App Store

Google Play

SE - Details page - Device banner - 894x1036

Kliv in i en oändlig värld av stories

Lyssna när som helst, var som helst

Sveriges Radio

Avslöjanden och unika berättelser om vår tid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Ansvarig utgivare: Emma Boëthius

P1 Dokumentär

När Åke Ohlmarks översätter Sagan om ringen förändrar han böckerna radikalt. Reaktionerna blir starka och utlöser en kamp som pågår under många år.

 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
 
1959 översätter den ambitiöse översättaren Åke Ohlmarks ”The Lord of the rings” till svenska. Han förhåller sig väldigt fritt till originalböckerna och professorn som har skrivit dem, J R R Tolkien, är inte alls nöjd.

När Åke Ohlmarks kommer över manuset till Sagan om ringens outgivna uppföljare försöker han ge ut en version, även av den, på svenska. Men han blir stoppad och får aldrig ha något med Sagan om ringen att göra igen. Då bestämmer sig Åke Ohlmark för att hämnas.

Dokumentären är gjord 2025.

Reporter: Märta Myrstener
Producent: Ylva Lindgren
Slutmix: André Ljungberg

Mannen som kidnappade Sagan om ringen

Emma har börjat lektionen när hon hör det första skottet. Efter skolskjutningen faller hon ner i ett mörker. Men hon vill återerövra skolan.

 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
 
Det börjar som en helt vanlig dag för SFI läraren Emma och hennes elever på Campus Risbergska i Örebro. Men på eftermiddagen den 4 februari 2025 har de upplevt den värsta masskjutningen i Sverige i modern tid. 

I flera timmar sitter Emma inrymd i sitt klassrum medan skjutningen pågår i skolan och polisen försöker få kontroll över situationen. Hon känner flera av de som ska komma att bli gärningsmannens offer.

Första veckan efter dådet är det som att Emma har en superhjärna. Men när adrenalinet försvinner är det som att hon slutar fungera.

Det blir en lång väg tillbaka. Men Emma är fast besluten att få komma tillbaka till Risbergska. Komvuxskolan som hon beskriver som en plats för framtidsdrömmar: 

– Vi måste börja stapla nya bra dagar på den här dagen. Täcka över de hemska minnena med nya minnen. Ju mer vi går vidare ju mer vinner vi över den här händelsen. Vi som kan, säger Emma.

Den 4 februari dog 11 personer i skolskjutningen på Campus Risbergska i Örebro, inklusive gärningsmannen Rikard Andersson som tog sitt liv.

Reporter: Åsa Furuhagen

Producent: Anna Frey

Slutmix: André Ljungberg

Programmet är gjort 2025.

Emma - läraren som överlevde skolskjutningen på Risbergska

Kicki är nio år och står på Koreas flygplats Kimpo. I ena handen håller hon en väska med ett fotoalbum. I den andra sin lillebror. Mamma och pappa vinkar av. I Sverige väntar en ny familj.

 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
 
Sverige är det land som tagit emot nästan flest adoptivbarn i världen, per invånare räknat. De flesta som adopteras hit har inte bara mist sina anhöriga, utan dessutom fått minnen och kunskap raderade.

I ”Varför är jag här? undersöker Bosse Lindquist en av de mindre uppmärksammade sidorna kring Sveriges adoptioner – att nästan en femtedel av alla adopterade som kommit till Sverige är äldre än tre år gamla, och med fullt intellektuellt medvetande under hela sin adoptionsprocess.

När den här dokumentären gjordes togs beslutet att byta ut huvudpersonens namn till Anna. Idag vill hon inte vara anonym. Hennes riktiga namn är Kicki Åhlander.

Programmet gjordes 2000.
Reporter: Bosse Lindquist
Producent: Ylva Lindgren

Varför är jag här?

Sommaren 2019 ska Peter Barlach avsluta sin åttonde roman. Men han dricker och tar sömntabletter. Sedan kraschar han in på Beroendeakuten.

 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
 
När Peter är 12 år dör hans mamma i en bilolycka. När han är 13 år dricker han för första gången. Tonåren kantas av hetsdrickande och fyllor. 50 år gammal går det inte längre och han körs till Beroendeakuten i Stockholm, BAS. Det blir en lång augustikväll i en korridor av svåra fyllor, psykoser, abstinens och hot om våld.

Tre år senare är han nykter och återvänder till mottagningen. Han träffar personalen Frida, Jessica och Marcus som arbetade där den kvällen. Vi får en unik inblick i den kaotiska vardagen på mottagningen och om hur och varför Peter hamnade där.

Dokumentären är gjord 2022.

Av: Peter Barlach
Producent: Håkan Engström
Slutmix: Tor Sigvardsson

Beroendeakuten – mitt liv genom alkoholen (R)

En mörk vinterkväll, precis när Stina klätt av sig för att lägga sig, tittar hon upp mot sitt fönster i lägenheten på bottenplan. Hon tror knappt sina ögon. Där står en man och tittar in. 

 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
 
Stina har aldrig känt sig så utsatt. Fönstertittaren kommer tillbaka och hon börjar känna sig förföljd i sitt eget hem. Hon vågar inte gå ute på kvällarna, sova i sin egen säng och kontrollerar konstant att dörren är låst. Stina väntar bara på att mannen ska komma tillbaka. Är det en stalker?

- Det blir som att väggarna är jättetunna och fönsterna och dörrarna känns inte alls stängda och låsta. Det blir som att jag är som i en glasbox och han kan se mig och han kommer för att ta mig, säger Stina. 

Men snart visar det sig att Stina inte är ensam. Samma man har tittat in i andra tjejers hem.

Tar saken i egna händer

Tjejerna på bottenvåningen som blivit utsatta för fönstertittaren försöker få hjälp från polisen. Men polisen kan inte göra någonting om de inte kan ta på bar gärning, eller bevisa att det är en och samma person som utsatt dem alla.

Då bestämmer de sig - tjejerna måste ta saken i egna händer.

Att fånga en fönstertittare är en dokumentär av Hedda Hallsenius och Malva Thaning. 

Producent: Anna Frey 

Slutmix: Tor Sigvardson

Programmet är från 2024. Stina och de andra medverkande heter egentligen någonting annat.

Att fånga en fönstertittare (R)

Mikael och Emelie landar i Tbilisi för att hämta sin son. Surrogatmamman Nino har just fött honom med kejsarsnitt. Men varför valde hon att hyra ut sin livmoder? 

 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
 
Mikael och Emelie har försökt få barn i sju år, när de får veta att Emelies livmoder är missbildad. Hon kommer aldrig kunna bära ett barn. De reser till Georgien för att hyra en surrogatmamma som ska bli gravid med deras barn.

Hon heter Nino och är tjugofem år. Nio månader senare följer vi med till Tbilisi när de ska hämta det nyfödda barnet. Varför valde Nino att bli surrogatmamma? Hur är det att ge bort ett barn som man burit i nio månader?

Vi träffar också Mariam, som bor i ett fallfärdigt höghus utanför Tbilisi med sin familj. Hennes barn vet inte om att hon varit surrogatmamma. Men när de blir stora ska hon berätta. Då kommer de att förstå varför hon gjorde det, säger hon.

Av Lollo Collmar

Surrogatmamman i Tbilisi

När jag var nio skilde sig mina föräldrar och familjen delades på mitten. Mina två äldre syskon växte upp med pappa. Jag och min lillasyster fick bo hos mamma. Vi barn fick helt olika liv. Från 2016.

 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
 
Skilsmässan skapade två föräldrar som helt tappade greppet och inte kunde kommunicera om någonting. Deras hat blev ett krig där vi barn hamnade mitt i skottelden.

Vad var det som hände, och hur kunde det gå så illa som det gick?

– Varannan helg får vi hälsa på hos pappa. I badrummet hänger det sju krokar för handdukar med namn på. Det är en krok för pappa, en för hans nya tjej, två för hennes två barn, två för mina äldre syskon, och en för gäster. Jag och min lillasyster får torka oss på den som är för gäster. Vi är främlingar på besök i en annan familj.

Familjen som delades på mitten är resultatet av min vilja att förstå vad som hände då, för trettioåtta år sen.

– Vart man än såg var det spillror, och det handlade om att försöka överleva, säger min pappa.

 
Av Tobias Aspelin

Familjen som delades på mitten

När det efterlängtade barnet föds med en allvarlig utvecklingsstörning reagerar föräldrarna mycket olika. Mamman gråter och ältar, pappan försöker vara optimistisk och handlingskraftig. Från 1995.

 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
 
En personlig dokumentär om att leva, och överleva, med vissheten om att ens barn - ”den gladaste jag känner” inte är som andra.

Ett nytt litet barn har just tittat fram, och föräldrarna bubblar över av stolthet och förtjusning. Men någonting tycks vara fel – läkarna antyder att allt inte är som det ska vara med önskesonen. För litet huvud, möjlig utvecklingsstörning mumlar de, och omfattande undersökningar sätts i gång. Allt ställs på huvudet för familjen, glädjen och förväntningarna byts mot oro och förtvivlan. Undersökningarna drar ut på tiden, det tar månader innan det slutgiltiga beskedet kommer – Pelle har mikrocefali, vilket betyder att det saknas stora delar av hans hjärna.

Sorg och förtvivlan blandas med ilska och skamkänslor, och det visar sig att föräldrarna har reagerar mycket olika på krisen. Mamman vill på många kvinnors vis prata om känslor och farhågor i all oändlighet, medan pappan försöker vara handlingskraftig och optimistisk. Och samtidigt finns barnet där, med all sin sinnliga närvaro och glädje, och sina självklara krav på kärlek och uppmärksamhet.

Av Malin Bring

Den gladaste jag känner

Estoniakatastrofen krävde 852 liv. Inga kroppar bärgades. Först nu görs nya dykningar för att dokumentera vraket. Hör beslutsfattarnas egna ord om varför det blev så här.

 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
 
I den här dokumentären berättar Carl Bildt, Ingvar Carlsson och flera andra centrala beslutsfattare själva om hur och varför inga kroppar kom att bärgas från Estonias vrak.

En viktig fråga som utreds i den här dokumentären om Estoniakatastrofen är varför Sjöfartsverket - och inte Polisen - fick ansvaret för att bärga Estonia. Dessutom presenteras uppgifter som kan ha gjort Sjöfartsverket mindre benäget att driva på för en bärgning av Estonia och de dödas kroppar.
Nya dykningar vid Estonia 2022
Sommaren 2022 - snart 28 år efter att Estoniakatastrofen - görs nya dykningar vid vraket. Regering och riksdag ändrat i gravfridslagen som skyddar Estonia från dykningar och Haverikommissionen kan för första gången granska vraket noggrant. Lagändringen tvingades fram efter Henrik Evertssons dokumentärserie om Estonia från 2020. I den dokumentären visas bilder av ett okänt hål i skrovet som filmats trots gravfridslagen vid dykningar på vraket.

Programmet gjordes våren 2022.

Reporter: Erik Ridderstolpe
Produktion: Mikael Cohen
Slutmix: Elvira Björnfot

Estonia och striden om kropparna

5 000 invånare i Kallinge drack av vattnet som förorenats av försvarsmaktens brandsläckningsskum. Nu har de bland de högsta halterna PFAS i världen.

 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
 
Den kanske värsta giftskandalen i svensk historia.

Några av de drabbade startade PFAS-föreningen 2015 för att få hälsokontroller, ersättning för sjukvård och skadestånd. Då var det en i styrelsen som var sjuk, sen dess har alla blivit sjuka i cancer och sköldkörtelsjukdomar. 

De drabbade har själva fått kämpa för att få stöd, de känner sig svikna av samhället. Skadeståndsprocessen har nått ändå till Högsta domstolen.

Efter att den här dokumentären publicerades kom domen i Högsta domstolen den 5 december 2023. Enligt HD ska medlemmarna i PFAS-föreningen få skadestånd av Ronneby kommuns vattenbolag Miljöteknik. Deras förhöjda halter PFAS i blodet innebär en personskada. 
Nu ska PFAS-föreningen formulera och rikta sina skadeståndskrav mot Ronneby miljöteknik. 

Reporter: Daniel Värjö

Producent: Ylva Lindgren

Slutmix: Tor Sigvardsson

Ett program från 2023.

Förgiftade av dricksvattnet (R)

I en liten jämtländsk by ville några välmenande socialarbetare skapa paradiset. 

 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
 
Här, på Rätansgårdens behandlingshem, skulle man bota narkotikamissbruk och asocialt beteende och skapa nya välfungerande medborgare – genom social träning och gruppterapi. 

Det är 70-tal i Sverige, och allt är möjligt.

Leffe Jonsson, en smågangster från Midsommarkransen, är dokumentärens huvudperson. Han var på väg att gå under i missbruk men återuppstod på Rätansgården. Genom hans minnen och arkivinspelningar får vi en nära inblick i behandlingen.

I gruppterapin pressades unga missbrukare att avslöja sina djupaste hemligheter. Sessionerna kunde pågå i 48 timmar i sträck – så kallad maratonterapi. En metod som räddade vissa men bröt ner andra.

Flera av dem som genomgick behandlingen blev senare själva terapeuter och startade egna behandlingshem. Leffe var en av dem. 

Februari 2025

Reporter: Josephine Schneider

Producent: Håkan Engström

Slutmix: Jakob Lalér

Originalmusik: Teodor Wolgers och Johan Arrias

Knarkterapin i skogen

Lyssna när som helst, var som helst

Andra podcasts som du kanske gillar...