App Store

Google Play

SE - Details page - Device banner - 894x1036

Kliv in i en oändlig värld av stories

Lyssna när som helst, var som helst

Sveriges Radio

Dokumentti-podcast kertoo vangitsevia tositarinoita Ruotsista ja Suomesta. Dokumentti är Sveriges Radio Finskas dokumentära podd om nutida och historiska livsöden från Sverige och Finland. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Ansvarig utgivare: Helena Huhta Hermans

Finska Dokumentti

Isabelle växer upp med finska rötter men utan det finska språket. Gång på gång får hon höra att hon inte är finsk nog. När hon blir gravid vill hon ta tag i drömmen hon haft sedan barnsben. Men är det för sent?

 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
 
Isabelle är en av över 700 000 människor med finländsk bakgrund i Sverige. Hon och hennes föräldrar är födda i Sverige, men är likväl finnar. Finska är dock inte det språk som Isabelle växer upp med.

Efter år av sorg och ilska kopplat till att inte kunna finska vill hon ta tillbaka språket. Hon vill ge sitt blivande barn en annan grund att stå på, än hon själv hade.

I programmet får vi följa Isabelles språkliga resa under flera års tid genom intervjuer och ljuddagböcker.

Intervjupersoner: Isabelle Kiprianoff, Anneli Ylijärvi / mormor till Isabelle, Kai Latvalehto/författare till forskningsrapport om andra generationens sverigefinnar
Reporter: Lotta Hoppu lotta.hoppu@sverigesradio.se
Producent: Tiina Laitila Kälvemark tiina.laitila@sverigesradio.se
Slutmix: Magnus Kjellson
Berättarröst: Tiina Laitila Kälvemark

Arkivklipp: Viasat Sport

Programmet gjordes våren 2024

Fler Dokumentti-poddar hittar du i vår app Sveriges Radio Play – sökordet är Dokumentti.
Vilka är sverigefinnarna?
Termen sverigefinnar avser finsktalande personer i Sverige, samt deras ättlingar. Sverigefinnars språk, finska, är ett av de fem nationella minoritetsspråken i Sverige, officiellt erkänt i och med minoritetslagstiftningen år 2000.
Hur många i Sverige har finländsk bakgrund?
Antalet personer med finländsk bakgrund i Sverige var vid den senaste mätningen ca 727 000 (SCB, 2019). Det avser personer i Sverige som är födda i Finland samt personer i Sverige med minst en förälder eller mor- eller farförälder född i Finland.

Isabelle – arg, stolt och inte tillräckligt finsk

Katri ylittää rajan kävellen, Eevi junalla. On syksy 1944, ja tuhannet ihmiset pakenevat Suomesta Ruotsiin Lapin sodan alta. Evakuointi on valtava operaatio, jonka todistajista enää harva on jäljellä.

 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
 
Lapin sota alkaa syksyllä 1944. Kymmenet tuhannet ihmiset evakuoidaan kodeistaan, ja yli 50 000 Lapin sodan evakkoa päätyy Ruotsiin turvaan.

Ranualaiset Katri, 8, ja Eevi, 14, ovat osa tätä tuhansien naisten, lasten ja vanhusten joukkoa. Katri vaeltaa Ruotsiin perheen lehmien kanssa – matkaa on lähes 150 kilometriä. Eevi matkustaa Ruotsin puolelle auton lavalla ja junalla.

Evakkoaika koettelee erityisesti lapsia. Kuolleiden suomalaisten lasten listat ovat pitkiä. Samaan aikaan, kun suomalaiset evakot elävät uutta arkea Ruotsissa, sota pyyhkäisee Pohjois-Suomen yli: Lappi palaa.
Katri, Eevi och Lapplandskriget – barnens flykt till Sverige
Lapplandskriget bryter ut hösten 1944. Tiotusentals människor evakueras från sina hem och fler än 50 000 nordfinska flyktingar söker skydd i Sverige.

8-åriga Katri och 14-åriga Eevi är två av de tusentals evakuerade bestående av barn, kvinnor och äldre. Katri tar sig över gränsen till fots med familjens kor – en resa på nästan 150 kilometer. Eevi tar sig till Sverige med bil och tåg.

Evakueringen är särskilt svår för barnen. Listorna över döda finska barn är långa. Samtidigt som de evakuerade lever ett nytt liv i Sverige sveper kriget över norra Finland: Lappland brinner.

Programmet är på finska.

Haastateltavat/intervjupersoner: Katri Impiö, Eevi Heinonen, Outi Autti/yliopistotutkija Oulun yliopisto/forskare vid Uleåborgs universitet
Ohjelman teki/programmet gjordes av: Lotta Hoppu lotta.hoppu@sverigesradio.se 
Tuottaja/producent: Maiju Ristkari maiju.ristkari@sverigesradio.se
Käsikirjoitus/manus: Tiina Laitila Kälvemark ja Lotta Hoppu 
Kertoja/berättarröst: Ramin Farzin 
Loppumiksaus/slutmix: Magnus Kjellsson 
Arkistomateriaali: Sveriges Radio ja Yle 

Ohjelma tehtiin syksyllä 2024. Programmet gjordes under hösten 2024.
Mikä oli Lapin sota?
Lapin sota alkoi syksyllä 1944 ja on Suomen kolmas sota toisen maailmansodan aikana. Suomi oli hävinnyt jatkosodan Neuvostoliittoa vastaan ja rauhanehdot vaativat, että Pohjois-Suomi oli tyhjennettävä Suomen entisistä aseveljistä, saksalaisista. Heitä oli Pohjois-Suomessa enimmillään yli 200 000.

Aluksi saksalaiset vetäytyvät rauhanomaisesti, mutta lokakuussa 1944 Suomi aloittaa Neuvostoliiton painostuksesta sotatoimet ja Saksa ottaa käyttöön potetun maan taktiikan. Sota lasketaan päättyneeksi 27.4.1945, kun viimeisetkin saksalaiset olivat poistuneet Suomesta. Sota jättää jälkeensä pahoin palaneita paikkakuntia ja yli miljoona miinaa ja räjähdettä.
Lapin sodan evakot olivat lapsia, naisia, vanhuksia
Juuri ennen Lapin sodan alkua Suomen viranomaiset päättivät, että Lapin siviiliväestö on evakuoitava mahdollisen sodan tieltä. Suomen valtio päätti kiireesti siirtää yli 100 000 naisen, lapsen ja vanhuksen joukon turvaan kodeistaan. Ruotsi otti Suomen pyynnöstä vastaan yli 50 000 suomalaista evakkoa eli pakolaista. Loput evakuoitiin Suomen rajkojen sisään, pääosin Pohjanmaalle. 

Evakot olivat pääosin vanhuksia, kaikenikäisiä naisia ja lapsia. Myös lehmiä evakuoitiin tuhansittain.
Lapin sodan evakot Ruotsissa
Ruotsissa Lapin sodan evakoi sijoitettiin eri puolille Pohjois-Ruotsia: Norrbotteniin, Västerbotteniin, Västernorrlantiin, Jämtlantiin ja Gävleborgiin, yhteensä 359 eri paikkakunnalle.

Ruotsissa sijaitsi myös pakolaisleirejä. Västerbottenin läänissä oli kaksi suurta leiriä: Kusforsin leiri ja Jörn-Lindån leiri, jotka saivat kansan suussa nimet Pikku-Helsinki ja Pikku-Rovaniemi. Niissä asui satoja ihmisiä parakeissa.
Vad var Lapplandskriget och den nordfinska evakueringen?
Lapplandskriget bryter ut hösten 1944 och är Finlands tredje krig under andra världskriget. När fortsättningskriget mot Sovjetunionen tar slut 1944 kräver fredsvillkoren att norra Finland töms på landets forna vapenbröder tyskarna. Det finns över 200 000 tyskar i Lappland. De finska myndigheterna fruktar en ny väpnad konflikt och att tyskarna inte kommer att ge sig av frivilligt. Den finska staten beslutar därför att omgående evakuera över 100 000 kvinnor, barn och äldre från sina hem.

Strax före Lapplandskrigets utbrott beslutar sig Sverige för att hjälpa Finland: på kort tid tar man emot över 50 000 nordfinska flyktingar. En del av dem korsar gränsen till fots, andra med tåg eller bil. Hösten 1944 strömmar människor över gränsen till Sverige. Haparanda är den sydligaste av gränsövergångsställena. Hundratals, ibland tusentals äldre, kvinnor och barn i alla åldrar anländer dit varje dag. Med dem kommer också tusentals kor.

De evakuerade flyttas till olika delar av norra Sverige: Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland, Jämtland och Gävleborg. Även flyktingläger upprättas i Sverige. I Västerbottens län finns två stora läger: Kusforslägret och Jörn-Lindå-lägret, i folkmun kallade Lilla Helsingfors och Lilla Rovaniemi. Här bor hundratals människor i baracker.

Katri, Eevi ja Lapin sota – lasten pakomatka Ruotsiin

Kun Darya Pakarinen on 17-vuotias, menettää hän rakkaan vaarinsa. Perintönä saadut suomalaiset tangolevyt auttavat Daryaa surun yli ja tekevät hänestä myöhemmin ruotsinsuomalaisen tangon kuningattaren.

 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
 
On kolea helmikuinen ilta vuonna 2004. 24-vuotias Darya Pakarinen on juuri saapunut omakotitalolle, joka sijaitsee Tukholman eteläpuolella Sturebyn kaupunginosassa.

Darya ei vielä tiedä, että hänet sinne kutsuneella ystävällä on suunnitelma, joka vie yli 20-vuotiselle matkalle tahdissa.

Vuosien varrella Darya ja Månskensorkestern vievät tangon, joka Ruotsissa tunnetaan suomalaisten siirtolaisten musiikkina, korkeakulttuurin konserttisaleihin.

Lyssna på svenska: Darya och den finska tangon – arvet som ändrade livet

Ohjelman on tehnyt/Ett program av Anni Riit'aho anni.riitaho@sverigesradio.se 
Tuottaja/Producent: Lotta Hoppu lotta.hoppu@sverigesradio.se 
Käsikirjoitus/Manus: Anni Riit´aho och Tiina Laitila Kälvemark
Loppumiksaus/Slutmix: Johannes Oscarsson 
Kertoja/Berättarröst: Ramin Farzin
Haastateltavat/Intervjupersoner: Darya Pakarinen, Viktor Littmarck/Månskensorkestern, David Giese/muusikko/musiker, DJ, levy-yhtiönomistaja/skivbolagsägare, Mikko Niskanen/tangomuusikko/tangomusiker
Arkistoäänet/Arkivklipp: Sveriges Radio

Ohjelma tehtiin vuonna 2024.
Programmet gjordes under 2024.
Darya och Månskensorkestern
Darya och Månskensorkestern on ruotsinsuomalainen tangoyhtye, joka juhli 20-vuotista taivaltaan vuonna 2024. Tukholman ulkopuolella sijaitsevan huvilan yläkerrassa alkanut toiminta on tähän mennessä tuottanut kolme albumillista musiikkia ja satoja keikkoja sekä Pohjoismaissa että Saksassa. Spotifyssa yli miljoona kuuntelukertaa keränneet kappaleet henkivät ruotsinsuomalaista melankoliaa. Vuosien varrella Månskensorkester on tehnyt yhteistyötä myös muiden artistien kanssa, kuten Frida Hyvönen, Anna Järvinen, Arja Saijonmaa ja Magnus Carlsson.

Darya ja tango – suomalainen perintö joka muutti elämän

Oktober 1982. Kerttu Sturesson tar emot en svårt sjuk man han blir Sveriges första kända fall av aids. Kerttu blir en legend bland homosexuella män i Stockholm och på 2000-talet ber Jonas Gardell henne om hjälp: han har något stort på gång.

 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
 
När den febriga och hostande mannen kommer till Roslagstulls sjukhus är han rädd, men det är inte Kerttu. Hon tar emot honom med en kram. Därefter jobbar hon outtröttligt under den dödliga aidsepidemin.

Kerttus mod och medmänsklighet kommer att betyda mycket för dem som utsätts för samhällets hat och drabbas av aidsepidemin som drar in över 80-talets Sverige. Hon ägnar en stor del av sitt liv åt att hjälpa de som drabbas av hiv och aids, främst homosexuella män. Hon engagerar sig även genom frivilligorganisationen Noaks Ark.

År 2013 får Kerttu utmärkelsen Svenska hjältars livsgärning, för sitt stora engagemang för de hiv- och aidsdrabbade.

Intervjupersoner: Kerttu Sturesson, Jonas Gardell/författare och dramatiker, Lena Lennerhed/professor emeritas i idéhistoria
Programmet gjordes av: Maiju Ristkari maiju.ristkari@sverigesradio.se och Charlotta Haapakorpi charlotta.haapakorpi@sverigesradio.se 
Producent: Maiju Ristkari 
Manus: Maiju Ristkari, Tiina Laitila Kälvemark och Charlotta Haapakorpi
Slutmix: Eskil Lövström
Berättarröst: Ramin Farzin
Övriga medverkande: Jukka Aminoff/senior rådgivare Noaks Ark
Arkivklipp: Sveriges Radio, SVT, Noaks Ark, TV4 och Aftonbladet

Programmet gjordes hösten 2024.

Fler dokumentärer från Sveriges Radio Finska
Vem är Kerttu Sturesson?
Kerttu Sturesson flyttar i slutet av 50-talet till Sverige från Finland. Hon börjar senare jobba på Roslagstulls sjukhus, där hon blir sjuksköterskan som tar emot Sveriges första aidspatient. Det krävs mod för att jobba med aids, när oron i samhället är stor. Kerttu är aldrig rädd och snart får hon smeknamnet ”Ängeln på Roslagstull”. Hon finns där för de dödssjuka patienterna, som får tröst mot hennes axel. 
Hiv och aids i Sverige under 80-talet
I början av 80-talet kommer det oroande rapporter från USA, om en mystisk sjukdom som sprider sig och främst drabbar homosexuella män och sprutnarkomaner. Sverige får sitt första kända fall av aids 1982. Fram till 2010 blir cirka 2 400 personer i Sverige smittade av hiv, för att sedan insjukna i aids – närmare 90 procent av dem dör. Det innebär också ett bakslag för de framsteg som nåtts för homosexuellas rättigheter fram till 1979, då Sverige som första land i världen slutat klassa homosexualitet som en sjukdom.

Kerttu – sjuksköterskan som inte var rädd för aids

Asfaltblomman. Tioåriga Antti flyttar till Sverige år 1959. Han kan ingen svenska och klasskamrater och grannar skriker glåpord efter familjen. Där sås fröet till vad som ska bli en banbrytande sverigefinsk författare.

 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
 
Vem var Antti Jalava, författaren vars böcker och citat har berört över generationsgränserna och blivit symbol för sverigefinsk identitet, inspirerat till akademiska examensarbeten och blivit slagord som klottrats i Stockholms tunnelbanor?

Antti Jalava flyttade till Sverige som tioåring och sattes i svensk skola där han förbjöds att tala sitt modersmål. Denna uppväxt i en kulturellt och språkligt undertryckande miljö formade hans liv och författarskap. Är det möjligt att återuppliva ett språk som man med våld kvävt till döds?

Intervjupersoner: Leena Koivuneva/Journalist och vän till Antti Jalava, Andreas Ali Jonasson/Bibliotekarie
Reporter: Mika Tahvanainen 
Manus: Mika Tahvanainen, Tiina Laitila Kälvemark och Lotta Hoppu
Producenter: Lotta Hoppu och Tiina Laitila Kälvemark 
Berättarröst: Tiina Laitila Kälvemark 
Slutmix: Mika Tahvanainen 

Programmet gjordes hösten 2023 och sändes första gången i december 2023.
Vem var Antti Jalava?
Den sverigefinska författaren och översättaren Antti Jalava föddes i Villmanstrand i finska Karelen år 1949. Han flyttade med sin familj till Stockholm år 1959. Antti Jalavas mest kända och framstående verk är romanen Asfaltblomman (1980) som handlar om att förlora och återta sitt modersmål och identitet. Antti Jalava har skrivit böckerna Matti (1974), Jag har inte bett att få komma (1976), Asfaltblomman (1980), Sprickan (1993) och Känslan (1996). Böckerna Asfaltblomman, Sprickan och Känslan utgör en sverigefinsk trilogi. Antti Jalava dog vid 72-års ålder år 2021.

Asfaltblomman kom ut som nyutgåva i oktober 2024.
Kuka oli Antti Jalava?
Ruotsinsuomalainen kirjailija ja kääntäjä Antti Jalava syntyi Lappeenrannassa Etelä-Karjalassa vuonna 1949. Hän muutti perheensä kanssa Tukholmaan vuonna 1959. Antti Jalavan tunnetuin ja merkittävin teos on romaani Asfaltblomman (Asfalttikukka, 1980), joka kertoo äidinkielen ja identiteetin menettämisestä ja takaisin saamisesta. Antti Jalava on kirjoittanut kirjat Matti (1974), Jag har inte bett att få komma (Kukaan ei kysynyt minulta, 1976), Asfaltblomman (Asfalttikukka, 1980), Sprickan (Halkeama, 1993) ja Känslan (1996). Kirjat Asfaltblomman, Sprickan ja Känslan muodostavat ruotsinsuomalaisen trilogian. Antti Jalava kuoli 72-vuotiaana vuonna 2021.

Antti Jalava – Att döda sitt språk och ge det liv igen

Kirjailija Antti Jalava muutti lapsena Suomesta Ruotsiin ja joutui pilkan ja kiusaamisen kohteeksi. Aikuisena hän käänsi kielihäpeän voimakseen. 

 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
 
Antti Jalavan romaani Asfalttikukka on ruotsinsuomalainen klassikko. Silti sitä on ollut vaikea löytää kirjastoista ja kirjakaupoista.

Antti Jalava oli 10-vuotias, kun hän muutti perheensä kanssa Lappeenrannasta Tukholmaan. Antti aloitti ruotsalaisen koulun osaamatta sanaakaan ruotsia. Kun hän kirjoitti suomeksi, opettaja rankaisi häntä. Lopulta Antti lakkasi puhumasta suomea.

Lapsuuden kokemukset saivat myöhemmin uuden elämän hänen kirjojensa sivuilla: kieli ja kielettömyys, häpeä ja sen voittaminen muodostavat Jalavan teosten punaisen langan. Onko mahdollista herättää henkiin kieli, jonka on kerran tappanut?

Haastateltavat: Leena Koivuneva /toimittaja ja Antti Jalavan ystävä, Ali Jonasson / kirjastonhoitaja ja kirjoittaja

Reportteri ja äänisuunnittelu: Mika Tahvanainen 
Käsikirjoitus: Mika Tahvanainen, Tiina Laitila Kälvemark ja Lotta Hoppu
Tuottajat: Lotta Hoppu ja Tiina Laitila Kälvemark 
Kertoja: Tiina Laitila Kälvemark 
Slutmix: Björn Nitzler 

Lyssna på svenska: Antti Jalava – Att döda sitt språk och ge det liv igen
Kuka oli Antti Jalava?
Ruotsinsuomalainen kirjailija ja kääntäjä Antti Jalava syntyi Lappeenrannassa Etelä-Karjalassa vuonna 1949. Hän muutti perheensä kanssa Tukholmaan vuonna 1959. Antti Jalavan tunnetuin ja merkittävin teos on romaani Asfaltblomman (Asfalttikukka, 1980), joka kertoo äidinkielen ja identiteetin menettämisestä ja takaisin saamisesta. Antti Jalava on kirjoittanut kirjat Matti (1974), Jag har inte bett att få komma (Kukaan ei kysynyt minulta, 1976), Asfaltblomman (Asfalttikukka, 1980), Sprickan (Halkeama, 1993) ja Känslan (1996). Kirjat Asfaltblomman, Sprickan ja Känslan muodostavat ruotsinsuomalaisen trilogian. Antti Jalava kuoli 72-vuotiaana vuonna 2021.
Vem var Antti Jalava?
Den sverigefinska författaren och översättaren Antti Jalava föddes i Villmanstrand i finska Karelen år 1949. Han flyttade med sin familj till Stockholm år 1959. Antti Jalavas mest kända och framstående verk är romanen Asfaltblomman (1980) som handlar om att förlora och återta sitt modersmål och identitet. Antti Jalava har skrivit böckerna Matti (1974), Jag har inte bett att få komma (1976), Asfaltblomman (1980), Sprickan (1993) och Känslan (1996). Böckerna Asfaltblomman, Sprickan och Känslan utgör en sverigefinsk trilogi. Antti Jalava dog vid 72-års ålder år 2021.

Antti Jalava – kirjailija joka herätti kielensä kuolleista

Ali Jonasson skäms för mammas finska brytning och får inte lära sig finska. Vad händer när demensen tar det svenska språket från Alis mamma?

 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
 
Ali Jonasson växer upp på Hisingen i Göteborg i en tid då det finska förknippas med alkoholism, våld och sociala problem. Utanför hemmet vill Ali bara vara svensk. Hemma känner han sig utanför då han inte kan någon finska. 

Kommer Ali att lyckas riva muren som skiljer honom från sin släkt och återfå kontakten med sin mamma – innan det är för sent?

Ett program av: Kaisa Vuonokari kaisa.vuonokari@sverigesradio.se
Producent: Lotta Hoppu lotta.hoppu@sverigesradio.se 
Manus: Kaisa Vuonokari och Tiina Laitila Kälvemark
Berättare: Tiina Laitila Kälvemark
Slutmix: Björn Nitzler

Intervjun med Tuire Liimatainen gjordes av Jasmine Fooladi

Intervjupersoner: Ali Jonasson, Tuire Liimatainen/specialforskare vid Finlands migrationsinstitut 

Programmet gjordes vintern 2025.

Fler dokumentärer från Sveriges Radio Finska
Vem är Ali Jonasson?
Ali Jonasson är författare till boken Finnkampen – sverigefinnarnas illustrerade historia - en serieroman om de finsktalandes historia i Sverige. Finnkampen är illustrerad av Mats Kejonen. 

Ali Jonasson, eller Andreas Ali Jonasson, har även formgivit den sverigefinska flaggan, som blev sverigefinnarnas officiella symbol år 2014. 
 
År 2022 tilldelades Ali Jonasson utmärkelsen Årets alumn av Södertörns högskola, där hans skrev sin masteruppsats i religionsvetenskap. Ali har även intresserat sig för skogsfinnarnas historia i Sverige.

Ali och kampen om finskan – från skam till stolthet

För Pia Herrera har det alltid varit hon och mamma Terttu mot världen. Men sen blir mamma sjuk i cancer.

 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
 
Pia Herrera växer upp med sin ensamstående finska mamma i 70- och 80-talets Sverige. Från Pias första stund i livet omger mamma Terttu henne med villkorslös kärlek: hon finns där genom livets alla toppar och dalar.

”När jag föds, då äger mamma 14 kronor. Hon har nästan ingenting, men det funkar fint. Jag känner att jag fick en massa annat, massor med uppmärksamhet och bekräftelse”, berättar Pia i dokumentären.

Mamma är Pias största trygghet, den som får henne att tro på sig själv. Det blir avgörande för Pia när världen utanför hemmet inte visar sig vara särskilt vacker: hon märker snart att det av vissa inte riktigt anses vara så toppen att vara halvfinsk och halvkubansk.

När Terttu blir sjuk i cancer ställs Pia inför en ny framtid utan henne. Hur ska hon klara sig, när mamma inte längre finns?

Ett program av: Elizabeth Pouliaki elizabeth.pouliaki@sverigesradio.se
Producent: Maiju Ristkari maiju.ristkari@sverigesradio.se 
Manus: Elizabeth Pouliaki, Maiju Ristkari och Tiina Laitila Kälvemark
Berättare: Ramin Farzin
Slutmix: Björn Nitzler
Intervjupersoner: Pia Herrera, Camilla von Below/psykolog, psykoterapeut och lektor i psykologi vid Stockholms universitet
Arkivklipp: TV4

Programmet gjordes våren 2025.

Fler dokumentärer från Sveriges Radio Finska
Vem är Pia Herrera?
Pia Herrera är en svensk journalist och medieprofil. Hon har bland annat jobbat på SVT, TV4 och Sveriges Radio och varit programledare för Go'kväll, Morgonstudion och Karlavagnen. Pia Herrera är född och uppvuxen i Sverige tillsammans med sin finska mamma. Hennes pappa är från Kuba.

Pia Herrera – tack vare min finska mamma

Hösten 1944 flyr 55 000 finländare över gränsen till Sverige. På andra sidan älven står Finland i lågor. En av dem, Sirkka, bär på en stor hemlighet.

 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
 
Sirkka Kokko, 24, bor med sin lilla son Paavo i en liten by i norra Finland. Andra världskriget har härjat i Finland till och från i flera år. En dag i september 1944 kommer evakueringsordern: hela byn ska tömmas, hela Lappland ska evakueras. Ingen vet om de någonsin kommer tillbaka. 

När Sirkka flyr från Finland bär hon på en stor hemlighet, som kommer att avslöjas först efter hennes död.

Intervjupersoner: Åke Marklund/Sirkkas son, Kurt Marklund/Jörnbo, Lars Hansson/historiker, Göteborgs universitet

Programmet gjordes av: Lotta Hoppu lotta.hoppu@sverigesradio.se 
Producent: Maiju Ristkari maiju.ristkari@sverigesradio.se
Manus: Tiina Laitila Kälvemark och Lotta Hoppu 
Berättare: Ramin Farzin 
Slutmix: Eskil Lövström 
Arkivmaterial: Sveriges Radio och Yle 

Programmet gjordes våren 2025.

Finskspråkig dokumentär om Lapplandskriget: Katri, Eevi ja Lapin sota – lasten pakomatka Ruotsiin
Vad var Lapplandskriget och den nordfinska evakueringen?
Lapplandskriget bryter ut hösten 1944 och är Finlands tredje krig under andra världskriget. När fortsättningskriget mot Sovjetunionen tar slut 1944 kräver fredsvillkoren att norra Finland töms på landets forna vapenbröder – tyskarna. Det finns över 200 000 tyskar i Lappland. De finländska myndigheterna fruktar en ny väpnad konflikt och att tyskarna inte kommer att ge sig av frivilligt. Den finländska staten beslutar därför att omgående evakuera över 100 000 kvinnor, barn och äldre från sina hem.

Strax före Lapplandskrigets utbrott beslutar sig Sverige för att hjälpa Finland: på kort tid tar man emot över 50 000 nordfinska flyktingar. En del av dem korsar gränsen till fots, andra med tåg eller bil. Hösten 1944 strömmar människor över gränsen till Sverige. Haparanda är den sydligaste av gränsövergångsställena. Hundratals, ibland tusentals äldre, kvinnor och barn i alla åldrar anländer dit varje dag. Med dem kommer också tusentals kor.

De evakuerade flyttas till olika delar av norra Sverige: Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland, Jämtland och Gävleborg. Även flyktingläger upprättas i Sverige. I Västerbottens län finns två stora läger där hundratals människor bor i baracker: Kusforslägret och Jörn-Lindå-lägret, i folkmun kallade Lilla Helsingfors och Lilla Rovaniemi.

Lapplandskriget – flykten till Sverige och Sirkkas hemlighet

Globenin jääkiekkokatsomo on loppuunmyyty ja meteli korviahuumaava, mutta Jarmo Myllys ei kuule sitä. Hän keskittyy pian alkavaan finaaliin, josta tulisi historiallinen.

 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
 
Suomen Leijonien ja Ruotsin Tre Kronorin saapuessa Globenin kaukaloon 7. toukokuuta 1995 katsomosta lähtevä meteli on korviahuumaava. Suomen maalivahti Jarmo Myllys ei kuule sitä: hän on täysin keskittynyt pian alkavaan finaalipeliin Ruotsia vastaan.

Kun kiekko lähtee liikkeelle, Lea Leskinen on liimautunut tv-ruudun ääreen olohuoneessaan Etelä-Tukholmassa. Vannoutunut Leijonien kannattaja on toiveikas: jospa nyt – viimeinkin – olisi Suomen vuoro?
VM 1995 och Jarmo Myllys – målvakten som stoppade Sverige
Globens läktare är fullsatta och närmare 14 000 åskådare är på plats för att se VM-finalen i ishockey. Det är söndagen den 7 maj 1995 – ett datum som kommer att gå till historieböckerna. 

De Finska Lejonen och Sveriges Tre Kronor kommer ut i rinken till ett öronbedövande jubel från publiken, men Finlands målvakt Jarmo Myllys hör inget: han är helt fokuserad på finalmatchen mot Sverige som snart ska starta.

När matchen startar sitter den hängivna supportern Lea Leskinen fastklistrad vid tv-skärmen i sitt vardagsrum i södra Stockholm. Hon är hoppfull: kanske är det Finlands tur att äntligen få lyfta bucklan?

Programmet är på finska.

Haastateltavat/intervjupersoner: Jarmo Myllys, Lea Leskinen/fani/supporter, Kaj Kunnas/Urheilutoimittaja/sportjournalist
Ohjelman teki/programmet gjordes av: Maiju Ristkari maiju.ristkari@sverigesradio.se 
Tuottaja/producent: Lotta Hoppu lotta.hoppu@sverigesradio.se
Käsikirjoitus/manus: Tiina Laitila Kälvemark ja Maiju Ristkari 
Kertoja/berättarröst: Ramin Farzin 
Loppumiksaus/slutmix: Björn Nitzler
Arkistomateriaali: SVT, Yle ja Sveriges Radio 

Ohjelma tehtiin keväällä 2025 Programmet gjordes under våren 2025.
Maalivahti Jarmo Myllys
Jarmo Myllys on kotoisin Savonlinnasta, Itä-Suomesta. Hänestä tulee jääkiekkoammattilainen 18-vuotiaana. Parikymppisenä Myllys pelaa NHL:ssä useamman kauden. Vuonna 1994 hän siirtyy Ruotsiin, Luleå HF:ään. Kausia Luleå HF:ssä kertyy Myllykselle lopulta seitsemän, ja sinä aikana hän nousee niiden harvalukuisten maalivahtien joukkoon, jotka ovat laukoneet pelissä maalin. Ensin hän tekee sen vieraspelissä – ja sitten Luulajassa, kotiyleisön edessä.

Myllyksen paita nostetaan Luulajssa kattoon vuonna 2011, kymmenen vuotta sen jälkeen, kun hän on siirtynyt Luleå HF:stä takaisin Suomeen.

Jarmo Myllys on mukana Suomen maajoukkueessa lukemattomia kertoja, ja voittaa useita arvokisamitaleja. Jääkiekkouransa hän lopettaa vuonna 2005, 39-vuotiaana.
MM95 – jääkiekon MM-kisat vuonna 1995
Miesten jääkiekon MM-turnaus alkaa huhtikuussa 1995. Suomi on edellisvuosina alkanut päästä arvokisoissa mitalisijoille, ja nyt tavoitteena on ensimmäinen MM-kulta. Ruotsalainen valmentaja Curt ”Curre” Lindström on valanut pelaajiin uskoa: Leijonat kyllä pystyisivät siihen.

Finaalissa vastakkain ovat rakkaat veriviholliset: Leijonat ja Tre Kronor. Ruotsi on voittanut maailmanmestaruuden jo kuusi kertaa aiemmin, ja tähtäimessä on kulta myös tällä kertaa.

Vaikka Ruotsi pyörii kiivaasti Suomen päädyssä, pelin ensimmäisen maalin tekee Leijonat. Jännitysnäytelmä kestää kolmanteen erään saakka, ja lopulta ottelu päättyy luvuin 4–1. Suomi on voittanut ensimmäisen miesten jääkiekon maailmanmestaruuden!

Kultajuhlia vietetään ensin Tukholmassa Sergelin torilla ja seuraavana päivänä Suomessa Kauppatorilla. Ihmismassat kerääntyvät hurraamaan Leijonille, Suomen liput liehuvat ja Den Glider In raikaa. Lamasta toipuva Suomi on mennyt sekaisin.

MM95 ja Jarmo Myllys – maalivahti, joka pysäytti Ruotsin

Monet Ruotsissa asuvat romanit kuuluvat helluntaisaurakuntiin tai muihin vapaakirkkoihin ja ovat kiinteästi mukana kirkkojensa toiminnassa. Orvon usko ei lopu kirkon ovelle. 

 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
 
Orvo Grönfors on mukana Finska Filadelfiassa, eli suomalaisessa helluntaiseurakunnassa. Hän kuvaa elävänsä myös arkipäivänsä uskossa.

Työkseen Orvo Grönfors auttaa kodittomia.

"Härbärgessa työvaatimuksena oli, että on uskovainen ja se sopi minulle, että voi olla arjessaan tunnustava kristitty ja auttaa ihmisiä."

Orvo Grönfors 

"Huokaisen aamulla, aamurukouksen, että Herra ohjaisi jalkani niiden luokse, joille voin olla se valo ja se suola."

Orvo Grönfors

"Aina on toivoa."

Orvo Grönfors

Suomen romanien arkipäivä Ruotsissa on kahdeksanosainen sarja, jossa ruotsinsuomalaiset romanit kertovat itse elämästään.

Kirsi Blomberg
kirsi.blomberg@sverigesradio.se

Suomen romanien arkipäivä Ruotsissa 7: Usko on osa Orvon arkipäivää

Lyssna när som helst, var som helst

Andra podcasts som du kanske gillar...