App Store

Google Play

SE - Details page - Device banner - 894x1036

Kliv in i en oändlig värld av stories

Lyssna när som helst, var som helst

Sveriges Radio

Arkiv. Gamla avsnitt av Vetenskapsradion Hälsa.
Från och med 25 oktober 2024 byter Vetenskapsradion Hälsa namn. Lyssna på nya avsnitt av under programmet Vetenskapsradion. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Ansvarig utgivare: Magnus Gylje

Vetenskapsradion Hälsa

25-åriga Michelle Rickardsson är en av cirka 200 000 personer i Sverige, främst kvinnor, som fått diagnosen smärtsyndromet fibromyalgi. Efter behandling valde hon att satsa på en sak som gör henne lycklig.

 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
 
Att just hitta något som gör att man mår bra har stöd i forskningen kring fibromyalgi. Michelle valde att satsa på den svåra träningsformen poledance. Michelles läkare Diana Kadetoff konstaterar att just Michells knep saknar vetenskapligt stöd. Det som rekommenderas är stegvis träning med lugnare träningsformer, men det viktiga är att hitta motivationen.

Camilla Svensson, professor i cellulär och molekylär smärtfysiologi vid Karolinska institutet, berättar om vad man tror är förklaringen till att oftast kvinnor drabbas av fibromyalgi.

Björn Gerdle, professor emeritus i smärt- och rehabiliteringsmedicin vid Linköpings universitet, förklarar varför det är svårt att hitta någon fungerande läkemedelsbehandling mot fibromyalgi.

Programmet är en repris från 8 oktober 2021

Programledare: Annika Östman
annika.ostman@sverigesradio.se

Producent: Jonna Westin
jonna.westin@sverigesradio.se

Fibromyalgi behandlad på ett udda sätt av Michelle - med smärta som skapar lycka(R)

Rockikonen Iggy Pop, 75, har levt ett hårdare liv än de flesta. Men samtidigt som han gick på heroin och var sjövild på scen intresserade han sig till exempel för makrobiotisk kost. Hör honom prata hälsa och överlevnad med Vetenskapsradions Lena Nordlund. Intervjun vann kategorin Årets intervju radio på Guldörat 2022.

 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
 
Idag är Iggy Pop, eller James Osterberg som han heter, ett levande bevis på att det aldrig är för sent att ändra sin livsstil.
Iggy Pop älskar att simma
I Vetenskapsradion Hälsa berättar han själv hur han gjorde. Han är noga med sömnen, maten och alkoholen. Och har hittat sin egen träningsform som han älskar. I programmet berättar han vad havet och simningen betyder.
Vann klassen Årets intervju i radio
Det blev årets vinnande radio-intervju 2022, som fått utmärkelsen Guldörat av Radioakademien. Det är en förening både för kommersiell och public service radio. Lena Nordlund fick priset med motiveringen "En oväntad vetenskapsvinkel gav en ny bild av en världsartist som alltid funnits och avslöjade att det var fullkorn och inte droger som var hemligheten bakom Iggy Pops välbevarade kropp." 

Programmet är en repris och sändes första gången på midsommarafton 24 juni 2022.

Lena Nordlund
lena.nordlund@sverigesradio.se

Iggy Pop - det är aldrig för sent att byta livsstil (R)

Peter Karlsson, 57 år, hade många järn i elden och trodde det onda i bröstet var träningsvärk. Men det visade sig vara en hjärtinfarkt. Vad kan man kan göra för att inte hamna i den situationen?

 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
 
Hör forskare berätta om hur stress påverkar hjärtat, varför man ofta tonar ner risken att man själv drabbas av hjärtinfarkt och hur man kan få in mer återhämtning i livet.

I programmet hörs Peter Karlsson, som fick hjärtinfarkt vid 55 efter långvarig stress. Fredrika Norlund, psykolog och forskare vid Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset. Claes Held, professor i kardiologi vid Uppsala Clinical Research Centre och överläkare vid Hjärtkliniken på Akademiska sjukhuset Uppsala. Åsa Grauman, forskare vid Centrum för forsknings- och bioetik vid Uppsala universitet. 

Programmet sändes första gången 18 februari i år.

Programledare Annika Östman
annika.ostman@sverigesradio.se

Producent Jonna Westin 
jonna.westin@sverigesradio.se

Därför kan långvarig stress leda till hjärtinfarkt (R)

När Vetenskapsradion Hälsa efterlyste lyssnarfrågor om Alzheimer så strömmade frågorna in. Hör experternas svar. 

 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
 
Lyssnarfrågorna handlar om allt från om Viagra skulle kunna ha någon effekt på Alzheimer, om Alzheimer kan skapas av infektion eller inflammation eller hur ärftligheten egentligen kan se ut för Alzheimer. Om och när minnesutredningar kring Alzheimer behövs. Frågorna handlar också om hur personer med Downssyndrom med Alzheimer bedöms.

Experterna är Miia Kivipelto, professor i klinisk geriatrik vid Karolinska institutet och Oskar Hansson, professor i kliniska minnesforskning vid Lunds universitet.

Vetenskapsradion Hälsa som extrapodd har publicerats 10 februari 2023 men tidigare inte sänts i FM

Programledare Annika Östman
annika.ostman@sverigesradio.se

Producent
Lars Broström
lars.brostrom@sverigesradio.se

Frågor om Alzheimer får svar

Intensiv träning på en minut gav bättre arbetsminne för personer över 65 år. 72-åriga Gerd Andersson i Umeå tyckte det var kul att få testa en för henne helt ny träningsform. 

 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
 
Det handlar om att cykla intensivt i intervaller. Just de väldigt intensiva perioderna är sex sekunder långa. De ska upprepas 10 gånger med vila emellan. Sex sekunder på tio gånger blir 60 sekunder, alltså en minut. Men med uppvärmning och den intensiva träningen, samt vila så blir det allt som allt ett pass på 20 minuter. Det kallas högintensiv intervallträning. 

Numera 72-åriga Gerd Andersson hade aldrig tidigare gått på gym, men var en allmänt aktiv person.
Jättekul även för en äldre nybörjare
- Jag tyckte det var jättekul att ta i. Det kändes också som att jag efteråt fick bättre korttidsminne, säger Gerd Andersson. 

Nästan 70 personer i Umeå lottades till två grupper - en med vanlig träning i 40 minuter två gånger i veckan, och en grupp med högintensiv intervallträning också två gånger i veckan. 

Forskarna ville testa vilken metod som passade bäst för otränade pensionärer. 
Bara sex sekunder intensiv träning
- Sex sekunders intensiv intervallträning kan vara en bra metod för vissa personer, det säger Erik Rosendahl, professor i fysioterapi vid Umeå universitet som lett studien. 

Båda grupperna fick bättre kondition, men i gruppen med högintensivintervallträning kunde forskarna också se att arbetsminnet förbättrades. Men kognition på det stora hela förbättrades inte. 

- Det berodde antagligen på att träningsperioden var så pass kort som tre månader, det säger Carl - Johan Boraxbekk, professor i neurologi vid Köpenhamns universitet, som också lett studien. 

Tommy Lundberg på Karolinska institutet, som inte deltagit i studien, menar att det är viktigt att både få en bättre kondition och öka muskelstyrkan så att man orkar gå i trappor och klara sig bättre i hemmet. 

Medverkar gör Gerd Andersson i Umeå, som testat högintensiv intervallträning HIIT, samt forskarna bakom studien professor i fysioterapi vid Umeå universitet Erik Rosendahl och professor i neurologi vid Köpenhamns universitet Carl-Johan Boraxbekk. Dessutom Tommy Lundberg som är lektor vid Karolinska institutet med inriktning på träning. 

 Programmet sändes första gången 30 mars 2023

 Programledare och producent: Annika Östman
annika.ostman@sverigesradio.se

Intensiv träning för äldre gav bättre korttidsminne (R)

Nya Vetenskapsradion din dagliga guide till ny forskning och fascinerande vetenskap med Sveriges Radios Vetenskapsredaktion. 20 minuter varje vardag.

 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
 
Vetenskapsradion Hälsa flyttar nu till det nya programmet Vetenskapsradion, och slås ihop med Vetenskapsradion Forskarliv och Vetenskapsradion På djupet till ett dagligt vetenskapsprogram.

Det här flödet upphör och alla nya avsnitt av programmet kommer att publiceras under programmet Vetenskapsradion.
Dagligt vetenskapsprogram från Sveriges Radio – om ny forskning och fascinerande vetenskap
I nya Vetenskapsradion guidar Sveriges Radios vetenskapsredaktion dig i allt från forskningsfronten till vetenskapen som påverkar din vardag.

Alla gamla avsnitt av Vetenskapsradion Hälsa kommer finnas kvar om man vill lyssna på dem i efterhand. Men från och med fredagen den 25 oktober 2024 kommer alla nya avsnitt att publiceras under namnet Vetenskapsradion.

INFO: Nya Vetenskapsradion

Fetman ökar snabbt globalt och hjärt-kärlsjukdom, diabetes, cancer följer. En miljon svenskar är drabbade. Men medan andra länder inför läskskatt och skräpmatsvarning, avvaktar Sverige.

 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
 
Vi träffar Pia som lidit av svår fetma, med högt blodtryck och förhöjda blodsockervärden. Nu har hon magsäcksopererat sig och tappat 35 kg, men hon oroas av att vart femte lågstadiebarn i Sverige är överviktigt eller har fetma.

Hör också hur överviktsforskaren Erik Hemmingsson på Gymnastik- och idrottshögskolan i Stockholm anser att fetman kan stävjas, och följ med till Chile och hör vilka lösningar man prövar mot fetmatrenden där.

Programledare: Johan Bergendorff
johan.bergendorff@sverigesradio.se

Producent: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se

Del 1/7 Fetmaepidemin: Magsäcksoperationer och läskskatt

Hjärt-kärlsjukdomar dödar flest per år. Kan en kombinationstablett om dan av mediciner för blodtryck och kolesterol till alla över 55 kunna förebygga infarkter och stroke? Allt om polypiller.

 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
 
I PolyIranstudien i Golestan har iranska forskare följt 6800 personer över 50 under 5 år och gett hälften ett polypiller med blodtryckssänkare, kolesterolsänkare och blodförtunnare plus livsstilsråd och andra hälften bara råden. Det blev 34 procent färre infarkter och stroke med polypiller. Men studien har fått kritik för brist på placebo och randomisering.

Örjan Magnusson i Stockholm som fick en hjärtinfarkt 2015 skulle absolut kunna tänka sig att ta ett polypiller istället för de fem olika mediciner han tar idag. Men Peter M Nilsson som är professor i klinisk kardiovaskulär forskning vid Lunds Universitet tycker att det behövs en svensk studie innan pillren kan prövas i vården här.

Till hösten ska en ny studie i ämnet bli färdig: Försöksledaren Salim Yusuf, professor vid McMasters universitet i Kanada, hoppas att de polypiller han testar i studien TIPS-3 med 5700 deltagare i nio länder, bland annat Indien, Filippinerna, Colombia, Kanada och Tanzania visar sig rädda liv.

Programledare: Johan Bergendorff
johan.bergendorff@sverigesradio.se

Producent: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se

Del 2/7 Fetmaepidemin: Polypiller till alla över 55 för hjärtat?

En miljon svenskar lider av fetma. Vad kan vi lära av japaner som är så smala och blir så gamla? Och är den franska måltidsordningen ett bra medel mot viktuppgång?

 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
 
Tsuyuki Kou, 99 år och bosatt i Yokohama, har ätit fisk hela livet. Kanske är det hemligheten bakom att hon blivit så gammal?

Docent Tsuyoshi Tsuduki vid Tohokus universitet har upptäckt i försök på möss och människor att kosten som var typisk i Japan 1975 ger goda effekter. Överviktiga försökspersoner gick ner i vikt och fick bättre bättre kolesterol- och blodsockervärden. För mössen ledde kosten till att de levde 20 procent längre.

Louise Brunkwall, kost- och tarmfloraforskare vid Lunds universitet, säger att traditionell kost alltid har den effekten på nutida människor – även nordisk kost eller medelhavskost. Richard Tellström, måltidsforskare vid Stockholms universitet och Sveriges lantbruksuniversitet tror dock att alla japanska smårätter blir svåra att anamma bland svenskar generellt för att vi är vana vid en tallrik med all mat på.

I Frankrike äter de flesta lunch 12.30 och middag 19.30, tillsammans, och tre-fyra rätter per måltid. Det verkar vara gynnsamt för att förebygga fetma, anser sociologen Valérie Adt och professor Claude Fischler på det tvärvetenskapliga antropologiska forskningsinstitutet Centre Edgar-Morin.

Sandrine Péneau som är docent i nutrition vid Sorbonne Paris Nords universitet har visat att den majoritet av befolkningen som fortfarande följer måltidskulturen har lägre risk för fetma, men påpekar att det inte är ett bevis för att måltidsordningen verkligen är orsaken.

Programledare: Johan Bergendorff
johan.bergendorff@sverigesradio.se

Producent: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se

Dell 3/7 Fetmaepidemin: Japansk diet med franska manér en lösning?

Sömnbrist kan leda till övervikt i längden och vid fetma ökar risken för andningsuppehåll som stör sömnen. Men enligt forskare finns det knep för att sova gott om natten och motverka extra kilon. 

 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
 
Roland Hultin i Jönköping vägde över 130 kg och hade 70 andningsuppehåll i timmen när han sov. Varje morgon vaknade han dödstrött och tvingades sova middag på jobbet för att orka. Till slut fick han andningshjälp om natten och en magsäcksoperation har halverat hans vikt.

I Japan erbjuder många företag, tex GMO Internet sina anställda ett tupplursrum. Ken'ichi Nukai och Keiko Nakamura brukar sova en kvart på lunchen och tycker det minskar stress. GMO Internets talesperson Sae Takahashi säger att man inte samlat in statistik hur tupplursrummet påverkat de anställdas hälsa men att särskilt småbarnsföräldrar uttryckt stor tacksamhet.

Sömnforskaren Christian Benedict vid Uppsala Universitet tycker svenska företag också borde testa tupplursrum. Han och doktoranden Lieve van Egmond har visat i många försök hur sömn och fetma hänger ihop. Att sömnbrist får hungerhormon att gå upp och mättnadshormon att minska bla.

Joanna Uddén-Hemmingsson är överläkare och ansvarig för överviktsenheten Obesitascentrum på Sankt Görans sjukhus i Stockholm. Hon tycker att arbetsgivare borde ta större ansvar för stressande krav utanför arbetstid på sina anställda som stör deras sömn när de kollar mail i jobbmobilen på natten vilket leder till sömnbrist och övervikt för många efter ett tag.

Programledare: Johan Bergendorff
johan.bergendorff@sverigesradio.se

Producent: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se

Del 4/7 Fetmaepidemin: Sov dig smal

Kan dagliga samtal med psykologer göra att vårdpersonal klarar coronakrisen? De som stod främst i frontlinjen ingår nu i ett speciellt forskningsprojekt. 

 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
 
En strid ström av ambulanser med patienter från Järvafältet i Stockholm började köra till St Görans sjukhus i Stockholm i slutet på mars. Personalen upplevde det som en krigssituation med fyra gånger så hög beläggning som normalt.

Psykologerna på sjukhusets smärtenhet var snabba med att erbjuda stöd till personalen. Nu ingår de i ett sällsynt forskningsprojekt där varje arbetslag dagligen får samtala med en psykolog för att reflektera över vad som inträffat och vad som utspelar sej på avdelningen. Forskarna fångar upp vad som händer hos personalen och hur gruppen kan skapa styrka för att klara av de hårda påfrestningarna.

Vissa i personalgruppen har också utsetts till känselspröt eller det som kallas mentorer för att fånga upp stämningarna på arbetsplatsen. Under arbetets gång kommer också stödinsatserna att förändras allt efter personalens behov. Forskningsprojektet sattes igång på en vecka, där alla chefer som undersköterskor får stöd.

Just nu känner många tomhet och trötthet, och en märklig situation uppstår när krigssituationen på arbetsplatsen konfronteras med soliga sommarleenden utanför sjukhusets dörrar.

Programledare: Annika Östman
annika.ostman@sverigesradio.se

Producent: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se

Medverkande: Anna William-Olsson /intensivvårdssjuksköterska på St Görans sjukhus, Birgitta Olgren/enhetschef intensivvårdsavdelningen på St Görans sjukhus, Rikard Wicksell/psykolog och forskningschef på smärtenheten vid St Görans sjukhus och forskare på Karolinska institutet, Anna Finnes/psykolog och forskare på avdelningen för psykologi på Karolinska institutet, Aleksandra Sjöström-Bujacz/ psykolog och forskare på avdelningen för psykologi på Karolinska institutet.

Stödsamtal ska rädda vårdpersonal från utbrändhet

Lyssna när som helst, var som helst

Andra podcasts som du kanske gillar...