App Store

Google Play

SE - Details page - Device banner - 894x1036

Kliv in i en oändlig värld av stories

Lyssna när som helst, var som helst

ideologipodden

Det är alltid krångligare än man tror.

I Ideologipodden handlar samtalen om ideologiska skärvor, snårigheter och sökanden. Timbro förlags Andreas Johansson Heinö, Anna D. Linder och Johanna Grönbäck leder podden som låter både aktuella funderingar och tidlösa idéer ta plats, och som bjuder in såväl liberaler som radikaler till diskussion.

Ideologipodden

Synen på Sveriges agerande under andra världskriget har skiftat rejält: från de första efterkrigsgenerationernas tacksamhet till de senaste decenniernas moraliska avståndstagande.

I Dåligt samvete - Sverige och andra världskriget - utmanar Mauricio Rojas den dominerande berättelsen. Rojas går igenom de viktigaste besluten som Per Albins samlingsregering fattade och argumenterar för en mer empatisk syn på regeringens agerande.Välkommen till boklansering! Mauricio Rojas diskuterar sin bok tillsammans med historikern Henrik Berggren, författare till trilogin Landet utanför.

Samtalet, som är en liveinspelning av bokens lansering, leds av Johanna Grönbäck.

Rimligt eller förkastligt? Sverige under andra världskriget

I dag delas längtan efter industrier och storskaliga och centraliserade lösningar av såväl Trump som Macron och Sveriges regering. Men inte av Fredrik Segerfeldt.

 

Detta avsnitt är en inspelning av lanseringen av Segerfeldts bok Efter industrin: Friare, rikare, grönare. Medverkar gör utöver författaren även Elisabeth Lindberg, fil dr i ekonomisk historia och utredare hos Katalys, Patrik Kronqvist, politisk redaktör för Expressen, och Fredrik Sjöholm, professor och vd IFN. Samtalet hålls av Johanna Grönbäck, Timbro förlag.

Läs mer om Fredriks bok här: https://timbro.se/forlag/tjanstesamhallet-friare-rikare-gronare/

Efter industrin

Meritokrati nämns återkommande som någon eftersträvansvärt. Vi gick från en aristokratisk och ojämlik samhällsordning, till en där meriter och ansträngning började löna sig. Men är det så enkelt? I veckans avsnitt pratar vi om meritokrati - och kritiken mot den. Lever vi fortfarande i en aristokrati? Får dagens ordning bara våra eliter att känna att de förtjänat sina platser ännu mer? Och varför verkar antagningen till Ivy Leugue-universiteten bygga på annat än rena meriter?
Det handlar om Adrian Wooldridges senaste bok Meritokrati: Idén som förändrade världen, varför begreppet myntades i samband med en dystopi från femtiotalet, om det verkligen är nödvändigt med eliter och om meritokrati är synonymt som social rörlighet.
Gästerna är järngänget från valspecialen, Caspian Rehbinder och Andreas Johansson Heinö. Programledare är Amanda Broberg. #ideologipodden #timbro #timbroforlag

Vad är egentligen meritokrati?

Tabut om att prata om män och kvinnor som grupper verkar ha brutits. Men samtidigt som konservativa könsroller lockar vissa så sveper progressiv genusvetenskap in över våra universitet och enligt regeringen är kön en social konstruktion. Anna-Karin Wyndhamn berättar om Genusdoktrinen och dess ambivalenta inställning till biologin. Anna Björklund pratar om en feminism som blivit fartblind och hur den goda kvinnan blivit hela samhällets facit. Varför får kvinnor beröm när de gör manliga saker och vice versa? Spelar biologiska könsskillnader någon roll? Och våras det för särartsfeminismen? Programledare är Amanda Broberg, som trots sin iver att själv delta i samtalet lyckas ställa frågor och kommer helskinnad ur tredje avsnittet. Gäster är Anna Karin Wyndhamn, doktor i pedagogiskt arbete och författare till Genusdoktrinen och Anna Björklund, poddare och skribent.

Särartsfeminism

Till namnet är Fredrika Bremer en av Sveriges mest välkända kulturpersonligheter. I många städer finns gator uppkallade efter henne. Men vem var hon egentligen?

Fredrika Bremer var en produktiv författare - och en viktig förkämpe för kvinnors rättigheter. Hon reste kors och tvärs över världen och umgicks med sina samtida intellektuella. Frigörelsen, för kvinnan men framför allt för människan, löper som en röd tråd genom hennes verk. På vilket sätt var Fredrika Bremer liberal? Hur såg hennes relation med Erik Gustaf Geijer ut? Och vad förblir hennes eftermäle?

I detta avsnitt pratar vi om Fredrika Bremers liv och verk. Gäst är Björn Hasselgren, senior fellow på Timbro och redaktör för den det senaste tillskottet i Timbro förlags klassikerserie Myndig - Fredrika Bremer i urval. Programledare är Amanda Broberg.

Fredrika Bremer

Rutger Brattström och Joakim Broman har återupplivat mannen, myten, legenden och samtalar med honom med hjälp av den senaste tekniken. Det blir ett samtal AI, spontan ordning, och vad tycker Hayek egentligen om Javier Milei?

Hur är det att prata med Friedrich Hayek?

Andreas Johansson Heinö pratar med Jesper Bengtsson och Tuva Söderberg som är aktuella med boken “Det krympande rummet - civilsamhället under press” (Atlas förlag). Vilken roll spelar civilsamhället för demokratin och vilka ideologiska konflikter kan skönjas bakom de senaste årens debatt om studieförbunden?

Civilsamhället

Staden och romanen dansar genom tidens strömmar. Från det tidiga 1800-talets borgerliga offentlighet till vår tids nordic noir med mord, mörker och melankoli. Oavsett tid har den svenska romanens lins varit unik. Men vad har romanen skildrat? Staden i den svenska romanen är den första svenska antologin som utforskar stadens puls genom romanerna — från dunkla gränder till glittrande gator.

 

I en specialserie av Ideologipodden utforskar antologins redaktörer Henrik Dalgard och Eric Luth stadens som kontext och idémässigt sammanhang genom svenska romaner. Det här avsnittet är den första delen i poddserien, och fokuserar på staden och den svenska romanens långa historia. Framförallt på varför staden utgjort ett självklart sammanhang för just författare och intellektuella. 

 

Läs mer om boken här: https://timbro.se/forlag/staden-i-den-svenska-romanen/

SPECIAL: Staden i romanen - varför? (1/2)

Hur gick det till när staden blev modern? Eric Luth pratar med Eva Ström, Elin Hjelmestam och Klas AM Eriksson om meritokrati, utbildning och urbanisering, men också smutsen, prostitutionen och fattigdomen på stadens baksidor. 

 

Avsnittet är den andra delen i en poddserie som utgår från antologin Staden i den svenska romanen, och fokuserar på Hjalmar Söderbergs Stockholm och Gustaf Hellströms Kristianstad.

 

Läs mer om boken här: https://timbro.se/forlag/staden-i-den-svenska-romanen/

SPECIAL: Staden i romanen - utbildning och smuts. (2/2)

Frihandelns förtjänster, osynliga händer med whiskyglas, kiltklädda nålproducenter och säckpipespelande skeptiker. Hur kommer det sig att just Skottland blev ett centrum för upplysningen? Vilken roll spelade universiteten, och hur såg den intellektuella miljön i Edinburgh ut? Och hur hänger empirismen och liberalismen egentligen ihop?

Timbros Catarina Starfelt välkomnar lyssnare och samtalsdeltagare till Edinburgh. Med sig har hon Björn Hasselgren, teknologie doktor och gästforskare vid ekonomisk-historiska institutionen vid Uppsala universitet, Patrik Strömer, näringspolitisk expert vid Livsmedelsföretagen, och Daniel Åkerman, ordförande för Fria Moderata Studentförbundet. Samtalet är en inspelning av Ideologiafton 30 oktober.

Edinburgh och den skotska upplysningen

Svensk skola befinner sig i kris. Med sämre resultat, ökade klyftor och en otrygg vardag för både lärare och elever. Samtidigt växer intresset för en omdebatterad lösning: No Excuses-skolor – med hög förväntan på eleverna, disciplin och utan ursäkter.

Kan denna modell fungera i Sverige? Vad säger egentligen liberalismen och konservatismen om ordning, frihet och ansvar i klassrummen?

Anna Linder samtalar med Louise Hammargren (KDU), Anton Holmlund (LUF) och Lovisa Lanryd (Timbro) om No excuses-skolor.

***

Lovisa har skrivit om sitt besök i Smedjan och både Anton och Louise har gett sig in i debatten på olika vis.

Inga ursäkter – är hårdare tag lösningen på skolkrisen?

Lyssna när som helst, var som helst

Andra podcasts som du kanske gillar...