App Store

Google Play

SE - Details page - Device banner - 894x1036

Kliv in i en oändlig värld av stories

Lyssna när som helst, var som helst

Sveriges Radio

Frågor om hälsa, svar om livet. Journalistik som känns. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Ansvarig utgivare: Caroline Salzinger

Kropp & Själ

Plötsligt en dag har hemmet blivit tyst. Där det tidigare alltid var fullt ös och stök är det nu tomt och stilla. När barnen flugit ut kan många föräldrar ställa sig frågan: Vad händer nu?

 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
 
För de flesta som har barn kommer det en dag då barnen flyttar hemifrån. När de är redo att ta steget ut i vuxenlivet och klarar sig själva i vardagen så börjar en ny epok i livet för de föräldrar som blir kvar. Nu är det slut med skjutsande till fotbollsträningar och pusslande med tid, framtiden är fylld med massa egentid vilket kan vara både härligt och skrämmande.

I ett direktsänt telefonväkteri ber vi lyssnarna höra av sig och berätta om fasen i livet då barnen lämnar boet.

Slussen öppnar tisdag kl 10 och numret är 08-215 216

Det tomma boet – när barnen flyttar

Kropp & Själ undersöker den mytomspunna anknytningsteorin. Hur nära måste man vara sin bebis för att den ska knyta an och bli trygg och hur reparerar man något som gick snett för trettio år sen?

 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
 
Emma växte upp med en alkoholiserad pappa och en medberoende mamma.
- Jag fick en konstig anknytning till min pappa, i perioder var han frisk och i perioder väldigt frånvarande, berättar hon.
Idag är hon själv småbarnsförälder och jobbar aktivt för att hennes barn ska få en trygg anknytning.

En människas anknytningsmönster kan korrigeras i vuxen ålder, det menar psykoterapeuten Cecilia Hörnell Sunar. Hon arbetar med emotionellt fokuserad terapi, en form av parterapi som bygger på anknytningsteorin.
- En kärlekspartner kan bli vår nya primära anknytningsperson, berättar hon.

Gäster i programmet: Pia Risholm Mothander, psykolog och forskare vid Stockholms universitet, Elia Psouni, psykolog och forskare vid Lunds universitet, Cecilia Hörnell Sunar, psykoterapeut EFT.

Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.
Producent Clara Lowden.
Programmet sänds direkt.

Har du dålig anknytning?

Pedofil är ett ord som ofta väcker starka reaktioner. De allra flesta är män, men det finns också kvinnor som känner sexuell attraktion till barn.

 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
 

Lo har sedan tonåren varit sexuellt attraherad av barn. Hon har fantiserat om dem, skrivit och ritat.

- Jag har försökt att inte tänka på barn när jag onanerar, men det blir bara frustrerande för jag vill tänka på dem. Det är svårt att kontrollera det kroppen vill, berättar Lo.

Lo säger att hon aldrig gått över gränsen och förgripit sig på ett barn. Hon vet exakt var gränsen går och kommer aldrig att överträda den, menar hon.
Men det finns andra som gör det, människor som passerar gränsen och begår sexuella övergrepp på barn.

- Den samhälleliga bilden av vem som är en förövare är att det är en man, säger Isabella Kim, barnrättsjurist på Ecpat. Vi har svårt att acceptera att en kvinna kan ha ett sexuellt tändningsmönster mot ett barn, menar hon.

Få kvinnor anmäls och döms för sexuella övergrepp och få söker hjälp. Men alla experter Kropp & Själ talat med vittnar om att de finns och troligen är långt fler än vad som syns i statistiken. 
En väsentlig del av offren för sexuella övergrepp uppger att de blivit utsatta av en kvinna.

I programmet berättar 50-åriga Magnus om hur han under uppväxten utsattes för sexuella övergrepp av sin mamma.

STÖD OCH HJÄLP:

Har du blivit utsatt?
Rise, Riksföreningen stödcentrum mot incest och andra sexuella övergrepp i barndomen: 08–696 00 95
Hopp, Riksorganisationen mot sexuella övergrepp, jourtelefon: 076–19 99 343
Larma om misstänkta övergrepp:
Polisen, telefonnummer: 114 14 eller e-post till polisens grupp mot sexuella övergrepp mot barn: itbrott.desk.noa@polisen.se

Är du orolig för att begå övergrepp?
Preventell är hjälplinje för dig som upplever att din sexualitet är svår, oroande eller problematisk. Telefon: 020- 66 77 88

Kvinnliga pedofiler - finns de?

Hemmastittare är elever som mår dåligt av att gå till skolan. I brist på andra ord kallas dom hemmasittare. Vilka är dom och hur kan man vända utvecklingen kring frånvaro från skolan?

 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
 
Lova var Hemmasittare. Hon ville inte gå till skolan. Hon mådde fysiskt dåligt bara på tanken att gå dit. I boken ”hon kallades hemmasittare” skriver Nadja Yllner om sin och sin dotters den tuffa resa. Hör deras historia om at ta sig ur en ond spiral.

Vi möter också mamma Klara som har tre barn som alla haft svårt att vara i skolan i perioder. Alla tre har ADHD och två av dem har autism, vilket gör att de behöver anpassningar i skolan. Även hemma krävs strategier för att få vardagen att fungera. Allt från att äta frukost och klä på sig till att lämnas i skolan är utmaningar och för mamma Klara har barnens välmående blivit en heltidssysselsättning. Hur får Klara vardagen att gå ihop?

– Något har fallerat. Det är ett samhällsproblem.

Det säger Malin Gren Landell, om frånvaroproblematiken. Hon leder en internationell forskargrupp som söker svaren på dom svåra frågorna kring varför inte barn kan eller vill gå till skolan.

Gäster i programmet: Malin Gren Langell, forskare, psykolog, Nadja Yllner, författare och Diana Gustafsson, verksamhetschef för Hikikomori, som ger stöd till hemmasittande unga vuxna att bryta sin isolering.

Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.
Producent: Ninos Chamoun.
Programmet sänds direkt.

Hemmasittare – att inte kunna gå till skolan

De finns inne i kroppen. Vi ser de inte och märker inte av dem - så länge de fungerar. Men plötsligt gör de sig påminda, som smärta eller sjukdomar. 

 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
 
Vagusnerven, Farscian och lymfsystemet nämns allt oftare som lösningen på olika hälsoproblem. Men hur fungerar de här systemen, och vad vet vi egentligen om dem?

De beskrevs redan på Antiken, men än i dag vet vi inte allt om hur de fungerar även om forskningen går framåt.

Florence började märka av att något var fel i hennes kropp redan i sena tonåren. Hennes ben svällde upp och hon fick oförklarliga smärtor. Det tog lång tid innan hon förstod att det inte var hennes livsstil det var fel. Det var lymfsystemet som hamnat i obalans. Hon fick diagnosen lipödem.

Medverkar i programmet gör också:

Peder Olofsson, läkare och forskare i bioelektronisk medicin, Paul Ackermann, ortoped och professor vid Karolinska institutet, Taija Mäkinen, professor i lymfkärlsbiologi vid Uppsala universitet, Anna Bäsén, medicinjournalist, Wim Grooten, fysioterapiforskare, Karolinska institutet och Johanna Falk, doktorand vid hälsohögskolan i Jönsköping. 

Programledare Ulrika Hjalmarson Neideman

Reportrar: Ninos Chamoun och Clara Lowden

Producent: Stina Näslund

Kroppens hemliga system

Kaffe är kaffe men vad är te? Kropp & Själ avslöjar fem sanningar om bladen från den kinesiska busken.

 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
 
”Det finns en töntstämpel på te”, säger tehandlaren Gustav Svärdhagen. 

Han tror dock att det kommer att förändras, att fler kommer att upptäcka teet och bli finsmakare på samma sätt som skett med kaffe, öl och vin.

Inom stressrehabilitering används tedrickande som en del i avslappningen. Att plocka, tillreda och dricka en kopp te är ett sätt att hitta tillbaka till sina sinnen och skapa lugn. I örtte finns verksamma ämnen från växtriket som sägs påverka allt från humör till tarm och sömn, men hur verksamma är de egentligen?

Medverkande i programmet: 

Henrik Scander, måltidsforskare vid Örebro universitet

James Savage, chefredaktör på The Local,

Jan G Bruhn, professor i farmakognosi, expert på naturläkemedel,

Anna Maria Pálsdóttir, forskare inom miljöpsykologi, SLU

Gustav Svärdhagen, tefantast och teförsäljare

Per Oscar Brekell, teinstruktör i Japan med eget temärke

Seren Charrington Hollins, brittisk måltidsforskare som skrivit boken “A dark history of tea”

Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman

Reportrar: Ninos Chamoun, Simon Sarnecki och Gustav Asplund

Producent: Stina Näslund

Fem sanningar om te

För de flesta är en skilsmässa en tragedi fylld av sorg. Men finns det en annan väg att gå? Kan man separera harmoniskt? Kanske finns lösningen i nya Hollywoodtrenden consious uncoupling.

 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
 
Roger och hans före detta fru lät gravera in "best friends forever" i sina vigselringar när de bestämt sig för att gå skilda vägar. Den amerikanska terapeuten Katherine Woodward Thomas erbjuder en femveckorskurs som ska möjliggöra en separation utan osämja. Men är en harmonisk skilsmässa ens möjlig?

Psykologerna Anna Bennich Karlstedt och Barbro Lennéer Axelson, Teresia Ängarne-Lindberg, doktor i barn- och ungdomspsykiatri samt Helena Willén Fil doktor, psykolog och psykoterapeut gästar programmet.

En harmonisk skilsmässa

Flera namnkunniga personer har på senare tid kritiserat både behandling och diagnoser inom psykiatrin, vissa går så långt som att säga att vården gör mer skada än nytta för många patienter. 

 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
 
”Psykofarmaka dödar många. Om vi bara använde 2% av den psykofarmaka som används idag skulle vi ha en mycket friskare befolkning som ville leva mycket längre.”

Det säger den danske läkaren och professorn Peter Gøtzsche som riktar stark kritik mot psykiatrin. Han menar att psykiatrin köper läkemedelsindustrins manipulerade studier med hull och hår och gör människor läkemedelsberoende i onödan.

Den amerikanske psykiatern Allen Frances har också länge varit kritisk till psykiatrin. Han menar att det blivit en inflation i antalet diagnoser och är oroad över hur unga personer diagnosticeras och i vissa fall behandlas i förebyggande syfte.

Svidande kritik riktas även mot den svenska psykiatriska vården. Förre nationella psykiatrisamordnaren Anders Printz gick tidigare i höstas ut och sa att hela den svenska psykiatrin behöver skrotas och byggas om från början.

Hur mår egentligen psykiatrin och vad behöver göras för att komma på rätt köl?

Gäster i studion är Åsa Nilsonne, psykiater och professor i medicinsk psykologi vid KI och Sven Román, barn och ungdomspsykiater BUP Mora.

Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.

Hur mår psykiatrin?

Som en levande mardröm. Så beskriver Beatrice Halby sin tillvaro sedan hon sattes upp på väntelistan för nya lungor. Förra året dog 21 personer i väntan på donation.

 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
 
Hon bär alltid telefonen nära för att inte missa ett samtal om att det är dags. Beatrice lider av en lungsjukdom som gör en transplantation avgörande för att hon ska överleva.

Över 80 procent säger att de vill donera efter sin död, men det är relativt få donationer som faktiskt blir av. Om organbristen som drabbar svårt sjuka och om lösningarna för att ingen ska dö i väntan på hjärtan, njurar, lungor eller andra organ.

I Studion: Cecilia Arfwedsson, donationsansvarig läkare på Karolinska universitetssjukhuset, Linda Gyllström Krekula, forskare vid Karolinska institutet och Peter Carstedt, patientföreningen MOD, mer organdonation.

Beatrice, 23, behöver nya lungor för att överleva

Kropp & Själs producent Stina drabbades av hjärntrötthet efter en hjärnoperation. Hon är inte ensam. Hundratusentals människor lider av en trötthet som påverkar hela livet.

 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
 
Ett år efter operationen låg hon hemma med hörselkåpor för att stänga ute ljud från familjen. Det blev sakta bättre, idag kan hon arbeta och leva ett ganska normalt liv, även om det är långt ifrån hur det var tidigare. 

Sofie Wennberg jobbade som underläkare och tävlade i Taekwondo på elitnivå. Hon fick en spark i ansiktet och drabbades av hjärntrötthet till följd av sina skador. 

Varför tröttheten drabbar runt en fjärdedel av alla som får en hjärnskada, vet ingen. Det forskas på olika sätt att bemöta tröttheten genom mindfulness, medicin och träning.

I studion: Birgitta Johansson, docent vid Sahlgrenska Akademin och specialist i neuropsykologi, Lars Rönnbäck, professor vid Sahlgrenska akademin och överläkare i neurologi och Anna Bråndal, fysioterapeut och forskare.

Jag är inte dum, jag är hjärntrött

Ordet narcissism dyker upp överallt. Det har blivit en favoritdiagnos på ex-partnern, chefen, politikern men även en hel kultur där alla jagar efter bekräftelse i sociala medier. 

 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
 
Enligt studier så har narcissisterna blivit fler och det pratas om en narcissistisk epidemi. Men samtidigt finns det forskare som menar att människor som lider av den faktiska personlighetsstörningen så som den definieras i den amerikanska diagnosmanualen DSM-5 inte har blivit fler. 

Hur kommer det sig att ett psykiatriskt begrepp blivit namnet på en kultur, ett tillstånd i samhället? Och vad är det egentligen för skillnad mellan patologisk narcissism, ett sunt självförtroende och vårt behov av bekräftelse?

I studion medverkar Carl Cederström, forskare i företagsekonomi och Jonas Mosskin, psykolog. 

Programledare: Karin Andersson.

Narcissister är vi allihopa — diagnosen som satte namn på en hel kultur

Lyssna när som helst, var som helst

Andra podcasts som du kanske gillar...