockholms Medeltidsmuseums utställning 2010. Arkeologen och skulptören Oscar Nilsson har med hjälp av kriminaltekniska metoder rekonstruerat jarlen Birger Magnussons ansikte utifrån osteologiska analyser och gipsavgjutning av kraniet. Rekonstruktionen av den medeltida statsmannen gjordes utifrån det kranium som ligger begravt i Varnhems kyrka och som med stor sannolikhet tillhört Birger jarl. Foto: Wahlsten, Ray, Medeltidsmuseet.

Klippare: Aron Schuurman

Producent: Urban Lindstedt

 Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Birger jarl och det svenska rikets uppkomst

Trots att Ryssland är en gigantisk stormakt som ligger alldeles runtom hörnet på andra sidan Östersjön har vi tagit emot ytterst få språkliga och kulturella lån från landet, bortsett från ett antal finkulturella verk, vodka på Systembolaget och ett och annat barnprogram på tv. Ryssland har i hundratals år räknats som det i särklass största säkerhetspolitiska hotet mot nationen, och redan Gustav Vasa betecknade grannen i öster som ”arvfiende” – detta trots att flera av hans egna närmaste anförvanter dödades på order av kungen av Danmark.

Hur blev det så? På vikingatiden var ju svenskar och ryssar synnerligen goda vänner och allierade. Hur gestaltade sig konflikterna mellan Sverige och Ryssland i det skede av historien då båda rikena mognade till stater, det vill säga på 1500-talet och det tidiga 1600-talet? Johan III och Ivan den förskräcklige hade en diplomatiskt sett extremt destruktiv brevväxling (”skällebreven”), vilken följdes av ett kvarts sekel av krig – men varför, och vem segrade? Och eftersom Ryssland blev en så farlig granne – vad gjorde vi för att lära känna fienden bättre? Vilka spionrapporter tillkom, och vilka fördomar spreds i Sverige om Ryssland och ryssen?

I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om Ryssland, och Sveriges relation till denna vår närmaste stormaktsgranne, med fokus på Vasasönernas epok. Här möter vi bland annat Petrus Petrejus, Karl IX:s Rysslandsexpert, som skrev ett formidabelt flervolymsverk om hur livet gestaltade sig på andra sidan av dåtidens järnridå.

Bild: Feodor Godunovs karta över Ryssland, publicerad av Hessel Gerritsz 1614

Klippare: Emanuel Lehtonen

Producent: Urban Lindstedt

 Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Arvfienden Ryssland

Den svenska stormaktstiden i all ära, men den verkliga stormakten i 1600-talets Europa var Frankrike. Under första hälften av seklet lades grunden till en ovanligt stark stat och absolutistisk kungamakt, och under 1600-talets andra hälft dominerade den franske kungen Ludvig XIV – Solkungen i Versailles – den europeiska militära och politiska arenan.

Här har vi dock valt en litterär synvinkel: vi möter Frankrike genom Alexandre Dumas och hans roman De tre musketörerna. Har D’Artagnan, Athos, Porthos, Aramis, Milady, Rochefort och de andra romangestalterna existerat, eller hittade Alexandre Dumas på allt själv? Och framför allt: var verklighetens kardinal Richelieu lika realpolitiskt hänsynslös på riktigt som han är i romanen och i filmerna, där han brukar framställas som en klassisk superskurk utan tillstymmelse till samvete? Just Richelieu blir föremål för en längre djupdykning: vi följer honom från vaggan till graven, längs hela den framgångsrika och blodbestänkta karriärbana som förde honom från den provinsiella lågadeln till högsta möjliga politiska position. Vi gör också bekantskap med hans lika färgstarka efterträdare som Frankrikes mäktigaste man, den italienskfödde kardinalen Jules Mazarin.

I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om Frankrike på de tre musketörernas tid – och framför allt om de båda kardinaler som ledde landet när det utvecklades till Europas starkaste stat.

Bild: Athos, Porthos, Aramis och d'Artagnan konfronterar Jussac och kardinalens gardister. Illustration av Maurice Leloir för De tre musketörerna av Alexandre Dumas. Wikipedia. Public Domain.

Klippare: Emanuel Lehtonen

Producent: Urban Lindstedt

 Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

De tre musketörerna: Ludvig XIV, Richelieu & Mazarin

Den transatlantiska slavhandeln mellan 1400-talet och 1800-talet är ett av de största brotten mot mänskligheten genom tiderna. Det började som ett försök att skaffa arbetskraft till de portugisiska sockerplantagerna på Madeira, som var obebodd innan européerna upptäckte ön. Näringen övergick på 1500-talet till att bli ett storskaligt sätt att fylla de luckor som uppstod i Västindien och Amerika i takt med att smittkopporna och mässlingen skördade otaliga människoliv i urbefolkningens led.

Triangelhandeln – handelsvaror från Europa till Afrika, slavar från Afrika till Amerika och socker från Amerika till Europa – utvecklades till en lika obarmhärtig som lukrativ kommers när portugiserna på 1600-talet fick konkurrens av nederländare, engelsmän och fransmän. 

Slavhandeln hade flera faser och modeller, från fängslandet av ofria afrikaner i inlandet till förvaringen och försäljningen vid kusten. Allra vidrigast var överfarten över Atlanten i de ”flytande likkistor” som skeppen ofta har liknats vid. Både i barackerna vid kusten och i båtarnas lastutrymmen rådde helvetiska förhållanden, med sjukdomar, trängsel, vattenbrist och hög dödlighet. Tack vare ögonvittnesskildringar känner vi till åtskilliga vidriga detaljer om strapatserna, som också skördade många sjömäns liv.

I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om triangelhandeln på 1600-talet och 1700-talet.

Bild: Slavmarknad i Brasilien under 1800-talets början. Den tyske konstnären Johann Moritz Rugendas dokumenterade slavhandelns brutalitet genom sina detaljrika akvareller. På denna bild syns män, kvinnor och barn som säljs – några lagar mat över öppen eld. Wikipedia. Public Domain.

Klippare: Emanuel Lehtonen

Producent: Urban Lindstedt

 Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Triangelhandeln: ett lönsamt helvete av dödsresor, slavar och socker

Sigmund, Sinfjötle, Sigurd Fafnesbane, Brynhild, Gudrun, Gunnar, Högne, Atle, Jormunrek – välkända namn i hela Väst-, Nord- och Centraleuropa under den tidiga medeltiden. Varför? Eftersom de var centrala protagonister i Völsungasagan, den mest legendomspunna och återberättade av alla våra gamla hjältehistorier. 

Intrigerna och striderna avsatte spår i Eddan, i tysk medeltidspoesi, på runhällar och på dopfuntar. I senare tid har sagorna inspirerat till Richard Wagners Nibelungenoperor och till J.R.R. Tolkiens fantasyproduktion. Det går en röd tråd från den tidiga medeltidens Andvaranaut till Saurons härskarring.

I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om Völsungasagan och dess kombination av fiktion och verklighet.

Völsungasagan utgör ett fascinerande titthål in i den tidiga medeltidens berättarkultur. Historien om hur en ödesdiger förbannelse kastas över en stulen skatt, en förbannelse som drabbar envar som lägger sig till med guldet, fängslade både nordbors och kontinentaleuropéers fantasi mer än någon annan enskild berättelsecykel. 

Kring denna dramatiska kärna vävdes en allt brokigare väv av episoder och utvikningar som gjorde Völsungasagan till ett aldrig avslutat berättarprojekt. Verkliga kungar och drottningar som fastnade i minnet lades in i historien som bifigurer och kom därmed att postumt påverka europeisk kultur på ett sätt som inte lär komma någon nutida potentat till del. Hunnerkungen Attila blev sagans Atle, frankerdrottningen Brunhild blev sagans Brynhild.

Bild: Sigurd dödar Fafne. Illustration av Arthur Rackham (1911) från Siegfried & The Twilight of the Gods (New Impression ed.), London: William Heinemann, s.56. Wikipedia, Public Domain. 

Lyssna också på Nordisk mytologi – berättelser och kult

Klippare: Aron Schuurman

Producent: Urban Lindstedt 

 Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Völsungasagan – titthål till medeltidens berättarkultur

Alla har hört talas om Dracula – den blodsugande greven som härskar över fladdermössens och vargarnas dimmiga skräckvärld i Transsylvanien, och som flyttar till London för att hemsöka även Englands mondäna miljöer med sin centraleuropeiska charm och sina dödliga huggtänder. Men få känner till historien om den verklige Dracula – Vlad Dracula, vojvod av Valakiet.

Egentligen har de båda gestalterna ingenting gemensamt mer än namnet. Den irländske författaren Bram Stoker fascinerades av det och lånade det på 1800-talet till sin romankaraktär. Att han fastnade för just Vlad Dracula var dock ingen slump, eftersom denne furste sannolikt är Rumäniens mest ryktbare (och beryktade) statsman och härförare genom tiderna. 

Vlad härskade över Valakiet vid tre tillfällen på 1400-talet och satte sig i så stor respekt i omgivningen att fienderna kände sig föranledda att bekämpa honom inte bara med svärdet utan också med pennan. På grund av de kraftigt överdrivna propagandaskrifter som de tyska borgarna i Transsylvanien lät författa spreds ryktet om Vlads oerhörda grymhet, inte minst hans groteska pålningar av besegrade fiender, över hela Europa. Men hur mycket är sant? Vad vet vi om verklighetens Dracula? Var han ett blodtörstigt monster eller snarare en skicklig politiker och militär?

I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om den valakiske fursten Vlad Dracula, en av 1400-talets mest mytomspunna och baktalade härskare.

Bild: Porträtt av Vlad III (ca 1560), sägs vara en kopia av ett original som gjordes under hans livstid som varit förebild för Bram Stokers romanfigur Dracula. Wikipedia, Public Domain.

Klippare: Emanuel Lehtonen

Producent: Urban Lindstedt

 Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vlad Dracula – en baktalad härskare från Valakiet

Renässansen är ett av de mest positivt värdeladdade epokbegreppen i Europas historia. Det står för nytänkande och kreativitet, för universalgenier, upptäckare och uppfinnare. Det leder tankarna till Leonardo da Vinci, Michelangelo och Rafael, liksom till Peterskyrkan i Rom, palatsen och konstmuseerna i Florens och till våra egna Vasaborgar i Kalmar och Vadstena. Men vad var egentligen renässansen? Hur revolutionerande var utvecklingen, om vi jämför den med medeltiden?

För att komma renässansen in på livet måste vi styra kosan söderut, mot Italien. I 1400- och 1500-talens italienska kulturmiljöer väcktes intresset för antiken, både det klassiska latinska språket och den klassiska konsten och arkitekturen. Man uppfattade den tusenårsperiod som gått sedan romarrikets fall som en trist ”mellantid” (varvid termen ”medeltid” föddes) och föraktade dess ”gotiska” stil. Vägen framåt gick, menade man, via en återfödelse av antiken och dess syn på människa och samhälle. Genom att efterlikna de romerska och grekiska förebilderna skulle människan växa och bli större i kropp och ande. Likväl fanns det en gräns för hur långt man kunde sträcka sig. Till en början var det högt i tak och en renässansmålare kunde lägga in nästan vilka element som helst på sina dukar, men under 1500-talets andra hälft började inkvisitionen lägga sig i. Mästare som Veronese kunde få stora bekymmer – vilket vi kommer att få höra exempel på i podden.

I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om renässansen – dess konst, litteratur och bildningsideal.

Bild: Gud skapar Adam av Michelangelo, 1508–1512, takfresk i Sixtinska kapellet, Vatikanen. Wikipedia, Public Domain

Musik: A Mighty Fortress is Our God av Martin Luther framförd av Calvary Choir 1917, Internet Archive, Public Domain.

Klippare: Emanuel Lehtonen

Producent: Urban Lindstedt

 Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Renässansen: konst, vetenskap och mänsklighetens återfödelse

Sverige har haft få kungliga sexskandaler. De otrohetsaffärer och övriga erotiska snedsprång som läckt ut under de senaste fem seklerna har i regel antingen varit banala och snabbglömda eller mörklagts så effektivt att nästan ingen känt till dem. Vadstenabullret är ett stort undantag. Här har snaskigast möjliga sängkammarhistoria dokumenterats i brevväxling mellan Gustav Vasa och hans barn. Till råga på allt har breven publicerats och blivit tillgängliga för alla.

Bakgrunden var ett tidstypiskt politiskt äktenskap mellan Gustav Vasas dotter Katarina och Edzard av Ostfriesland. Det var väl förberett, och allt gick bra, så länge det handlade om diplomati, vigsel, pompa och ståt. Men sedan skulle de unga tu färdas från Stockholm till Tyskland, och eftersom de måste bli kvar i Sverige – närmare bestämt i Vadstena slott – över vintern blev det gott om tid över att umgås. Lite väl gott om tid. Brudgummens lillebror lärde känna brudens lillasyster, tycke uppstod, och en natt upptäcktes han med byxorna nere i hennes sängkammare. Skandalen var ett faktum. Brudens storebror Erik, som var ansvarig för att allt fungerade i Vadstena, fick omgående problem med pappa Gustav i Stockholm, som menade allt alla barnen gjort fel. Även Edzard och Katarina, som var helt oskyldiga till småsyskonens pilska dumheter, spärrades in i fängsligt förvar.

I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om Vadstenabullret, en av de största skandalerna i vår svenska kungahistoria.

Bild: Vadstena slott med vallgrav från norr. Av Alexandru Baboş Albabos - Eget arbete, Wikipedia. CC BY 3.0

Klippare: Emanuel Lehtonen

Producent: Urban Lindstedt

 Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vadstenabullret – en kunglig sexskandal i ätten Vasa

Under äldre medeltid betraktade Europas lärda – i synnerhet medlemmarna av prästerskapet – historier om trolldom och magi ungefär som vi betraktar dem idag: som dumheter och vidskepelse. Djävulspakter och häxeri hörde hemma inom underhållningsvärlden, till exempel på teaterscenerna och i folkliga skrönor. Men ingen trodde på historierna, lika lite som vi idag tror att Hogwarts existerar och att man kan lära sig flyga på kvast om man försvär sig åt Satan.

Sedan förändrades allt. Från att ha skrattat åt dumheterna började kungar, domare och präster ta dem på blodigt allvar. Teologin förändrades till att acceptera tanken att Gud hade konkurrens, att Djävulen också var en maktfaktor med jordiska allierade. Mellan 1300-talet och 1700-talet dödades tiotusentals européer, framför allt kvinnor, eftersom de misstänktes ha ägnat sig åt förbjuden trolldom. En hel pseudovetenskap uppkom, med lärda traktater, tester, prov, vittnesförhör och tortyr. Våra äldsta väldokumenterade nordiska trolldomsprocesser stammar från mitten av 1300-talet, men det var framför allt på 1500-talet och i början av 1600-talet som galenskapen tog fart på allvar. Kusliga exempel från landskap som Öland och Småland visar på hur fullständigt oskyldiga människor kunde lida döden på bålet som straff för brott som inte ens existerade.

I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om våra första nordiska häxprocesser, från medeltiden till tidigt 1600-tal.

Bild: Häxprocesserna i Mora. I förgrunden djävlar och häxor. Där ovan förhörskommissionen med en hop klagande kvinnor och barn som avger vittnesmål. En fångknekt driver fram en flock fängslade häxor och trollkarlar. Omkring bålet där de dömda brinner, syns häxor som bortför barn på sopkvastar, bockar och dynggrepar, medan demoner i djurskepnad tumlar i luften. Tyskt kopparstick från 1670. Wikipedia, Public Domain.

Klippare: Emanuel Lehtonen

Producent: Urban Lindstedt

 Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

När trolldom blev dödligt allvar

Lyssna när som helst, var som helst

Andra podcasts som du kanske gillar...