App Store

Google Play

SE - Details page - Device banner - 894x1036

Kliv in i en oändlig värld av stories

Lyssna när som helst, var som helst

Sveriges Radio

Frågor om hälsa, svar om livet. Journalistik som känns. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Ansvarig utgivare: Caroline Salzinger

Kropp & Själ

Den dumpade personen med ett glasspaket i soffan, är den typiska bilden av en tröstätare. Ätande kopplat till stress eller nedstämdhet är vanligt och inte bara en klyscha från filmens värld.

 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
 
Om känslornas roll för vårt ätande och vår dragning till fett och sött.

Det finns inget som triggar ätande så mycket som ångest, enligt psykologen och forskaren Lisbeth Stahre. Att ha hård kontroll och bli besviken på sig själv när man ätit något "onyttigt", kan trigga ätandet ännu mer. 

Journalisten och författaren Hanna Hellquist gick upp trettio kilo efter att hennes pappa dog. Hon sade aldrig nej till mat och till slut kunde hon inte bära några av sina gamla kläder längre. Varje vecka var hon fast bestämd om att börja ett nyttigare liv med sallader och promenader.

I studion medverkar också Helgi Schiöth, hjärnforskare vid Uppsala universitet.

Är du en känsloätare?

Kropp & Själ undersöker den mytomspunna anknytningsteorin. Hur nära måste man vara sin bebis för att den ska knyta an och bli trygg och hur reparerar man något som gick snett för trettio år sen?

 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
 
Emma växte upp med en alkoholiserad pappa och en medberoende mamma.
- Jag fick en konstig anknytning till min pappa, i perioder var han frisk och i perioder väldigt frånvarande, berättar hon.
Idag är hon själv småbarnsförälder och jobbar aktivt för att hennes barn ska få en trygg anknytning.

En människas anknytningsmönster kan korrigeras i vuxen ålder, det menar psykoterapeuten Cecilia Hörnell Sunar. Hon arbetar med emotionellt fokuserad terapi, en form av parterapi som bygger på anknytningsteorin.
- En kärlekspartner kan bli vår nya primära anknytningsperson, berättar hon.

Gäster i programmet: Pia Risholm Mothander, psykolog och forskare vid Stockholms universitet, Elia Psouni, psykolog och forskare vid Lunds universitet, Cecilia Hörnell Sunar, psykoterapeut EFT.

Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.
Producent Clara Lowden.
Programmet sänds direkt.

Har du dålig anknytning?

Pedofil är ett ord som ofta väcker starka reaktioner. De allra flesta är män, men det finns också kvinnor som känner sexuell attraktion till barn.

 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
 

Lo har sedan tonåren varit sexuellt attraherad av barn. Hon har fantiserat om dem, skrivit och ritat.

- Jag har försökt att inte tänka på barn när jag onanerar, men det blir bara frustrerande för jag vill tänka på dem. Det är svårt att kontrollera det kroppen vill, berättar Lo.

Lo säger att hon aldrig gått över gränsen och förgripit sig på ett barn. Hon vet exakt var gränsen går och kommer aldrig att överträda den, menar hon.
Men det finns andra som gör det, människor som passerar gränsen och begår sexuella övergrepp på barn.

- Den samhälleliga bilden av vem som är en förövare är att det är en man, säger Isabella Kim, barnrättsjurist på Ecpat. Vi har svårt att acceptera att en kvinna kan ha ett sexuellt tändningsmönster mot ett barn, menar hon.

Få kvinnor anmäls och döms för sexuella övergrepp och få söker hjälp. Men alla experter Kropp & Själ talat med vittnar om att de finns och troligen är långt fler än vad som syns i statistiken. 
En väsentlig del av offren för sexuella övergrepp uppger att de blivit utsatta av en kvinna.

I programmet berättar 50-åriga Magnus om hur han under uppväxten utsattes för sexuella övergrepp av sin mamma.

STÖD OCH HJÄLP:

Har du blivit utsatt?
Rise, Riksföreningen stödcentrum mot incest och andra sexuella övergrepp i barndomen: 08–696 00 95
Hopp, Riksorganisationen mot sexuella övergrepp, jourtelefon: 076–19 99 343
Larma om misstänkta övergrepp:
Polisen, telefonnummer: 114 14 eller e-post till polisens grupp mot sexuella övergrepp mot barn: itbrott.desk.noa@polisen.se

Är du orolig för att begå övergrepp?
Preventell är hjälplinje för dig som upplever att din sexualitet är svår, oroande eller problematisk. Telefon: 020- 66 77 88

Kvinnliga pedofiler - finns de?

De finns inne i kroppen. Vi ser de inte och märker inte av dem - så länge de fungerar. Men plötsligt gör de sig påminda, som smärta eller sjukdomar. 

 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
 
Vagusnerven, Farscian och lymfsystemet nämns allt oftare som lösningen på olika hälsoproblem. Men hur fungerar de här systemen, och vad vet vi egentligen om dem?

De beskrevs redan på Antiken, men än i dag vet vi inte allt om hur de fungerar även om forskningen går framåt.

Florence började märka av att något var fel i hennes kropp redan i sena tonåren. Hennes ben svällde upp och hon fick oförklarliga smärtor. Det tog lång tid innan hon förstod att det inte var hennes livsstil det var fel. Det var lymfsystemet som hamnat i obalans. Hon fick diagnosen lipödem.

Medverkar i programmet gör också:

Peder Olofsson, läkare och forskare i bioelektronisk medicin, Paul Ackermann, ortoped och professor vid Karolinska institutet, Taija Mäkinen, professor i lymfkärlsbiologi vid Uppsala universitet, Anna Bäsén, medicinjournalist, Wim Grooten, fysioterapiforskare, Karolinska institutet och Johanna Falk, doktorand vid hälsohögskolan i Jönsköping. 

Programledare Ulrika Hjalmarson Neideman

Reportrar: Ninos Chamoun och Clara Lowden

Producent: Stina Näslund

Kroppens hemliga system

Kaffe är kaffe men vad är te? Kropp & Själ avslöjar fem sanningar om bladen från den kinesiska busken.

 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
 
”Det finns en töntstämpel på te”, säger tehandlaren Gustav Svärdhagen. 

Han tror dock att det kommer att förändras, att fler kommer att upptäcka teet och bli finsmakare på samma sätt som skett med kaffe, öl och vin.

Inom stressrehabilitering används tedrickande som en del i avslappningen. Att plocka, tillreda och dricka en kopp te är ett sätt att hitta tillbaka till sina sinnen och skapa lugn. I örtte finns verksamma ämnen från växtriket som sägs påverka allt från humör till tarm och sömn, men hur verksamma är de egentligen?

Medverkande i programmet: 

Henrik Scander, måltidsforskare vid Örebro universitet

James Savage, chefredaktör på The Local,

Jan G Bruhn, professor i farmakognosi, expert på naturläkemedel,

Anna Maria Pálsdóttir, forskare inom miljöpsykologi, SLU

Gustav Svärdhagen, tefantast och teförsäljare

Per Oscar Brekell, teinstruktör i Japan med eget temärke

Seren Charrington Hollins, brittisk måltidsforskare som skrivit boken “A dark history of tea”

Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman

Reportrar: Ninos Chamoun, Simon Sarnecki och Gustav Asplund

Producent: Stina Näslund

Fem sanningar om te

Philip vill möta gränsen går för vad han tål. Han springer mil efter mil för att se om det är hjärnan eller kroppen som ger upp först. 

 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
 
Efter tio timmars löpning får Philip ont i knäna. Hans löparkompis Ewa bryter och åker hem, men Philip fortsätter. Det är mörkt och kallt. Han springer nästan ett maraton till, ända till två på natten, med ont i knäna innan han är färdig. Vad är det som driver honom?

- Om du har en bild av exakt vad du klarar av så låser du dig vid vad du kommer att klara. Släpp kontrollen och sluta säga vad du inte klarar av, säger Petra Malm, före detta elitsoldat och numera programledare för Robinson och en av instruktörerna i Elitstyrkans hemligheter på TV4. 

Medverkande: 
Philip Sandwall, ultralöpare, Petra Malm, före detta elitsoldat och numera programledare, författare och föreläsare, Christian Rück, psykiater och författare, Lars Ståhle, smärtläkare och forskare, Jenny Klefbom, psykolog och författare, Mariana Brussoni, kanadensisk lekforskare och Karin, mamma till treårig son. 

Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman

Reporter: Ninos Chamoun

Producent: Stina Näslund

Har du mött gränsen för vad du tål?

För de flesta är en skilsmässa en tragedi fylld av sorg. Men finns det en annan väg att gå? Kan man separera harmoniskt? Kanske finns lösningen i nya Hollywoodtrenden consious uncoupling.

 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
 
Roger och hans före detta fru lät gravera in "best friends forever" i sina vigselringar när de bestämt sig för att gå skilda vägar. Den amerikanska terapeuten Katherine Woodward Thomas erbjuder en femveckorskurs som ska möjliggöra en separation utan osämja. Men är en harmonisk skilsmässa ens möjlig?

Psykologerna Anna Bennich Karlstedt och Barbro Lennéer Axelson, Teresia Ängarne-Lindberg, doktor i barn- och ungdomspsykiatri samt Helena Willén Fil doktor, psykolog och psykoterapeut gästar programmet.

En harmonisk skilsmässa

En diagnos som bara för med sig problem, eller en superkraft som ökar kreativitet och initiativförmåga? Den senaste tiden har debatten om ADHD svängt.

 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
 
Kändisar som Viktor Frisk och Isabella Löwengrip lyfter fram sin ADHD som en superkraft, som hjälpt dem att nå framgång. I boken "fördel ADHD" beskriver Anders Hansen, överläkare i psykiatri, positiva egenskaper som att vara driven och flexibel, som typiska för personer med ADHD.

Det är dags att omvärdera bilden av diagnosen som något enbart negativt, enligt vissa. Andra menar att det finns risk för att diskussionen blir förenklad och sätter mer press på de drabbade.

I Studion: Georgios Karpathakis, Underbara ADHD, Charlotte Skoglund överläkare och specialist psykiatri och Bo Hejlskov Elvén, psykolog.

ADHD – funktionshinder eller superkraft?

Ungefär var tionde person i Sverige äter idag medicin mot depression, många fortsätter i decennier. Men hur länge ska man äta medicinerna, hur vet man när det är dags att trappa ner och hur gör man? 

 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
 

- Jag vill leva ett liv utan mediciner, berättar Sheila som ätit SSRI sen hon var 16. 
Efter ett uppbrott med sin pojkvän slutade hon gå till skolan och låg mest hemma. Hon sökte hjälp och fick rådet att börja med antidepressiva. 
- När jag kom in till kliniken var jag upprörd, hade mycket känslor. Av medicinen blev jag lugnad, jag kände inte av de starka känslorna. Just då var det en bra grej men efter hand kan jag se det negativa. Medicinen mattar ut känslor åt båda håll, jag blir varken riktigt glad eller riktigt ledsen längre, berättar hon. Idag är Sheila 21 och vill sluta med medicinen. 
- Jag vet inte hur mina känslor skulle te sig utan medicinering. Jag hade velat vara i kontakt med mina känslor till fullo, berättar hon.
Sheila har försökt trappa ner men utsättningsymtomen var så starka att hon avbröt nedtrappningen. 
- Jag fick myrkrypningar, något som kändes som elstötar genom kroppen, illamående, yrsel och huvudvärk, berättar hon.

Gäster i programmet: Göran Högberg, specialist i allmänpsykiatri, Lise-Lotte Risö Bergerlind, chef Kunskapsstöd för psykisk hälsa i Västra Götalandsregionen, Kersti Ejeby, verksamhetschef Gustavsbergs vårdcentral, Mats Adler, överläkare på Psykiatri sydväst, Huddinge sjukhus.

Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.
Programmet sänds direkt.

Sluta med antidepressiva?

De är överallt: på reklampelarna, på löpsedlarna och i sociala medier. Vi lever i känslornas tid. Men vad är känslor? Hur går det till när de uppstår i oss? Och är känslor alltid sanna? 

 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
 
– Känslor är inte vår reaktion på omvärlden – det är vår konstruktion av den.

Amerikanska psykologiprofessorn Lisa Feldman Barrett har mottagits som närapå en rockstjärna i USA, i alla fall för att vara vetenskapsman. Hennes teori kullkastar tidigare uppfattningar om att känslor skulle vara universella och att känsloreaktioner är en sorts reflexer. Istället, menar hon, är det din hjärna som skapar känslorna.

Synsättet har beskrivits som en intellektuell orgasm och ett paradigmskifte, men också galna idéer från någon som aldrig upplevt känslor. Vid en föreläsning erbjöd sig till och med en man i publiken att lappa till henne för att visa hur känslor verkligen fungerade. I Kropp & Själ berättar hon vad teorin innebär och vilka långtgående konsekvenser det kan få för hur vi ska se på oss själva och världen kring oss.

I programmet medverkar även Hanna Sahlin, forskare i emotionsreglering, och skådespelaren Bahar Pars gästar studion för att visa hur hon skapar känslor i sitt arbete. Dessutom ett kritiskt inlägg från skribenten Niklas Wahllöf som menar att vi lever i en nyromantisk tid där vi hela tiden ska uppleva starkare och starkare känslor.

Programledare: Gustav Asplund.

Så skapas känslor

Hur påverkas vi av att bära på en mörk hemlighet? Sanningen kan vara förlösande, men den kan också vara tyngre än vi mäktar med.

 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
 
 
Ibland finns hemligheterna djupt bevarade i familjen. Så var det för Julie Lindahl som hela sin barndom anande att något inte stod rätt till.
- På familjeträffarna var det vissa ämnen som vi inte fick beröra. Hemligheten låg som en dimma mellan oss i familjen, berättar hon.
Som vuxen började hon släktforska och upptäckte något som skulle förändra hennes syn på familjen för alltid. 

Curt bar på en hemlighet i årtionden, av rädsla för att bli övergiven av familj och vänner. 
- Jag isolerade mig mycket så att jag skulle slippa hålla uppe fasaden. 
Hemligheten avslöjas en dag när hans barn tittar på ett tv-program, det handlar om en pojke som har en pojkvän. Curt bryter ihop. 
- Jag kände att jag måste få vara mig själv, berättar han.

Gäster i programmet: Esbjörn Hagberg, f.d biskop och själavårdare, Sandra Guteklint, psykolog, Jorge Lintrup, släktforskare.
Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.
Programmet sänds direkt.

Bära en hemlighet

Lyssna när som helst, var som helst

Andra podcasts som du kanske gillar...