App Store

Google Play

SE - Details page - Device banner - 894x1036

Kliv in i en oändlig värld av stories

Lyssna när som helst, var som helst

Sveriges Radio

Här samlar vi en rad olika program från Sveriges Radio P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Ansvarig utgivare: Caroline Salzinger

P1 Specialprogram

Allt oftare beskrivs mäktiga personer med stort inflytande i USA som oligarker. En benämning som betyder: några få människor med makt och med stora förmögenheter.Som exempel nämns ofta tech-miljardärerna Elon Musk, Mark Zuckerberg och Jeff Bezoz.

 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
 
En förklaring är att de blivit betydligt synligare än för några år sen.Hör om vad det kan få för konsekvenser. Jeffrey A Winters är professor i statsvetenskap vid Northwestern University och har fördjupad sig i fenomenet oligarker.

Reportage av Anders Diamant.

De synliga oligarkerna i USA

Vi följer med till artisten och låtskrivaren Sofia Jannoks köksbord och vännernas böljande samtal kring samisk identitet, okunskapen i samhället och att hålla elden vid liv.

 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
 
Hemma hos Sofia Jannok i lägenheten i Umeå står kaffepannan ofta på och det är då, när hon och hennes vänner samlas kring köksbordet eller vid en eld i skogen, som hon upplever att de riktiga samtalen tar form.

Tillsammans med vännerna Malin och Sara stöter och blöter hon vardagsämnen och stora frågor. 

I fjärde delen av Kaffesump och samiska hjältinnor kretsar samtalet kring hur man håller den samiska glöden vid liv långt hemifrån, vad som känns viktigt att föra vidare till nästa generation och hur man håller igång och för vidare det samiska språket. 

Medverkande: 
Sofia Jannok
Sara Blind
Malin Sundberg

Producent: Sally Henriksson

Ljudtekniker: Kristofer Krook

Exekutiv producent: Anna Iversen

Programmet görs av produktionsbolaget Munck.

Kaffesump och samiska hjältinnor Del 4: Hålla elden vid liv

Säkerhetsläget i världen har försämrats och i Sverige rustar försvaret upp och värnplikten återinförs, men vilken försvarsförmåga har vi lämnat bakom oss och vilka nya hot ställs vi inför idag?

 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
 
Efter Berlinmurens fall och Kalla krigets slut följde en lång period av avspänning, men nu har säkerhetsläget i världen åter försämrats. Idag ser vi dessutom hur stater försöker påverka andra staters demokratiska val, vi utsätts för psykologiska påverkansoperationer och ute på Nätet vimlar det av så kallade nättroll. Samhället har blivit sårbarare och kan man stänga av fiendens eldistribution eller datatrafik så kan det räcka för att gå segrande ur en konfliktsituation. 
I Sverige rustar Försvaret upp och värnplikten återinförs och i andra delen av Om kriget kommer diskuteras vilken försvarsförmåga vi har lämnat bakom oss och vilka nya hot vi ställs inför idag. Har Försvaret en tillräckligt avskräckande förmåga?
Vi hör löjtnant Tomaz Hardingz och soldaten Daniel Ros, överste Mattias Ardin som ansvarar för återuppbyggnaden av försvaret på Gotland, konteramiral Jonas Haggren som är chef för ledningsstabens inriktningsavdelning, samt Kaarlis Neretnieks som är tidigare rektor för Försvarshögskolan och ledamot av Krigsvetenskapsakademin.
Programledare är Urban Björstadius.

Om kriget kommer del 2

Enligt en ny undersökning har kriget i Ukraina lett till en radikal förändring i Nato-opinionen i Finland. För första gången ser nu en majoritet av finländarna ut att vara för ett Nato-medlemskap. Men varför har opinionen svängt och hur påverkar den långa landsgränsen mot Ryssland finländarnas synsätt?

 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
 
Medverkande:

Charly Salonius-Pasternak, forskningsledare vid Utrikespolitiska institutet i Finland, specialiserad på säkerhetspolitik
Tomas Ries, docent i krigsvetenskap på Försvarshögskolan i Stockholm
Henrik Meinander, professor i historia vid Helsingfors universitet
Kalle Kniivilä, journalist på Sydsvenskan och Rysslandskännare
Johanna Wassholm, docent i Rysslands och Europas historia vid Åbo Akademi

Programmet är producerat av Sveriges Radio Finska.
Redaktion: 
Virpi Inkeri
virpi.inkeri@sverigesradio.se 

Henrik Jansson
henrik.jansson@sverigesradio.se

Maria Repitsch
maria.repitsc­h@sverigesradio.se

Kriget i Ukraina - det finska perspektivet

Monica är 17 år när hon dör i en överdos av droger från projektet. Legalförskrivningen läggs ner men påverkar svensk narkotikapolitik i decennier.

 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
 
Ett par läkare i Sverige får i mitten på 1960-talet tillstånd från Medicinalverket att skriva ut droger till narkomaner. Läkarna driver tesen att en mättnadskänsla kommer att infinna sig och att patienterna frivilligt kommer att trappa ner sitt droganvändande om de får tillgång till droger. I Stockholm drivs en klinik av läkaren Sven Erik Åström, där köerna ringlar långa och det som skulle vara ett försök med tio personer sväller till över hundra personer. Vissa av dem fungerar som satelliter och förser utomstående med droger. Monica är en av dem.

Amfetamin, morfin och metadon

Två personer dör i överdoser med droger som skrivs ut i projektet. Först en jazzmusiker som lyckats få morfin på recept. Hör hans nära vän Göran Bergman berätta.

Och så 17-åriga Monica. Hon är inte med i försöket men får droger av en person som är inskriven på kliniken i Stockholm. Hennes yngre bror, Sören Jonsson, minns sin syster och hur hennes död blev en annonskampanj mot droger.

Nils Bejerot tog starkt intryck av den svenska legalförskrivningen

Sverige har idag några av världens strängaste narkotikalagar och i narkotikadebatten har det länge varit hårda tag och nolltolerans som gäller. Nils Bejerot, som varit tongivande för såväl den svenska debatten som lagstiftningen var motståndare till försöket.

Format svensk narkotikapolitik

Såväl Björn Johnsson, professor i socialt arbete på Malmö Universitet och Lena Eriksson, historiker och lektor vid Stockholms Universitet menar båda två att projektet har haft stor betydelse för hur den svenska narkotikadebatten formats när det gäller framförallt sprutbytesprogram, metadonbehandling och andra skadereducerande insatser för narkomaner.

Reporter: Malin Marcko, Iris Media AB

När staten delade ut knark - del 2 Dödsfallen

Vad betyder snö för oss människor i Norden? Och vad är det som går förlorat när den försvinner? Möt Britta Marakatt-Labba, Klas Östergren, Björn Wiman och Sverker Sörlin i denna specialsändning.

 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
 
Titta, det snöar!

Barn och vuxna flockas kring fönstret i förundran.

Men vad är det med snö som väcker så mycket känslor? 

På annandagens morgon kommer vi i P1 att ägna oss helt åt snö - åt dess betydelse, historia och kultur. Hur tonsätter man snö? Vad har snön symboliserat i konsten? Och vad händer med oss när snön försvinner?

Vi tar hjälp av bland andra konstnären Britta Marakatt-Labba, idéhistorikern Sverker Sörlin, tonsättaren Andrea Tarrodi och klimatforskaren Gustav Strandberg i den här direktsändningen om vår känsla för snö. 

Medverkande: Karin Alfredsson, Saman Bakhtiari, Linda Fagerström, Britta Marakatt-Labba, Gustav Strandberg, Sverker Sörlin, Andrea Tarrodi, Björn Wiman, Klas Östergren.

Programledare: Eskil Krogh Larsson

Producent: Karin Arbsjö

Annandagsmorgon – Vår känsla för snö

Den kosmopolitiska metropolen Viborg var fram till krigsslutet Finlands näst största stad och känd för sin flerspråkighet. För nästan 80 år sedan förlorade Finland staden i krigen mot Sovjet, och alla Viborgs över 80 000 invånare fick börja om på nytt.

 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
 
I Viborg talades finska, svenska, tyska och ryska i en salig blandning. Där fanns också en synagoga med tillhörande församling, och muslimska tatarer och en romsk minoritet bodde i staden. 

Svenskan hade en särskilt stark ställning med dagstidningar, församling och lyceum. Marika Tandelfelts stora svenskspråkiga släkt hade levt i samma hus i Viborg i många generationer när vinterkriget bröt ut 1939. Finland förlorade till slut en tiondel av sina landområden och Viborgborna sina hem, men minnet av den speciella staden lever vidare. 

 

Ett program av Julia Wiræus

Producent: Tiina Laitila Kälvemark
tiina.laitila@sverigesradio.se 

Slutmix: Emilia Martin

Programmet producerades av Sveriges Radio Finska år 2022.

Medverkande:

Marika Tandefelt, språkvetare med rötter i Viborg

Lars-Einar Floman, född i Viborg och chefredaktör för Wiborgs Nyheter

Rainer Knapas, kulturhistoriker

Drömmarnas Karelen – det flerspråkiga Viborg

Nu tar socialsekreterare i Helsingborg hjälp av generativ AI för att både spara tid och göra ett bättre arbete. Samtidigt har Karlshamns kommun valt att stoppa all användning av samma teknik.

 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
 
Genom att använda sig av generativ AI kan 20 tjänstemän i Helsingborg nu underlätta sitt arbete genom att låta den nya tekniken skriva ner samtalet och också göra en sammanställning. Istället kan socialsekreterarna ägna mer tid till själva samtalet.

I Karlshamn har man tills vidare valt att pausa all användning av generativ AI för de kommunanställda.

”Skrivandet har alltid tagit så lång tid så man har alltid varit efter.”
 Marie Cederberg har jobbat som socialsekreterare i 20 år, numera sakkunnig inom socialtjänsten i Helsingborgs kommun

”Vi tror att AI kommer att frigöra mycket tid som kan läggas på att utföra det sociala arbetet.” Martina Avasoo-Barte, innovationsledare vid socialförvaltningen i Helsingborg

”Vi vill få koll på rättsläget och informationssäkerheten runt AI för att kunna föra in det på ett arbetsrättsligt sätt. Det finns möjligheter att personuppgifter läcker när man för in de i de här modellerna.”
 Martin Blomqvist, IT- och Digitaliseringschef i Karlshamn

”Man ska inte springa för fort utan först ställa sig frågorna: på vilket sätt det här kan innebära effektivitet och vilka kostnader det medför.”
 Katarina Hillertz, IT-jurist 

”AI har en enorm potential men det finns också många sätt som man kan göra det här dåligt på, något som kan underminera allmänhetens förtroende för den här teknologin.”
 Karim Jebari, filosof och forskare vid Institutet för framtidsstudier

”Vissa beslut kan vi överlämna till den digitala tekniken och vissa beslut är det viktigt att människor fortfarande fattar.”
 Lupita Svensson, docent i socialt arbete på socialhögskolan vid Lunds universitet

Producent och reporter: Anders Diamant
anders.diamant@sverigesradio.se

AI i praktiken, socialsekreterarna. Del 5: socialtjänsten ser möjligheterna med den nya tekniken: ”AI kommer att frigöra mycket tid”

Tack mamma, pappa och ChatGPT - Så förändrar generativ AI elevernas lärande

 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
 
Lärare och elever har börjat använda sig av så kallade chattbotar, som t ex ChatGPT, både i skolan och privat. Det finns många fördelar men även en del farhågor med den nya tekniken.
Vad får det för konsekvenser för själva lärandet och vad är egentligen bildning för något?

Hör elever, lärare, biträdande rektor, Skolverket och en forskare.

(Repris från augusti 2024)

”Det är väl kanske inte jättebra men jag ska vara ärlig och säga att jag använder mig mycket av den texten som man får av GPT. Många gör det idag.”
Viggo, som nyss tagit studenten.

”Ska du kunna tänka svårare tankar då måste du ha kunskap att bygga de på, annars blir det bara löst tyckande.” 
Annelie Stupalo, biträdande rektor vid Kungsholmens västra gymnasium i Stockholm.

”Vi som lärare har utbildat oss i ett system som inte var i närheten av AI, och om skolan ska stå för det här då krävs det rejält med fortbildning. Vad ska skolan lära ut egentligen?”
Anders Dahlin, engelskalärare på Kungsholmens västra gymnasium

”Alla verktyg vi använder, använder vi för att slippa anstränga oss själva. Vi kan komma att bli sämre på att analysera och resonera, något som gör oss mer utlämnade till tekniken.”
Johan Falk, undervisningsråd på Skolverket

”Problemet med den här typen av teknik är att eleverna kanske gör ett fint skolarbete men de har inte lagt ner så lång tid på det och då har de inte lärt sig någonting.”
 Erik Winerö forskar vid Göteborgs universitet om hur lärarnas bedömningspraktik påverkas av generativ AI

producent och reporter: Anders Diamant

anders.diamant@sverigesradio.se

AI i praktiken, del 1: om lärarnas nya situation

Kulturredaktionens Karsten Thurfjell guidar lyssnaren genom Svenska akademiens årliga högtidssammankomst.

 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Följ med in på Svenska akademiens högtidssammankomst

Det kom en bil som körde på honom, och det kom en massa blod och allt. Men jag scrollade vidare typ.

 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
 
Majoriteten av svenska barn har idag fått sin första smartphone före 10 års ålder. Många skaffar konton i sociala medier innan de uppnått plattformarnas åldersgräns på 13 år. Nu varnar forskare för att ju tidigare man får en skärm, desto sämre mår man psykiskt. I två program undersöker vi hur det kan påverka samhället i stort.

I den första delen av serien möter vi bland andra Jessica och Magnus Björk. Deras dotter Moa gick bort i suicid, endast 13 år gammal.

”De hade ju retat henne för hennes tänder bland annat. De hade skickat meddelande till henne via både Instagram och TikTok. Där var det då äldre män som utsatt henne på sexuella sätt. Skickat rena rama porrbilder till henne.”

Hit kan du som har självmordstankar eller mår dåligt vända dig:

Vårdguiden 1177, ring telefonnummer 1177 om du behöver hjälp med var du kan söka vård.

Hjälplinjen på telefon 0771 22 00 60

Jourhavande medmänniska 08 702 16 80

Bris - Barnens rätt i samhället för dig under 18 år på telefonnummer 116 111 eller chatt.

Medverkar i serien gör bland andra Tara Thiagarajan, Sapien Labs, Helena Frielingsdorf, Folkhälsomyndigheten, Elza Dunkels, docent i pedagogiskt arbete, Roland Paulsen, sociolog.

Skärmad och orolig görs av SMT.

Reporter, Petra Cavini

Producent, Anna Iversen

Skärmad och orolig del 1

Lyssna när som helst, var som helst

Andra podcasts som du kanske gillar...