App Store

Google Play

SE - Details page - Device banner - 894x1036

Kliv in i en oändlig värld av stories

Lyssna när som helst, var som helst

Sveriges Radio

Avslöjanden och unika berättelser om vår tid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Ansvarig utgivare: Emma Boëthius

P1 Dokumentär

En mörk vinterkväll, precis när Stina klätt av sig för att lägga sig, tittar hon upp mot sitt fönster i lägenheten på bottenplan. Hon tror knappt sina ögon. Där står en man och tittar in. 

 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
 
Stina har aldrig känt sig så utsatt. Fönstertittaren kommer tillbaka och hon börjar känna sig förföljd i sitt eget hem. Hon vågar inte gå ute på kvällarna, sova i sin egen säng och kontrollerar konstant att dörren är låst. Stina väntar bara på att mannen ska komma tillbaka. Är det en stalker?

- Det blir som att väggarna är jättetunna och fönsterna och dörrarna känns inte alls stängda och låsta. Det blir som att jag är som i en glasbox och han kan se mig och han kommer för att ta mig, säger Stina. 

Men snart visar det sig att Stina inte är ensam. Samma man har tittat in i andra tjejers hem.

Tar saken i egna händer

Tjejerna på bottenvåningen som blivit utsatta för fönstertittaren försöker få hjälp från polisen. Men polisen kan inte göra någonting om de inte kan ta på bar gärning, eller bevisa att det är en och samma person som utsatt dem alla.

Då bestämmer de sig - tjejerna måste ta saken i egna händer.

Att fånga en fönstertittare är en dokumentär av Hedda Hallsenius och Malva Thaning. 

Producent: Anna Frey 

Slutmix: Tor Sigvardson

Programmet är från 2024. Stina och de andra medverkande heter egentligen någonting annat.

Att fånga en fönstertittare (R)

Kicki är nio år och står på Koreas flygplats Kimpo. I ena handen håller hon en väska med ett fotoalbum. I den andra sin lillebror. Mamma och pappa vinkar av. I Sverige väntar en ny familj.

 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
 
Sverige är det land som tagit emot nästan flest adoptivbarn i världen, per invånare räknat. De flesta som adopteras hit har inte bara mist sina anhöriga, utan dessutom fått minnen och kunskap raderade.

I ”Varför är jag här? undersöker Bosse Lindquist en av de mindre uppmärksammade sidorna kring Sveriges adoptioner – att nästan en femtedel av alla adopterade som kommit till Sverige är äldre än tre år gamla, och med fullt intellektuellt medvetande under hela sin adoptionsprocess.

När den här dokumentären gjordes togs beslutet att byta ut huvudpersonens namn till Anna. Idag vill hon inte vara anonym. Hennes riktiga namn är Kicki Åhlander.

Programmet gjordes 2000.
Reporter: Bosse Lindquist
Producent: Ylva Lindgren

Varför är jag här?

Gabriel är uppväxt i en frireligiös familj, med en pappa som är framgångsteolog. När Gabriel inser att han är gay sätts hela livet på spel.

 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
 
Familjen Eurell tillhör pingstkyrkan och går sedan med i Livets ord. Båda kyrkorna ser homosexualitet som synd. 

Pappa Per-Olof är ofta med i media och pratar om att homosexualitet är onaturligt och emot Guds vilja. 

Planer på att leva i celibat

När sonen Gabriel kommer i puberteten inser han att han attraheras av killar. Men det är svårt att få i hop det med tron och engagemanget i Livets Ord. Varje dag blir en kamp för att bli av med homosexualiteten och han planerar att leva i celibat resten av livet.

När han är 26 år berättar han om sin sexuella läggning för sin familj. Gabriel är rädd för att familjen inte vill ha med honom att göra längre. Men det får bära eller brista, tänker Gabriel. Att stanna i garderoben är inte längre ett alternativ.

Dokumentären är gjord 2023.

Reporter: Aleksa Lundberg
Producent: Ylva Lindgren
Slutmix av: Tor Sigvardsson

Fadern, sonen och synden

Sommaren 2019 ska Peter Barlach avsluta sin åttonde roman. Men han dricker och tar sömntabletter. Sedan kraschar han in på Beroendeakuten.

 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
 
När Peter är 12 år dör hans mamma i en bilolycka. När han är 13 år dricker han för första gången. Tonåren kantas av hetsdrickande och fyllor. 50 år gammal går det inte längre och han körs till Beroendeakuten i Stockholm, BAS. Det blir en lång augustikväll i en korridor av svåra fyllor, psykoser, abstinens och hot om våld.

Tre år senare är han nykter och återvänder till mottagningen. Han träffar personalen Frida, Jessica och Marcus som arbetade där den kvällen. Vi får en unik inblick i den kaotiska vardagen på mottagningen och om hur och varför Peter hamnade där.

Dokumentären är gjord 2022.

Av: Peter Barlach
Producent: Håkan Engström
Slutmix: Tor Sigvardsson

Beroendeakuten – mitt liv genom alkoholen (R)

En bomb spränger regeringskvarteren i Oslo. Terroristen, en 32-årig norrman utklädd till polis, kör därifrån mot Utöya. På den lilla ön har 564 ungdomar samlats på AUF:s politiska sommarläger.

 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
 
Den 22 juli 2011 drabbas Norge av terror. Högerextremisten Anders Behring Breivik spränger en bilbomb vid regeringskvarteren i centrala Oslo, 8 dör och över 200 skadas. 
Men det finns ett andra mål för terrorattacken - Arbeiderpartiets ungdomsförbund AUF:s sommarläger på Utöya. I en massaker som pågår i över en timme mördas 69 personer, de flesta ungdomar och barn. 
77 människor miste livet den 22 juli i det värsta terrorattentatet i Nordens historia.

Terrordådet på Utöya är en serie i tre delar i ett samarbete mellan P1 Dokumentär och NRK. Serie av skapad av Line Alsaker och Kjetil Saugestad. 
Ljuddesign: Kjetil Hansen och Merete Antonsen. 
Research: Kristine Næss Larsen. 
Bearbetningen till en svensk version är gjord av Magnus Arvidson och Ylva Lindgren.
Svensk mixning: Elvira Björnfot
NRK:s orginalserie i åtta avsnitt kan du lyssna på här.
Serien är skapad med stöd från Nordvisionfonden.

Del 1/3. Terrordådet på Utöya - Världens tryggaste plats

En 32-årig norrman spränger regeringskvarteret i Oslo och mördar 77 människor, de flesta barn och ungdomar på sommarläger. Hur formades han till att bli den värsta terroristen i Nordens historia?

 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
 
Den 22 juli 2011 drabbas Norge av terror. Högerextremisten Anders Behring Breivik spränger en bilbomb vid regeringskvarteren i centrala Oslo, 8 dör och över 200 skadas.
Men det finns ett andra mål för terrorattacken - Arbeiderpartiets ungdomsförbund AUF:s sommarläger på Utöya. I en massaker som pågår i över en timme mördas 69 personer, de flesta ungdomar och barn. 
77 människor miste livet den 22 juli i det värsta terrorattentatet i Nordens historia.

Terrordådet på Utöya är en serie i tre delar i ett samarbete mellan P1 Dokumentär och NRK. 
Serie av skapad av Line Alsaker och Kjetil Saugestad.
Ljuddesign Kjetil Hansen och Merete Antonsen.
Research Kristine Næss Larsen.
Bearbetningen till en svensk version är gjord av Magnus Arvidson och Ylva Lindgren.
Svensk mixning: Elvira Björnfot
NRK:s orginalserie i åtta avsnitt kan du lyssna på här.
Serien är skapad med stöd från Nordvisionfonden.

Del 2/3. Terrordådet på Utöya - Vem är Anders Behring Breivik?

Terroristen Anders Behring Breivik ringer polisen och säger att han vill ge upp. Men ändrar sig och massakern på sommarlägret fortsätter. Men människor går samman och tänker inte låta terrorn vinna.

 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
 
Den 22 juli 2011 drabbas Norge av terror. Högerextremisten Anders Behring Breivik spränger en bilbomb vid regeringskvarteren i centrala Oslo, 8 dör och över 200 skadas.
Men det finns ett andra mål för terrorattacken - Arbeiderpartiets ungdomsförbund AUF:s sommarläger på Utöya. I en massaker som pågår i över en timme mördas 69 personer, de flesta ungdomar och barn. 
77 människor miste livet den 22 juli i det värsta terrorattentatet i Nordens historia.

Terrordådet på Utöya är en serie i tre delar i ett samarbete mellan P1 Dokumentär och NRK. 
Serie av skapad av Line Alsaker och Kjetil Saugestad.
Ljuddesign: Kjetil Hansen och Merete Antonsen.
Research: Kristine Næss Larsen.
Bearbetningen till en svensk version är gjord av Magnus Arvidson och Ylva Lindgren.
Svensk mixning: Elvira Björnfot
NRK:s orginalserie i åtta avsnitt kan du lyssna på här.
Serien är skapad med stöd från Nordvisionfonden.

Del 3/3. Terrordådet på Utöya - Mardrömmen fortsätter

Estoniakatastrofen krävde 852 liv. Inga kroppar bärgades. Först nu görs nya dykningar för att dokumentera vraket. Hör beslutsfattarnas egna ord om varför det blev så här.

 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
 
I den här dokumentären berättar Carl Bildt, Ingvar Carlsson och flera andra centrala beslutsfattare själva om hur och varför inga kroppar kom att bärgas från Estonias vrak.

En viktig fråga som utreds i den här dokumentären om Estoniakatastrofen är varför Sjöfartsverket - och inte Polisen - fick ansvaret för att bärga Estonia. Dessutom presenteras uppgifter som kan ha gjort Sjöfartsverket mindre benäget att driva på för en bärgning av Estonia och de dödas kroppar.
Nya dykningar vid Estonia 2022
Sommaren 2022 - snart 28 år efter att Estoniakatastrofen - görs nya dykningar vid vraket. Regering och riksdag ändrat i gravfridslagen som skyddar Estonia från dykningar och Haverikommissionen kan för första gången granska vraket noggrant. Lagändringen tvingades fram efter Henrik Evertssons dokumentärserie om Estonia från 2020. I den dokumentären visas bilder av ett okänt hål i skrovet som filmats trots gravfridslagen vid dykningar på vraket.

Programmet gjordes våren 2022.

Reporter: Erik Ridderstolpe
Produktion: Mikael Cohen
Slutmix: Elvira Björnfot

Estonia och striden om kropparna

5 000 invånare i Kallinge drack av vattnet som förorenats av försvarsmaktens brandsläckningsskum. Nu har de bland de högsta halterna PFAS i världen.

 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
 
Den kanske värsta giftskandalen i svensk historia.

Några av de drabbade startade PFAS-föreningen 2015 för att få hälsokontroller, ersättning för sjukvård och skadestånd. Då var det en i styrelsen som var sjuk, sen dess har alla blivit sjuka i cancer och sköldkörtelsjukdomar. 

De drabbade har själva fått kämpa för att få stöd, de känner sig svikna av samhället. Skadeståndsprocessen har nått ändå till Högsta domstolen.

Efter att den här dokumentären publicerades kom domen i Högsta domstolen den 5 december 2023. Enligt HD ska medlemmarna i PFAS-föreningen få skadestånd av Ronneby kommuns vattenbolag Miljöteknik. Deras förhöjda halter PFAS i blodet innebär en personskada. 
Nu ska PFAS-föreningen formulera och rikta sina skadeståndskrav mot Ronneby miljöteknik. 

Reporter: Daniel Värjö

Producent: Ylva Lindgren

Slutmix: Tor Sigvardsson

Ett program från 2023.

Förgiftade av dricksvattnet (R)

1957 börjar Britta Aronsson som hushållerska hos familjen Collin och blir kvar i 53 år. Lotten Collin söker svar på varför hon blev kvar så länge.

 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
 
Farfar ska snart fylla 90. Han pillar med sina frimärken och tillbringar eftermiddagarna på den exklusiva herrklubben Sällskapet. Och så planerar han för vad som ska hända med hans hushållerska Britta när han dör. Hon lagar mat, bakar och putsar kristallkronorna i sexrumsvåningen där de bor tillsammans. Men vem är hon egentligen – och varför har hon stannat i 53 år? 

Britta stiger av bussen i Bromma hösten 1957. Då har familjen Collin två barn. Ett år senare föds minstingen Fabian. Han ser till att Brittas kjolfåll inte sticker ut under rocken under promenaderna i Humlegården och handlar helgmaten med henne i Östermalmshallen. Han följer med henne till Västergötland på somrarna när hon åker tillbaka till gården för att hjälpa till med skörden. ”Fabian blev Brittas son”, säger farfar. Det blir en historia om hur två familjer flätas samman. Vem är det till slut som tar hand om vem?

 
– När jag började spela in min farfar och hans hushållerska Britta 2008 hade RUT-reformen precis införts, berättar Lotten Collin. Pigdebatten rasade för fullt. Jag började fundera mer på Britta. Vem var hon egentligen? Varför hade hon stannat hos min farfar och farmor hela sitt liv? Britta var barnvakt även åt mig när jag var liten. Hon har lagat pannkakor till mig, borstat mina tänder, dragit min barnvagn. Ändå visste jag knappt vad hon hette i efternamn. Hon var bara Britta. Hon hade alltid varit där, och det kändes som att hon skulle stanna för alltid.

Reporter Lotten Collin

Producent Håkan Engström

Slutmix Tor Sigvardsson 

Produktion Stockholm 2023

Farfars trotjänarinna (R)

Den svenska tandhälsan skulle räddas med kariesexperiment på 400 intagna på Vipeholm. Bakom den anonyma koden C47 finns Bertil Losell, 12 år gammal ska han äta klibbig söt "extra farlig" kola.

 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
 
En enig Svensk riksdag röstade igenom att folksjukdomen karies måste utredas och bekämpas. Medicinalstyrelsen fick i uppdrag att ta reda på vad som orsakar karies och hur tänderna kan skyddas.

På fyrtiotalet och in på femtiotalet utfördes experiment på Vipeholmsanstalten i Lund, på de intagnas tänder. Genom alla år har forskare bakom kariesexperimentet försvarat det de gjorde, men vad de inte berättade, när resultaten presenterades i slutrapporten, var att experimenten även utförts på barn.

Nu träder offren för Vipeholmsexperimenten fram, människorna bakom forskarnas och tandläkarnas anonyma koder.

Reporter: Randi Mossige-Norheim

Serien är ett samarbete mellan Ekot och P1 Dokumentär.

Research: Magnus Arvidson, Thomas Kanger och Randi Mossige-Norheim.

Slutmix: Nima Shams.

Producent: Magnus Arvidson.

Vipeholmsanstalten är en serie i fem avsnitt från 2020.

Har du tips om Kariesexperimentet på Vipeholm? Kontakta Randi Mossige-Norheim här!

Del 2/5. Vipeholmsanstalten - Kariesexperimentet och barnen

Lyssna när som helst, var som helst

Andra podcasts som du kanske gillar...