App Store

Google Play

SE - Details page - Device banner - 894x1036

Kliv in i en oändlig värld av stories

Lyssna när som helst, var som helst

Sveriges Radio

Frågor om hälsa, svar om livet. Journalistik som känns. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Ansvarig utgivare: Caroline Salzinger

Kropp & Själ

De finns inne i kroppen. Vi ser de inte och märker inte av dem - så länge de fungerar. Men plötsligt gör de sig påminda, som smärta eller sjukdomar. 

 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
 
Vagusnerven, Farscian och lymfsystemet nämns allt oftare som lösningen på olika hälsoproblem. Men hur fungerar de här systemen, och vad vet vi egentligen om dem?

De beskrevs redan på Antiken, men än i dag vet vi inte allt om hur de fungerar även om forskningen går framåt.

Florence började märka av att något var fel i hennes kropp redan i sena tonåren. Hennes ben svällde upp och hon fick oförklarliga smärtor. Det tog lång tid innan hon förstod att det inte var hennes livsstil det var fel. Det var lymfsystemet som hamnat i obalans. Hon fick diagnosen lipödem.

Medverkar i programmet gör också:

Peder Olofsson, läkare och forskare i bioelektronisk medicin, Paul Ackermann, ortoped och professor vid Karolinska institutet, Taija Mäkinen, professor i lymfkärlsbiologi vid Uppsala universitet, Anna Bäsén, medicinjournalist, Wim Grooten, fysioterapiforskare, Karolinska institutet och Johanna Falk, doktorand vid hälsohögskolan i Jönsköping. 

Programledare Ulrika Hjalmarson Neideman

Reportrar: Ninos Chamoun och Clara Lowden

Producent: Stina Näslund

Kroppens hemliga system

Elak, beräknande och grandios så beskrivs ofta narcissisten i både media och i populärkulturen. Men är det verkligen hela sanningen? Det finns ett stort lidande, säger Peder Björling, överläkare på Psykiatri sydväst.

 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
 
Nu testas det första behandlingsprogrammet för personer med narcissistiskt personlighetssyndrom på Psykiatri sydväst i Stockholm.

Sandra* har precis avslutat sin behandling. Hon har fått många nya insikter. 

– Jag har alltid trott att jag hatar människor. Jag har alltid sett mig som någon slags extrem misantrop. Men jag har förstått i min behandling att jag hatar inte människor, jag är jätterädd för dem, säger hon. 

Men går narcissism att bota?

– Det att behandla en narcissist, men om det går att bota och ta bort det helt, det är mer osäkert, säger Niki Sundström, psykolog och vårdenhetschef på Psykiatri Sydväst. 

– Men att man kan må betydligt bättre efter en behandling tycker jag vår erfarenhet visar. 

Gäster i programmet är: Peder Björling, medicinskt ledningsansvarig överläkare på Personlighetsprogrammet Psykiatri Sydväst i Huddinge, Monica Emanell, psykolog och Katarina Howner, rättspsykiatriker vid Rättsmedicinalverket och docent vid Karolinska Institutet.

*Sandra är ett fingerat namn. 

Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman
Alice Lööf är producent

Detta program är direktsänt

Narcissism – en missuppfattad diagnos?

Den kan göra ont, förstöra hela dagen och hålla dig sittandes på toaletten timme ut och timme in. När magen inte fungerar som den ska påverkar det välbefinnandet både fysiskt och psykiskt.

 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
 
– IBS innebär att det sker en ökad signalering från mag-tarmkanalen till hjärnan från händelser i tarmen som i normalfallet inte ska skicka signaler, säger Perjohan Lindfors, specialist i gastroenterologi och hepatologi och överläkare på Akademiska sjukhuset. 

Allt fler som arbetar med IBS-patienter har börjat intressera sig för psykologiska behandlingar, snarare än att bara fokusera på t.ex. kost och livsstil. Psykiskt välmående verkar spela en stor roll. 

Brjánn Ljótsson är professor i klinisk psykologi vid Karolinska institutet och har riktat in sin forskning på att undersöka hur exponeringsbaserad KBT kan hjälpa IBS-patienter. 

– Patienter som till exempel är väldigt bundna till toaletten kan få börja med ett toaschema som innebär att de bara får gå på toaletten under vissa tidpunkter under dagen, säger han. 

Medverkar gör: Perjohan Lindfors, specialist i gastroenterologi och hepatologi, överläkare på Akademiska sjukhuset samt forskare och docent vid Karolinska Institutet, Brjánn Ljótsson, professor i psykologi vid Institutionen för klinisk neurovetenskap på Karolinska institutet, Rana Eizad, ST-läkare som driver Instagramkontot magdoktorn, aktuell med boken Dumma mage och Gabriel Baldanzi, doktorand som forskar om tarmfloran vid Uppsala universitet. 

Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman

Alice Lööf är producent

Krånglig mage

Snabbätaren kastar i sig maten. Hinner inte känna smaken och sväljer luft. Nu är det slut på det. I dagens Kropp & Själ gör vi allting lite långsammare.

 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
 
Under programmet genomför vi ett liveexperiment. Snabbätaren ska få äta en måltid fem gånger så långsamt som vanligt. 

Det är lätt att fastna i ett högt livstempo. Du gör dina uppgifter effektivt och snabbt, men sedan när det är dags för paus så blir den också effektiv. Du äter snabbt, springer till bussen fastän du inte behöver och tittar på film på dubbla hastigheten. 

-Vi måste veta varför vi gör saker snabbt och låta vissa saker ta tid och bli pauser, säger stressforskaren Niclas Almén.

Inom stressrehabilitering övar man på att göra saker långsamt. Till exempel när det gäller att äta. Lägg ner besticken mellan tuggorna. När du svalt maten, vänta fem sekunder. 

Medverkande i programmet: 

Ann-Sofie Backman, docent och överläkare inom gastroenterologi vid Karolinska institutet/Ersta sjukhus, 

Niclas Almén, psykolog och stressforskare vid Mittuniversitetet, 

Anna María Pálsdóttir, docent i landskapsarkitektur med inriktning i miljöpsykolog vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, 

Camilla Sköld, doktor i neurovetenskap och fysioterapeut, 

Håkan Jönsson, docent i etnologi vid Lunds universitet, med mat och måltidskultur som specialitet, 

Marianne Björklund, DNs asienkorrespondent.

Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman

Reportrar: Ninos Chamoun och Simon Sarnecki

Producent: Stina Näslund

Lev långsamt - ät långsamt

Kan magnetstimulering av hjärnan bota alkoholism? Kjell, som varit alkoholist i många år, hoppas på att bli hjälpt av en ny teknik.

 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
 
Forskningsprojektet pågår vid Linköpings universitetssjukhus och metoden som används kallas rTMS, repetitiv transkraniell magnetstimulering. Den går ut på att stimulera delar av hjärnan som ger sug efter alkohol. Vi har träffat Kjell som deltar i studien, gång på gång har han försökt sluta dricka men alltid trillat dit igen. Nu sätter han sitt hopp till den nya behandlingen, kan den få honom att sluta dricka en gång för alla? I studion: Markus Heilig, professor i psykiatri vid Linköpings universitet och Anders Hammarberg, beteendevetare och psykoterapeut.

Bota alkoholism i hjärnan

Det börjar med en stark förälskelse och slutar med att hennes liv kontrolleras in i minsta detalj. Johanna utsattes för psykiskt våld i sitt äktenskap.

 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
 
Ibland får hon en utskällning när persiennerna är uppdragna och andra gånger är det tvärtom. Hon blir allt mer isolerad och drar sig undan släkt och vänner. 

Var fjärde kvinna och nästan var tionde man har utsatts för upprepat och systematiskt psykiskt våld, enligt Nationellt centrum för kvinnofrid. Våldet syns inte genom blåmärken men lämnar ärr som kan ta många år att reparera.

Gäster: Liria Ortiz, psykolog, Dan Rosenqvist, psykolog, Sören Sanz, ordförande för Akillesjouren.

Vill du prata med någon?

Den nationella stödtelefonen Kvinnofridslinjen: 020-50 50 50 kan ge dig stöd, men också information om var du kan få ytterligare hjälp där du bor, till exempel hos polisen, socialtjänsten eller en kvinno- eller tjejjour. 

Akillesjourens stödtelefon för män: 08-29 63 99 alternativt SMS 0723 31 63 99, Telefontid torsdagar 18:00-20:00 övrig tid svarar vi om vi har möjlighet.

Psykiskt våld i nära relationer – Johanna blev kontrollerad av sin partner

Samtal mitt i natten, blomsterbud till ditt jobb och otaliga sms om att just ni två hör ihop. Hot om att något kommer hända dig ifall du inte svarar. Vem är stalkaren och hur kan man stoppa den?

 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
 

- Jag var rädd, varje gång jag gick ut kändes det som att han skulle vara där. Det berättar Lisa som kom i kontakt med stalkaren Peter via ett dataspel online. 
Han lokaliserade henne via en app och förföljde henne utomhus, ringde 20 gånger per dag och hotade med att ta livet av sig om hon inte pratade med honom. 
Peter, som senare dömdes i tingsrätten för olaga förföljelse, sa i polisförhöret att han jag tyckte om att prata med henne och att han inte hade något bra svar på varför det blev som det blev.

Det finns fem kategorier av stalkare menar kriminologen Susanne Strand. Motiven och sättet de stalkar på kan skilja sig ordentligt, men de utsatta upplever ofta ungefär samma sak - en rädsla som förminskar deras livsutrymme. Det är också vanligt att de känner skam.

Stalkning - eller olaga förföljelse som det heter i juridiska termer, är ett brott i Sverige sedan 2011. 
I Danmark finns ingen lag mot olaga förföljelse, men för tre år sedan startades ett center för att hjälpa personer som blir förföljda. De utsatta kan få terapi och juridisk rådgivning. På centret erbjuder man även hjälp till dem som vill bryta sitt beteende och sluta stalka.

Gäster i programmet: Susanne Strand, docent kriminologi vid Örebro universitet, Maria Thoresson, psykolog, Fredrik Hedén, överläkare och specialist i rättspsykiatri, Ebba Sverne Arvill, polischef.

Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. 
Programmet sänds direkt.

Stoppa en stalker

Ungefär var tionde person i Sverige äter idag medicin mot depression, många fortsätter i decennier. Men hur länge ska man äta medicinerna, hur vet man när det är dags att trappa ner och hur gör man? 

 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
 

- Jag vill leva ett liv utan mediciner, berättar Sheila som ätit SSRI sen hon var 16. 
Efter ett uppbrott med sin pojkvän slutade hon gå till skolan och låg mest hemma. Hon sökte hjälp och fick rådet att börja med antidepressiva. 
- När jag kom in till kliniken var jag upprörd, hade mycket känslor. Av medicinen blev jag lugnad, jag kände inte av de starka känslorna. Just då var det en bra grej men efter hand kan jag se det negativa. Medicinen mattar ut känslor åt båda håll, jag blir varken riktigt glad eller riktigt ledsen längre, berättar hon. Idag är Sheila 21 och vill sluta med medicinen. 
- Jag vet inte hur mina känslor skulle te sig utan medicinering. Jag hade velat vara i kontakt med mina känslor till fullo, berättar hon.
Sheila har försökt trappa ner men utsättningsymtomen var så starka att hon avbröt nedtrappningen. 
- Jag fick myrkrypningar, något som kändes som elstötar genom kroppen, illamående, yrsel och huvudvärk, berättar hon.

Gäster i programmet: Göran Högberg, specialist i allmänpsykiatri, Lise-Lotte Risö Bergerlind, chef Kunskapsstöd för psykisk hälsa i Västra Götalandsregionen, Kersti Ejeby, verksamhetschef Gustavsbergs vårdcentral, Mats Adler, överläkare på Psykiatri sydväst, Huddinge sjukhus.

Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.
Programmet sänds direkt.

Sluta med antidepressiva?

Plötsligt en dag har hemmet blivit tyst. Där det tidigare alltid var fullt ös och stök är det nu tomt och stilla. När barnen flugit ut kan många föräldrar ställa sig frågan: Vad händer nu?

 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
 
För de flesta som har barn kommer det en dag då barnen flyttar hemifrån. När de är redo att ta steget ut i vuxenlivet och klarar sig själva i vardagen så börjar en ny epok i livet för de föräldrar som blir kvar. Nu är det slut med skjutsande till fotbollsträningar och pusslande med tid, framtiden är fylld med massa egentid vilket kan vara både härligt och skrämmande.

I ett direktsänt telefonväkteri ber vi lyssnarna höra av sig och berätta om fasen i livet då barnen lämnar boet.

Slussen öppnar tisdag kl 10 och numret är 08-215 216

Det tomma boet – när barnen flyttar

Relationen med våra föräldrar brukar beskrivas som den viktigaste i livet, men hur blir det om det som normalt betraktas om livslånga band bryts i förtid? 

 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
 
Att bryta med en förälder eller kanske hela sin släkt kan innebära både lättnad och saknad, ensamhet och frihet. Vad är det för komponenter som spelar in när ett uppbrott med det egna blodet tar form?

Medverkande; Kadir Meral, författaren till "Pojken som följer sin skugga", Caroline Cederquist, aktuell med boken "Jag andas alltså finns jag" och Görel Fred, psykoterapeut, specialiserad på familjeterapi.

Att bryta med sina föräldrar

Oro för framtiden, individualism eller för högt ställda krav på föräldraskap? Att det föds färre barn är solklart, men ingen kan riktigt svara på varför. 

 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
 
För samhället är den här utvecklingen ett problem, med en åldrande befolkning och allt färre som kan sörja för dem. Kommande generationer kommer få dra ett tungt lass. I Finland, där de negativa siffrorna gått ännu längre, presenterades nyligen en utredning med förslag om information om reproduktiv hälsa, stöd till parrelationer – och 30 000 euro till den som skaffar barn innan 30 års ålder. Hör utredaren Anna Rotkirch, forskningsprofessor vid institutet för befolkningsforskning i Helsingfors. 

I programmet medverkar även Caroline Uggla, docent i demografi och Gunnar Andersson, professor i demografi, båda vid Stockholms universitet och Maja Larsson, journalist och författare, aktuell med boken Föräldrarnas födelse. 

Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman
Reportrar Ninos Chamoun och Olivia Sandell
Producent Alice Lööf

Det stora barnbeslutet

Lyssna när som helst, var som helst

Andra podcasts som du kanske gillar...