App Store

Google Play

SE - Details page - Device banner - 894x1036

Kliv in i en oändlig värld av stories

Lyssna när som helst, var som helst

Programledarna Jesper Cederstrand och Malin Olofsson tar hjälp av svensk forskning för att förstå sig själva och sin omvärld. En vetenskapspodd från UR.

Besserwisser

Det är något vi gör nästan varje dag, men aldrig pratar om. Och det är just städningens vardaglighet som har väckt professor Fanny Ambjörnssons nyfikenhet. I sin forskning har hon hittat kopplingar mellan städning, döden och klimatkrisen. Häng också med när Malin Olofsson skurar badrum tillsammans med Maria Thulemark som forskar samtidigt som hon städar. Och Maria har fått erfara att om någon är osynlig på jobbet så är det hotellstäderskan.

Städning som terapi

Kan man se positiva effekter hos dem som överlevde tsunamin 2004? Den frågan har forskare ställt sig i en unik studie där samtliga 16 000 svenska överlevare har kontaktats. I det här programmet hör du hur de mår och vad de har för förtroende för politikers krishantering. Och stämmer det att det inte finns något ont som inte har något gott med sig? Möt också Bob och Maria, som båda befann sig i Thailand annandag jul 2004.

Hur gick det för dem som överlevde tsunamin?

I denna säsongsavslutning bjuder Besserwisser på en tidig julklapp: fyra forskare som möts i ett episkt larvigt vetenskapsquizz, inspelat med publik, domare och husband.

Grand finale: ett vetenskapsquiz!

Varför är människor så fascinerade av delfiner? Vi älskar att se hur högt de kan hoppa och imponeras av deras intelligens. Genom åren har det också forskats en hel del på delfiner, med varierande resultat. På 1960-talet gjordes det försök att lära dem engelska och att skriva maskin. Nuförtiden fokuserar forskningen mer på vad delfinen kan lära människan. I takt med att förståelsen för dessa vattenlevande däggdjur ökar, börjar också vår syn på dem att förändras och allt fler länder förbjuder delfiner i fångenskap.

Människor och delfiner

Varför får kvinnor orgasm? Frågan har varit lite av ett mysterium för forskarna eftersom orgasmen inte fyller någon uppenbar biologisk funktion. En teori är att orgasmen tidigare behövts för att starta ägglossningen, precis som det fortfarande är för till exempel kaniner och katter. Vi reder också ut några frågetecken kring den mytomspunna fontänorgasmen och bjuder på ett sextips!

Kvinnors orgasmer

Har växter känslor? De är i alla fall mycket smartare än vad forskarna tidigare förstått. De senaste årens forskning visar att växter uppfattar både ljud och dofter, att de kommunicerar och kan försvara sig mot fiender. Hör mer om växternas avancerade sinnen och vi lovar - efter detta kommer du aldrig att se på en växt på samma sätt igen!

Växternas sinnen

På bara ett par timmar bombarderas jorden med energi från solen som motsvarar all den energi som vi förbrukar i världen på ett år! Ändå har vi hittills inte lyckats särskilt bra med att ta tillvara på solenergin. Men nu händer något. Solceller har på kort tid gått från att ha varit en dyr nischteknik till att finnas på vart och vartannat hustak och tillväxtkurvan går brant uppåt. Så, hur fungerar solceller, vilka utmaningar finns med tekniken och är tandemsolceller framtiden?

Konsten att fånga solenergi

Vad händer i hjärnan när vi blir förbannade? På Stockholms universitet gör forskare experiment på möss för att bättre förstå hur aggression fungerar. Följ med på en svindlande resa in i musens hjärna! Forskarna har hittat ett sätt att styra mössens aggressivitet med hjälp av ljus, så kallad optogenetik. Kan denna upptäckt leda till att man i framtiden uppfinner en medicin som tar bort aggressivitet även hos människor? Och vill vi ens det?

Arga möss och ilskna människor

Hur påverkas vi av att lyssna på musik? Malin och Marcus frossar i gåshudslåtar. Lars Lilliestam, professor i musikvetenskap, berättar om en omtumlande musikupplevelse när han var på väg till återvinningsstationen. Dessutom avslöjas vilken musik som funkar bäst i operationssalen och hur musik kan låta för någon som är gravt tondöv. Och vi får reda på vad som händer med förskolebarn som får lyssna på Beethoven.

Gåshudslåtar och tondövhet

Forskare har de senaste åren funnit flera gener som går att koppla till hur mycket kaffe vi dricker. Generna påverkar till exempel hur gott vi tycker det smakar och hur fort kroppen bryter ner koffeinet. Malin och Marcus pratar mer om den senaste kaffeforskningen och slår hål på en rad myter om kaffets hälsosamma effekter. Medverkar gör Patrik Magnusson, genetisk epidemiolog och seniorforskare vid Karolinska institutet, där han leder det svenska tvillingregistret.

Städning som terapi

Lyssna när som helst, var som helst

Andra podcasts som du kanske gillar...