App Store

Google Play

SE - Details page - Device banner - 894x1036

Kliv in i en oändlig värld av stories

Lyssna när som helst, var som helst

Sveriges Radio

Om gamla billiga ting och historierna bakom dem. Med Tommie Jönsson och Maja Åström. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Ansvarig utgivare: Nina Glans

Loppmarknadsarkeologerna

I premiäravsnittet förundras våra loppmarknadsarkeologer Maja Åström och Tommie Jönsson över jultallriken idag en stapelvara på landets loppisar, men en gång i tiden marknadsförd som en investering.

 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
 
Men varför blev denna prydnadstallrik så oerhört populär på 70-talet? Hur kommer det sig att nästan ingen vill ingen ha den hemma på väggen idag? Och var det någon sköpare som faktiskt fick avkastning på sin jultallrik?

Cecilia Wallquist, intendent på Nordiska museet med specialområde glas och porslin, berättar hur jultallrikens vandrade från de högre samhällskikten till att bli hela folkets väggprydnad för att slutligen överges på loppmarknaden – eller förvandlas till mosaik.

Loppmarknadsarkeologerna är ett kortprogram (10 minuter) som berättar om konsumtionshistoria genom att gräva bland vanligt förekommande loppmarknadsfynd.

Loppmarknadsarkeologerna görs av produktionsbolaget Rundfunk Media.

Jultallriken – en investering som hamnade på loppisen

Våra loppmarknadsarkeologer har fått tag i en klassisk receptbox, något som var mycket populärt i köken på 1970-talet, men ratad av nära nog alla som står vid spisen på 2000-talet. 

 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
 
Receptboxens impopuläritet idag skapade nyfikenhet hos författaren och journalisten Petter Inedahl. När han hittade en receptbox för 30 kronor på en loppmarknad så bestämde sig han, tillsammans med fru och några vänner, för att laga maten på receptkorten. Detta ledde till en blogg som också blev en bok, Den Bruna Maten. Här berättar Petter om favoriter och om mindre ätliga alternativ, men också om osäkerheten kring vem som faktiskt skrev recepten. Kan det verkligen vara så som förlaget hävdar 40 år senare - att det var Malmös främsta kockar på 70-talet som skrev recepten? 

Loppmarknadsarkeologerna är ett kortprogram (10 minuter) som berättar om konsumtionshistoria genom att gräva bland vanligt förekommande loppmarknadsfynd.

Loppmarknadsarkeologerna görs av produktionsbolaget Rundfunk Media

Den ratade receptboxen

Loppmarknadsarkeologerna gräver bland begagnade leksaker och hittar en ikonisk plastponny från 80-talet. Den berättar om marknadsföring riktad mot barn, vuxna samlare och könskodning.

 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
 
På svenska loppmarknader är det lätt att hitta många varianter av en mycket populär leksaksponny som började tillverkas 1982 och sedan dess levt vidare i olika skepnader. Ponnysamlaren Sanna Valapuro är alltid på jakt efter fler exemplar till sin samling – även sådana i sämre skick. I detta avsnitt berättar hon om sina restaureringsmetoder samt om en samlarkultur som växt upp kring den lilla leksakshästen.

Plastponnyn bär också på en historia om hur leksaksindustrin förändrades på 80-talet – produkterna slutade vara saker som man bara lekte med och blev i stället hela koncept och varumärken som kunde licensieras till andra kringprodukter. Under samma tid förändrades de amerikanska regelverken för tv-reklam, vilket gjorde att hela barnprogram baserade på leksaker blev tillåtna. Detta ledde till en ny våg av leksaksvarumärken som snabbt blev mycket populära.

Loppmarknadsarkeologerna är Maja Åström och Tommie Jönsson. Programmet görs av produktionsbolaget Rundfunk Media för Sveriges Radio.

Plastponnyn från 80-talet

När nya heminredningsideal började förespråka "ljust och fräscht" förpassades tonvis av kopparprydnader till skroten eller loppmarknaden. 

 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
 
Våra loppisarkeologer Maja Åström och Tommie Jönsson undersöker varför vi slutade att älska den rödglänsande ädelmetallen för några årtionden sedan och varför den idag betraktas som närmast utan värde – trots att världsmarknadspriset för metallen alltjämt är högt. 

Antikhandlaren och kopparexperten Eva Hansson berättar om kopparutensiliernas historia som statusmarkör, ljusreflektor och samlingspunkt i hemmen. Hon förklarar också varför hushållsföremål i metallen är svåra att återvinna samt hur man skiljer hantverksmässigt framställda föremål från massproducerade. Och kanske har vinden vänt för de gamla kopparpannorna och kåsorna som togs ned från väggen – enligt Eva har kopparpryttlarna börjat bli mer efterfrågade på sistone.

Loppmarknadsarkeologerna görs av produktionsbolaget Rundfunk Media för Sveriges Radio.

Kopparprydnaderna som togs ner från väggen

När började svenskarna pryda sina väggar med broderade bonader som spred förnumstiga budskap? Och varför hänger så få kvar på sin givna plats idag?

 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
 
Våra loppmarknadsarkeologer Maja Åström och Tommie Jönsson gräver i textilhörnan och hittar bonader som man själv, utifrån en förtryckt mall, får fylla i med brodyr. Dessa prefabricerade handarbeten brukade säljas på postorder och var en succéprodukt under nästan hela 1900-talet. Men idag slumpas de bort på loppisar – färdiga, halvfärdiga eller som helt intakta brodyrkit.

Jane Fredlund är antikvitetsexpert och har intresserat sig särskilt för bonader och handarbeten. Hon guidar oss genom den broderade bonadens historia, som började i en brodyrvåg som svepte över borgarhemmens kvinnor på 1800-talet och sedan spred sig till folket med hjälp av framgånsrika postorderföretag. Längs vägen förändrades även budskapen från fosterländska brösttoner till mer jordnära och sedelärande ord om arbetsmoral, gudfruktan, kärlek och värdet av att äga sitt eget hem. Idag är det kanske få som vill ha broderade pekpinnar på väggen – men på sin tid fyllde de en funktion som budskapsspridare över ett folk på vandring mot moderniteten.

Loppmarknadsarkeologerna görs av produktionsbolaget Rundfunk Media för Sveriges Radio.

Broderade förnumstigheter på väggen

På loppmarknaden finns nästan alltid böcker ur Margit Sandemos populära släktsaga Sagan om isfolket. Där kommer de leva länge men förmodligen kommer de aldrig tillbaka till den vanliga bokhandeln.

 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
 
I detta avsnitt av Loppmarknadsarkeologerna gräver programledarna Maja Åström och Tommie Jönsson i loppisens litteraturutbud. De fastnar för ett välbehållet exemplar av Margit Sandemos Avgrunden, del 3 i släktsagan om isfolket. Denna bokserie började ges ut som pocketböcker i Sverige 1982 och utgivningstakten var en bok varannan månad. De 47 titlarna sålde sammanlagt i över 4 miljoner exemplar, främst i dagligvarubutiker och kiosker - man kan utan att överdriva konstatera att Isfolket är en klassikernas klassiker i kategorin kiosklitteratur.

Loppmarknadsarkeologerna ringde upp Ingela Olofsson som länge arbetat på Boknöje, förlaget som gav ut isfolket-sagan i Sverige. Hon berättar om den engagerade läsekretsen – att de blev nedringda av engagerade läsare varje gång en bok släppts – och förklarar varför böckerna inte kommer att tryckas upp på nytt.

Isfolketfantasten och manusförfattaren Ida Kjellin berättar om sin uppväxt med näsan djupt nere i Sandemos böcker och hur hennes litteraturvetenskapliga uppsats om släktsagan mottogs med mycket kritiska ögon. Men Ida försvarar än idag böckerna och deras mix av magi och erotik mot dem som ser ner på denna typ av läsning.

Isfolket – magi och erotik för tio kronor

Ett knubbigt litet prydnadstroll från loppmarknaden berättar historien om ett glasbruk på konkursens rand, en nytänkande direktör med hett humör och hur turismen i glasriket började.

 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
 
Våra loppmarknadsarkeologer Maja Åström och Tommie Jönsson gräver bland glasprylarna på en loppmarknad och fastnar för ett så kallat Bergdalatroll. Glastrollet visar sig bära på historien om hur glasbruket i Bergdala efter en konkurs år 1970 tas över av en ny direktör, Elving Conradsson. Hans systerdotter Chris Idermark formgav trollet, som av kostnadsskäl var tvunget att gjutas i form istället för att tillverkas för hand.

Mångårige glashyttearbetaren Bo Andersson berättar om varför direktör Conradsson kallades för ”Djävulen i Bergdala” samt om hans nytänkande idéer för att få ett litet glasbruk att överleva med hjälp av turism, dans och kaxiga skyltar utväg Riksväg 25. Conradsson var även känd för att kunna skälla ut hela busslaster av besökare för att sedan saxofon för dem. Dessutom får vi höra historien om hur 10 000 glastroll från Småland användes som marknadsföring för billtillverkaren Saab.

Producent: Tommie Jönsson. Loppmarknadsarkeologerna görs av produktionsbolaget Rundfunk Media för Sveriges Radio.

Glastrollet från Småland

På svenska loppmarknader hittar man nästan alltid Pelle Karlssons LP Han är min sång och min glädje. Men hur gick det till när ett album om Jesus, av en okänd artist, blev Sveriges vanligaste skiva?

 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
 
Den 16 november 1973 klev artisten Pelle Karlsson in i Europafilms studio i Stockholm för att spela in en LP med kristen popmusik. Han sjöng upp genom att ta ett högt C på flygeln och klämde i med samma ton från sin mun. Sedan sjöng han raskt in hela albumet. Innan eftermiddagen var över kunde han ta flyget tillbaka till Göteborg.

I skivsamlarkretsar kallas Pelles skiva idag för ”Pelles gröna” eller ”Sveriges vanligaste skiva". Den står långtidsparkerad i vinylbackarna på snart sagt varenda loppmarknad i landet och en märklig kult har vuxit fram kring skivans extrema spridning. Vinylgrävare brukar ”fronta” skivan – det vill säga, de ställer den längst fram i backen och tar ett foto. Bilderna postas sedan till forum på internet. 

Ingen vet idag exakt hur många exemplar som pressades av LP:n och få vet hur den blev så vanlig. I Loppmarknadsarkeologerna berättar skivproducenten Lennart Sjöholm hur det gick till när försäljningen plötsligt steg från 4 000 exemplar till hundratusentals. Skivsamlaren Daniel Westin berättar om när han på en loppmarknad lyckades ”fronta” över trettio Pelle-skivor på rad. Journalisten Urban Thoms, expert på kristen popmusik, berättar om varför Pelle valde bort idolskapet och förklarar varför det alltid finns så många kristna skivor på svenska loppmarknader.

Producent: Tommie Jönsson.

Loppmarknadsarkeologerna görs av produktionsbolaget Rundfunk Media för Sveriges Radio.

Sveriges vanligaste skiva

Målningar som föreställer nordiska naturscenerier i lite för klatschiga färger är klassiker på våra loppmarknader. Men föreställer de verkliga platser? Och varför är de ofta så ödsliga och spöklika?

 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
 
Våra loppmarknadsarkeologer Maja Åström och Tommie Jönsson ger sig ut för att köpa billig konst. De fastnar för ett motiv som ständigt återkommer - nordiska naturscenerier från geografiskt obestämda platser. Ofta med fäbodar, gärdesgårdar och hastigt penslade granar. Vissa kallar detta för hötorgskonst, medan andra ser ett värde i loppmarknadens landskapstavlor. Serietecknaren Ulf Lundkvist har i många år inspirerats av dem och väljer ibland ut de mest schablonmässiga för att ”förbättra” dem genom att måla dit nya figurer på.

Konstvetaren Anders Karnell analyserar en loppismålning och kopplar ihop dess motiv med dagens digitala bildkultur. Han förklarar också varför lätt lätt igenkännliga fantasilandskap har en plats i våra hem. Vi får också en inblick i underkategorin luffarmåleri – supersnabbt uppmålade landskap på papp som gjordes av kringvandrande konstnärer för att tjäna en slant och undvika att bli tagen för lösdriveri.

Producent: Tommie Jönsson.

Loppmarknadsarkeologerna görs av produktionsbolaget Rundfunk Media för Sveriges Radio.

Snabba landskapsmålningar av okända konstnärer

Vi tittar närmare på väggbarometern lufttryckmätaren som en gång i tiden var ett måste i hemmet. Men idag är den mycket svårsåld. Varför slutade vi älska våra barometrar?

 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
 
I vår klimatzon är man av naturliga skäl intresserad av vädret. Blir det sol till helgen? Eller rullar nya regnområden in från sydväst igen? Är ostadig väderlek samma sak som normal sådan?

Barometern, instrumentet som kunde visa förändringar i lufttrycket, blev under 1800- och 1900-talen en populär prydnad på hemmens väggar. Men idag finns ett överflöd av väderinformation från tv, radio och internet som konkurrerat ut hemmabarometrarna och inredningstrenderna från 80-talet och framåt har inte varit inkluderande mot våra barometrar. I veckans avsnitt berättar journalisten och barometersamlaren Julia Skott om instrumentets status och funktioner, samt om varför hon har en hel vägg täckt av loppmarknadsfyndade barometrar i alla slags former. Hans Lineskär, intendent på Marinmuseum i Karlskrona, förklarar skillnaden mellan de äldre kvicksilverbarometrarna och den modernare och idag vanligare varianten, aneroidbarometern.

Broderade förnumstigheter på väggen

Lyssna när som helst, var som helst

Andra podcasts som du kanske gillar...