App Store

Google Play

SE - Details page - Device banner - 894x1036

Kliv in i en oändlig värld av stories

Lyssna när som helst, var som helst

Anekdot

Underhållande och fördjupande samtal om historiska personer, företeelser och idéströmningar. Möt Sveriges främsta humanioraforskare i samtal med Magnus Bremmer. Bildningspodden är en del bildningsmagasinet Anekdot.

Bildningspodden

Säg Einstein och de flesta får omedelbart upp en bild av ett ansikte, kanske även en formel och namnet på en viss teori. Fysikern Albert Einstein tillhör världens mest igenkända personer – men vad går egentligen hans mest kända teori ut på? I veckans avsnitt reder vi ut skillnaderna mellan den speciella och den allmänna relativitetsteorin, förklarar vad formeln E = mc² egentligen handlar om och spårar relativitetsteorins efterdyningar från atombomben till de senaste science fiction-filmerna.

Gäster i studion är Aant Elzinga, professor emeritus i vetenskapsteori vid Göteborgs universitet, och Sören Holst, teoretisk fysiker vid Stockholms universitet.

Bildningspodden – en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet. Inspelningstekniker: Christine Eriksdotter Nordgren.

#44 Einsteins relativitetsteori

Det första avsnittet av Bildningspodden dyker ner i det ockulta sekelskiftet 1900. Mot slutet av 1800-talet fick mystiska, esoteriska läror – med Helena Blavatsky och teosofin i spetsen – stort inflytande på kulturlivet. Vad berodde det på? Vad var det som gjorde tidens konstnärer och författare så fascinerade av det övernaturliga? Vad hände med idéerna under 1900-talet? Och hur ockult är egentligen vår egen tid?

Gäster i studion är religionshistorikern Per Faxneld, idéhistorikern Inga Sanner och konsthistorikern Margareta Tillberg, alla verksamma vid Stockholms universitet.

#1 Det ockulta sekelskiftet

Cykeln fick en symbolisk roll i 1800-talets kvinnliga frigörelse. Men cykelsporten har länge tillhört de mer mansdominerade. I det här avsnittet tar vi oss an cykelns historia ur ett genusperspektiv.
Gäster i studion är idéhistorikern Anders Ekström, Uppsala universitet, och idrottshistorikern Helena Tolvhed, Stockholms universitet.

#2 Cykeln – från kvinnlig frigörelse till machosport

Hur var Karl Marx som student? Hur väcktes hans kritiska blick på kapitalismen? Och hur aktuella är hans tankar idag? Det tredje avsnittet av Bildningspodden handlar om Karl Marx liv och tänkande.

Gäster i studion är Sven-Eric Liedman, professor emeritus i idéhistoria vid Göteborgs universitet, och Johan Fornäs, professor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Södertörns högskola.

#3 Karl Marx

Hon föddes i ett arbetarklasshem i Västerås 1925, gjorde internationell skådespelarkarriär på 50-talet – innan hon blev en av svensk films mest uppmärksammade filmskapare. Veckans avsnitt av Bildningspodden handlar om Mai Zetterling. Gäster i studion är Mariah Larsson och Maaret Koskinen, filmvetare vid Stockholms universitet.

#4 Mai Zetterling

Ett spa, ett pensionat, ett chartermål eller en retreat? Allt i ett! De europeiska kurorterna var många saker, om vi jämför med vår tids utbud. Med rötter i den antika och romerska badkulturen växte de fram under 1600- och 1700-talen kring kontinentens hälsobringande brunnar, stimulerade av tidens vetenskapsvurm. Baden-Baden, Bath, Vichy, Ramlösa. Det välgörande vattnet både dracks och badades i. Men vad var kurorterna för sorts platser? Vilka besökte dem? Hur hälsosamt levde man egentligen? Och hade behandlingarna verkligen någon effekt? Veckans avsnitt handlar om kurortens historia. Gäster i studion är Elisabeth Mansén, professor i idéhistoria vid Stockholms universitet, och Anneli Jordahl, författare och litteraturkritiker.

#5 Kurortens historia

Det brukar kallas för ett av de första verkligt moderna krigen. Dessutom ett av de mer splittrade och blodiga, men också väldokumenterade. Den moderna fotojournalistiken fångade döden vid frontlinjerna och en stor mängd författare och konstnärer har förevigat dess effekter. Men vad gick egentligen spanska inbördeskriget ut på? Vilka var det som stred, och varför? Hur kommer det sig att så många frivilliga reste från hela världen för att ansluta sig? Och varför blev deras insats kriminaliserad i många länder? Hur minns man kriget i dagens Spanien? Veckans avsnitt ger en introduktion till en av 1900-talets mest omdiskuterade konflikter.

Gäster i studion är Soledad Miguel och Henrik Berggren. Soledad Miguel är doktor i spanska vid Göteborgs universitet, där hon disputerade 2016 på avhandlingen "Revolution o reforma", om upptakten till det spanska inbördeskriget. Hon är författare till kursboken "España – historia, literatura y arta" (2002) och har fortsatt att forska och föreläsa om inbördeskriget. Henrik Berggren är historiker, journalist och författare till flera historiska biografier. Han disputerade 1995 vid Stockholms universitet på avhandlingen "Seklets ungdom" och utkom 2014 med romanen "Det röda arvet" som utspelar sig under spanska inbördeskriget.

Avsnittbilden är ett utsnitt ur Pablo Picassos målning "Guernica" från 1937.

Bildningspodden – en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet.

#50 Spanska inbördeskriget

Den 24 mars 1744 började den då 56-årige ämbetsmannen, ingenjören och naturforskaren Emanuel Swedenborg plötsligt att nedteckna sina drömmar. Drömdagboken skulle öppna porten till en annan värld. Swedenborg lämnade snart sitt tidigare liv bakom sig och ägnade resten av sina dagar åt att författa djupt originella, religiösa skrifter. Dessa andliga verk hör till det mest inflytelserika som någon svensk någonsin författat. Men vad går de egentligen de på? Vilka är Swedenborgs viktigaste idéer? Hur mycket av naturvetaren fanns kvar i andeskådaren? Hur originellt var det att ägna sig åt drömtydning på 1700-talet? Och vad betydde Swedenborgs kaffedrickande och särskilda andningstekniker för det andliga tänkandet?

Veckans gäster är idéhistorikern David Dunér och litteraturvetaren Thomas Götselius. David Dunér är professor i idé- och lärdomshistoria vid Lunds universitet och disputerade 2004 på en avhandling om Swedenborg, "Världsmaskinen. Emanuel Swedenborgs naturfilosofi". Thomas Götselius är professor i litteraturvetenskap vid Stockholms universitet och skriver på en bok om Swedenborgs drömdagbok.

#52 Emanuel Swedenborg

Hon var en av sin tids mest radikala tänkare. En feminist, pedagog och folkbildare lika mycket som skarp debattör och esoteriker. ELLEN KEY (1849-1926) växte upp i överklassmiljö på en småländsk herrgård, men ägnade ett liv åt att kämpa för de mindre privilegierade. Hennes radikala syn på barnuppfostran och pedagogik bidrog starkt till att driva igenom förändringar som vi idag tar för givna, som avskaffandet av barnaga, samskola för pojkar och flickor och rättigheter för oäkta barn. Som kvinnosakskämpe argumenterade hon tidigt för rätt till skilsmässa, ogift kvinnas myndighet och deltog aktivt i rösträttskampen. Allt detta bidrog till att hon blev en av 1800-talet internationellt mest kända svenskar. Säsongspremiären av Bildningspodden fördjupar sig i Ellen Keys liv och tänkande. Var hon verkligen en särartsfeminist? Varför ansåg hon att alla arkitekter borde vara kvinnor? Vad var det som fick henne att lämna Sverige i 10 år? Och hur ska vi förhålla oss till Ellen Keys arv idag?

Gäster i studion är Claudia Lindén och Hedda Jansson. Claudia Lindén är litteraturvetare vid Södertörns högskola och disputerade 2002 på avhandlingen "Om kärlek. Litteratur sexualitet och politik hos Ellen Key". Hedda Jansson är doktorand i religionshistoria vid Stockholms universitet, på ett projekt om Ellen Keys livsfilosofi, och sedan 15 år tillbaka föreståndare för Ellen Keys Strand.

Bildningspodden – en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet. Inspelningstekniker: Christine Ericsdotter Nordgren.

#61 Ellen Key

Den industriella revolutionen är historiens mest genomgripande samhällsförändring. Efter 10 000 år av jordbruk blev industrins maskiner på bara några hundra år samhällets motor. Effekterna var dramatiska och handlar om alltifrån förändrade könsroller och radikal urbanisering till konsumtionskulturens framväxt. Genombrottet kom under 1700-talet. Varför hände det just då? Hur snabbt förändrades människors liv? Vad var "bomullssvälten"? Och kan vi säga att revolutionen fortfarande pågår?

Veckans gäster är Malin Nilsson och Klas Nyberg. Malin Nilsson är ekonomihistoriker vid Göteborgs universitet och disputerade 2015 på en prisbelönt avhandling om kvinnor i hemindustrin. Klas Nyberg är ekonomihistoriker specialiserad på tekoindustrins historia och professor i modevetenskap vid Stockholms universitet.

Bildningspodden – en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet. Inspelningstekniker och klippare: Christine Ericsdotter Nordgren, Språkstudion.

#71 Industriella revolutionen

Vi översvämmas dagligen av råd och tips om hur man vårdar en kärleksrelation. Mer sällan riktas ljuset mot vänskapen, som även den kan vara både livslång och problematisk. Alltsedan antiken har filosofer försökt ringa in vari vänskapen består och samtidigt verkar den vara historiskt föränderlig. Det gäller inte minst vänskap mellan kvinnor. Litteraturvetaren Anna Victoria Hallberg läser Elena Ferrante och tittar på TV-serien Industry, och ser frågor väckas om kvinnlig vänskap i vår tid.

Manus och inläsning: Anna Victoria Hallberg.
Regi och ljudproduktion: Lars in de Betou
Redaktör: Hedvig Härnsten
Producent och redaktör: Magnus Bremmer

Fler essäer hittar du på anekdot.se.

Ljudessä: Kvinnlig vänskap – systerskap eller konkurrens till döds? av Anna Victoria Hallberg

Lyssna när som helst, var som helst

Andra podcasts som du kanske gillar...