App Store

Google Play

SE - Details page - Device banner - 894x1036

Kliv in i en oändlig värld av stories

Lyssna när som helst, var som helst

Sveriges Radio

Frågor om hälsa, svar om livet. Journalistik som känns. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Ansvarig utgivare: Caroline Salzinger

Kropp & Själ

Hemmastittare är elever som mår dåligt av att gå till skolan. I brist på andra ord kallas dom hemmasittare. Vilka är dom och hur kan man vända utvecklingen kring frånvaro från skolan?

 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
 
Lova var Hemmasittare. Hon ville inte gå till skolan. Hon mådde fysiskt dåligt bara på tanken att gå dit. I boken ”hon kallades hemmasittare” skriver Nadja Yllner om sin och sin dotters den tuffa resa. Hör deras historia om at ta sig ur en ond spiral.

Vi möter också mamma Klara som har tre barn som alla haft svårt att vara i skolan i perioder. Alla tre har ADHD och två av dem har autism, vilket gör att de behöver anpassningar i skolan. Även hemma krävs strategier för att få vardagen att fungera. Allt från att äta frukost och klä på sig till att lämnas i skolan är utmaningar och för mamma Klara har barnens välmående blivit en heltidssysselsättning. Hur får Klara vardagen att gå ihop?

– Något har fallerat. Det är ett samhällsproblem.

Det säger Malin Gren Landell, om frånvaroproblematiken. Hon leder en internationell forskargrupp som söker svaren på dom svåra frågorna kring varför inte barn kan eller vill gå till skolan.

Gäster i programmet: Malin Gren Langell, forskare, psykolog, Nadja Yllner, författare och Diana Gustafsson, verksamhetschef för Hikikomori, som ger stöd till hemmasittande unga vuxna att bryta sin isolering.

Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.
Producent: Ninos Chamoun.
Programmet sänds direkt.

Hemmasittare – att inte kunna gå till skolan

Plötsligt en dag har hemmet blivit tyst. Där det tidigare alltid var fullt ös och stök är det nu tomt och stilla. När barnen flugit ut kan många föräldrar ställa sig frågan: Vad händer nu?

 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
 
För de flesta som har barn kommer det en dag då barnen flyttar hemifrån. När de är redo att ta steget ut i vuxenlivet och klarar sig själva i vardagen så börjar en ny epok i livet för de föräldrar som blir kvar. Nu är det slut med skjutsande till fotbollsträningar och pusslande med tid, framtiden är fylld med massa egentid vilket kan vara både härligt och skrämmande.

I ett direktsänt telefonväkteri ber vi lyssnarna höra av sig och berätta om fasen i livet då barnen lämnar boet.

Slussen öppnar tisdag kl 10 och numret är 08-215 216

Det tomma boet – när barnen flyttar

Kropp & Själ undersöker den mytomspunna anknytningsteorin. Hur nära måste man vara sin bebis för att den ska knyta an och bli trygg och hur reparerar man något som gick snett för trettio år sen?

 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
 
Emma växte upp med en alkoholiserad pappa och en medberoende mamma.
- Jag fick en konstig anknytning till min pappa, i perioder var han frisk och i perioder väldigt frånvarande, berättar hon.
Idag är hon själv småbarnsförälder och jobbar aktivt för att hennes barn ska få en trygg anknytning.

En människas anknytningsmönster kan korrigeras i vuxen ålder, det menar psykoterapeuten Cecilia Hörnell Sunar. Hon arbetar med emotionellt fokuserad terapi, en form av parterapi som bygger på anknytningsteorin.
- En kärlekspartner kan bli vår nya primära anknytningsperson, berättar hon.

Gäster i programmet: Pia Risholm Mothander, psykolog och forskare vid Stockholms universitet, Elia Psouni, psykolog och forskare vid Lunds universitet, Cecilia Hörnell Sunar, psykoterapeut EFT.

Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.
Producent Clara Lowden.
Programmet sänds direkt.

Har du dålig anknytning?

Mål, utveckling och tävling. Sättet vi ser på träning är till stor del hämtat från elitidrottens värld men hur ska man träna för att må bra och vända sig bort från resultaten?

 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
 
Det nya året kommer med nya, ambitiösa träningsmål. Hela januari är det proppfullt på gymmen, för att någon månad senare vara nästan lika tomt som innan jul. Viljan hos den som siktar högt är det inget fel på, men hur gör man för att de nya vanorna ska hålla i längden?

– Jag tror man ska tänka att vi inte ska bli motiverade av slutprodukten. Vi får bli motiverade av vi faktiskt skapar den här nya vanan, inte bara ser resultatet av oss i någon bikini vi hade när vi var 25 år, säger Charlotte Bäccman, lektor i psykologi vid Karlstads universitet.

Medverkar gör Petra Månström, journalist och löpcoach, Elin Bjärkstedt, personlig tränare och fysioterapeut.

Hör även Magnus Lindwall, professor i psykologi inriktning hälsopsykologi vid Göteborgs universitet.

Programledare Ulrika Hjalmarson Neideman
Producent är Alice Lööf
Reportrar Ninos Chamoun och Simon Sarnecki.

Träna utan prestige

De finns inne i kroppen. Vi ser de inte och märker inte av dem - så länge de fungerar. Men plötsligt gör de sig påminda, som smärta eller sjukdomar. 

 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
 
Vagusnerven, Farscian och lymfsystemet nämns allt oftare som lösningen på olika hälsoproblem. Men hur fungerar de här systemen, och vad vet vi egentligen om dem?

De beskrevs redan på Antiken, men än i dag vet vi inte allt om hur de fungerar även om forskningen går framåt.

Florence började märka av att något var fel i hennes kropp redan i sena tonåren. Hennes ben svällde upp och hon fick oförklarliga smärtor. Det tog lång tid innan hon förstod att det inte var hennes livsstil det var fel. Det var lymfsystemet som hamnat i obalans. Hon fick diagnosen lipödem.

Medverkar i programmet gör också:

Peder Olofsson, läkare och forskare i bioelektronisk medicin, Paul Ackermann, ortoped och professor vid Karolinska institutet, Taija Mäkinen, professor i lymfkärlsbiologi vid Uppsala universitet, Anna Bäsén, medicinjournalist, Wim Grooten, fysioterapiforskare, Karolinska institutet och Johanna Falk, doktorand vid hälsohögskolan i Jönsköping. 

Programledare Ulrika Hjalmarson Neideman

Reportrar: Ninos Chamoun och Clara Lowden

Producent: Stina Näslund

Kroppens hemliga system

Kaffe är kaffe men vad är te? Kropp & Själ avslöjar fem sanningar om bladen från den kinesiska busken.

 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
 
”Det finns en töntstämpel på te”, säger tehandlaren Gustav Svärdhagen. 

Han tror dock att det kommer att förändras, att fler kommer att upptäcka teet och bli finsmakare på samma sätt som skett med kaffe, öl och vin.

Inom stressrehabilitering används tedrickande som en del i avslappningen. Att plocka, tillreda och dricka en kopp te är ett sätt att hitta tillbaka till sina sinnen och skapa lugn. I örtte finns verksamma ämnen från växtriket som sägs påverka allt från humör till tarm och sömn, men hur verksamma är de egentligen?

Medverkande i programmet: 

Henrik Scander, måltidsforskare vid Örebro universitet

James Savage, chefredaktör på The Local,

Jan G Bruhn, professor i farmakognosi, expert på naturläkemedel,

Anna Maria Pálsdóttir, forskare inom miljöpsykologi, SLU

Gustav Svärdhagen, tefantast och teförsäljare

Per Oscar Brekell, teinstruktör i Japan med eget temärke

Seren Charrington Hollins, brittisk måltidsforskare som skrivit boken “A dark history of tea”

Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman

Reportrar: Ninos Chamoun, Simon Sarnecki och Gustav Asplund

Producent: Stina Näslund

Fem sanningar om te

Magnus hamnar under en lyftkran och får amputera sitt ben. Först tycker han att det är skönt att bli av med det - sedan kommer smärtan. 

 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
 
Fantomsmärtor drabbar många som förlorat en kroppsdel. Hjärnan förstår inte att armen eller benet inte finns där längre. Och när hjärnan inte förstår skickar den signaler om att det gör ont. Som en skyddsmekanism. 

Dagens Kropp & Själ handlar om olika sätt att lura hjärnan att inte känna smärtan lika intensivt längre, eller att lura den att allt är lugnt trots att en lem är borta. Det handlar om spegelterapi, elektricitet och om framtidens proteser som kan förmedla känsel.

Medverkande: Katarina Landy, smärtläkare som jobbar med neuromodulation, Ulrika Wijk, arbetsterapeut som forskar om hand- och armproteser vid Lunds universitet, Cathrine Widehammar, forskare och arbetsterapeut vid Universitetssjukhuset i Örebro, Henrik Ehrsson, professor i kognitiv neurovetenskap vid Karolinska institutet, Magnus Eklund, som amputerat ett ben och hittat ett sätt att mildra fantomsmärtan.

Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman

Reporter: Simon Sarnecki

Producent: Stina Näslund

Lura hjärnan att inte känna smärta

Den somriga tillvaron på klippan vid havet kan vara en enda ostadig träsko, eller ett feldyk bort från en helt annan tillvaro, nämligen akutmottagningens väntrum. 

 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
 
Oftast är man inte beredd på att hamna på akuten, du hinner sällan googla läkaren på förhand eller köpa med dig en pastasallad. Men personalen på akuten är alltid förberedd på att du ska komma. 

"Man måste vara en speciell personlighetstyp för att trivas och jobba här", berättar sjuksköterskan Lotta Carlberg på Karolinska universitetssjukhuset i Solna. 

Till Vårdguiden ringer människor som råkat ut för långdragna förkylningar, menssmärtor eller nageltrång. Men ibland även med betydligt allvarligare åkommor. På några minuter ska ett beslut fattas, beslutet handlar om det behövs akut vård eller inte.

”När jag pratar med dem som ringer får jag en bild i huvudet av hur de ser ut och beskriver någon till exempel ett skärsår så ser jag skärsåret framför mig”, berättar Evalena Vallo, sjuksköterska vid 1177 vårdguiden i Östersund. 

Sedan sjukhusserien Cityakuten kom på 90 talet har serierna som utspelar sig i sjukhusmiljö bara blivit fler och fler. Men vad är det med denna plats som fascinerar oss stämmer bilden vi får överrens med verklighetens akutkliniker? 

I studion finns Christian Unge, överläkare vid akutmottagningen Huddinge sjukhus och ett stort fan av sjukhusserier. 

Programledare är Samanda Ekman.

Akuten - bakom kulisserna

Flera namnkunniga personer har på senare tid kritiserat både behandling och diagnoser inom psykiatrin, vissa går så långt som att säga att vården gör mer skada än nytta för många patienter. 

 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
 
”Psykofarmaka dödar många. Om vi bara använde 2% av den psykofarmaka som används idag skulle vi ha en mycket friskare befolkning som ville leva mycket längre.”

Det säger den danske läkaren och professorn Peter Gøtzsche som riktar stark kritik mot psykiatrin. Han menar att psykiatrin köper läkemedelsindustrins manipulerade studier med hull och hår och gör människor läkemedelsberoende i onödan.

Den amerikanske psykiatern Allen Frances har också länge varit kritisk till psykiatrin. Han menar att det blivit en inflation i antalet diagnoser och är oroad över hur unga personer diagnosticeras och i vissa fall behandlas i förebyggande syfte.

Svidande kritik riktas även mot den svenska psykiatriska vården. Förre nationella psykiatrisamordnaren Anders Printz gick tidigare i höstas ut och sa att hela den svenska psykiatrin behöver skrotas och byggas om från början.

Hur mår egentligen psykiatrin och vad behöver göras för att komma på rätt köl?

Gäster i studion är Åsa Nilsonne, psykiater och professor i medicinsk psykologi vid KI och Sven Román, barn och ungdomspsykiater BUP Mora.

Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.

Hur mår psykiatrin?

Som en levande mardröm. Så beskriver Beatrice Halby sin tillvaro sedan hon sattes upp på väntelistan för nya lungor. Förra året dog 21 personer i väntan på donation.

 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
 
Hon bär alltid telefonen nära för att inte missa ett samtal om att det är dags. Beatrice lider av en lungsjukdom som gör en transplantation avgörande för att hon ska överleva.

Över 80 procent säger att de vill donera efter sin död, men det är relativt få donationer som faktiskt blir av. Om organbristen som drabbar svårt sjuka och om lösningarna för att ingen ska dö i väntan på hjärtan, njurar, lungor eller andra organ.

I Studion: Cecilia Arfwedsson, donationsansvarig läkare på Karolinska universitetssjukhuset, Linda Gyllström Krekula, forskare vid Karolinska institutet och Peter Carstedt, patientföreningen MOD, mer organdonation.

Beatrice, 23, behöver nya lungor för att överleva

När Matt Savage var sex år fick han ett leksakspiano, efter en vecka kunde han läsa noter och spela avancerade pianostycken. Han är en musikalisk savant. 

 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
 
I dag är Matt Savage 25 år gammal och har spelat med några av de största namnen inom jazz.

Savanter utvecklar extraordinära färdigheter, ofta inom musik eller matematik. Vissa kan komma ihåg vad som hände ett visst datum för flera år sedan. De har sina färdigheter utan att ha tränat eller utbildat sig. Väldigt få människor i världen är savanter, det handlar om ett par hundra personer.

I Studion: Sven Bölte, professor i barn- och ungdomspsykiatrisk vetenskap, Karolinska Institutet, Lars Olson, hjärnforskare, Karolinska institutet och Lina Liman, författare.

Människor med extrema förmågor

Lyssna när som helst, var som helst

Andra podcasts som du kanske gillar...