App Store

Google Play

SE - Details page - Device banner - 894x1036

Kliv in i en oändlig värld av stories

Lyssna när som helst, var som helst

Sveriges Radio

En podd om hur språk används och förändras. Här kan du som lyssnare ställa dina språkfrågor. Programledare Emmy Rasper. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Ansvarig utgivare: Sabina Schatzl

Språket

På jobbet används en hel del märkliga uttryck, både intern jargong och fackspråk. I veckans avsnitt utforskar vi arbetsplatslingot.

 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
 
– Jargongen gör bäst i att inte lämna kontoret, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.

Ändå har i stort sett alla yrken jargong, ett språk för att visa att vi är vana vid att jobba ihop och förstår varandra.
Floskler på jobbet
Det finns också en mängd floskler som nästan bara används på jobbet, åtminstone om man får tro författaren Fredrik Kullberg. I en artikel i tidningen TLNT listar han de 35 värsta flosklerna och i topp hamnar:

Vi är värderingsdrivna

Vi jobbar agilt

Här är det högt i tak
Språkfrågor om jobbsnack
Är ordet ”pragmatisk” positivt eller negativt laddat?

Vad betyder egentligen ordet ”begrepp”?

Vad finns det för bra svenskt ord för ”feedback”?

”Kollega”, ”arbetskamrat” eller ”medarbetare”? Vad ska man säga och när?

Varför heter det ”personligt brev” – det är ju inte särskilt personligt?
Mer om arbetets språk:
Läs artikeln Här är jobbets värsta floskler om olika modeord på arbetsplatsen (från 2024).

Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.

Programledare: Emmy Rasper. Redigering: Gustav Ingerhage, Alexander Fogde.

Vid kaffeautomaten – så förstår vi varandra på jobbet

Romani har talats i Sverige i åtminstone 500 år. I veckans avsnitt får Språket besök av den nya läsambassadören Bagir Kwiek, som ska få fler att läsa och känna till romska berättelser. Men vad är hans egen språkbakgrund och varför brinner han för romani?

 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
 Veckans språkfrågor

När regerade romani, det vill säga när och varför blev det modernt att ta in romska ord i svenskan?

Om man jämför med samiska, hur många romska lånord finns det i svenska?

Varför innehåller just Jönköpingsdialekten ord på romani?

Hur kan man se romernas historia i språket?

Lästips:

Romani i svenskan: storstadsslang och standardspråk, Gerd Carling. 2005

Ordbok över svensk romani. Resandefolkets språk och sånger, Lenny Lindell & Kenth Thorbjörnsson-Djerf. 2008. Inledning och grammatik och bearbetning av Gerd Carling.

Romer – 500 år i Sverige. Språk, kultur och identitet, Gerd Carling, Mikael Demetri, Angelina Dimiter-Taikon, Lenny Lindell, Allan Schwartz. 2016

Länktips:

https://www.minoritet.se/

https://riksarkivet.se/motkallorna/meromromerochresande

https://www.isof.se/sprak/minoritetssprak/romska.html

Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet. Gäst Bagir Kwiek, Sveriges läsambassadör, utnämnd av Kulturrådet. Programledare Emma Engström.

Romani – från Indien till sociala medier

Hur uttrycker vi ja och nej hur saker är och inte är? Det är krångligare än man kan tro. Språkvetaren Ylva Byrman tittar närmare på statsepidemiologen Anders Tegnells intervjusvar. Och så visar det sig att nej inte alltid betyder nej. 

 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
 Veckans språkfrågor

Varför är ordet inte så krångligt? Och varför används det i meningar som Kan inte du komma hit?

Varför har franskan ordet pas – som betyder steg -- för att uttrycka hur något inte är?

Varför säger man det vete fan eller jag vete fan för att säga jag vet inte?

Vad är bakgrunden till den retoriska exempelmeningen Har du slutat slå din fru?

Hur kommer det sig att många säger Ja men... och Nej men...i början av en mening?

Betyder inte obefogad samma sak som befogad?

Kan något vara ävet? Det finns ju uttrycket inte oävet. Och vad kommer uttrycket från?

Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet. Programledare Emma Engström.

Det är lätt att säga nej. Inte.

I sommar verkar det bli korta resor snarare än långväga semester. Språkvetaren Ylva Byrman tittar närmare på orden "hemester" och "wanderlust". Och så reder vi ut varför det står "motet" på vägskyltar. 

 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
 Veckans språkfrågor

Vad kommer det svenska ordet som uttalas ecksprä (exprès) från? Det hördes förr i sammanhanget att göra en onödig resa.

Vad betyder motet vid trafikplatser, och var kommer det från?

Hur vanligt förekommande är ordet hemester?

Varför ropar flygplatspersonal ut: "Resandes till Umeå..."? Ordet resandes känns fel där, hur har det blivit så?

Varför heter det byta buss och inte byta bussar?

Var kommer ordet kos i uttrycket flyga sin kos från? Och kan man använda det i andra sammanhang än att fara iväg?

Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet. Programledare Emma Engström.

Hemester och de korta resornas språk

Det vore olidligt om prat och text pågick utan paus. Det här är avsnittet om mellanrummen som gör språket begripligt, men som även kan användas för att få makt över andra. 

 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
 Veckans språkfrågor

Varför stönar många och säger "ööhh" och "äähh" när de inte vet vad de ska säga?

Hur kan man använda tystnad och paus som maktmedel?

Varför tar vissa journalister i radio och tv paus på konstiga ställen?

Varför säger man "schhh!" för att få tyst på någon, och hur kan det fungera så bra?

Ska det vara imorgon eller i morgon, mellanrum eller inte? Finns det någon regel?

Vilka skrivtecken finns det för paus i musiken?

Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Intervju med Sandra Ottander, röst- och talpedagog. Gäst Emelie Sigelius, programledare i Klassisk förmiddag i P2. Programledare Emma Engström.

Största möjliga tyssstnad!

Typsnittsdesign har gått från 1450-talets träsnidade typer till dagens skärmanpassade bokstäver. Språket guidar i typsnittens historia och berättar exakt hur lång tid det tar att göra ett typsnitt.

 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
 Veckans språkfrågor

Hur har typografin påverkats av teknikutvecklingen?

Varifrån kommer orden gemen och versal?

Varför användes begreppet tryckbokstäver förr?

Vad betyder zweibel i kasten?

Varför heter det typsnitt och varifrån kommer typsnittsnamnen?

Hur lång tid tar det att göra ett typsnitt?

Varför har comic sans blivit ett kontroversiellt typsnitt?

Hur länge användes frakturstil i Sverige?

Har andra alfabeten, som till exempel det kyrilliska och grekiska, lika många typsnitt som det latinska alfabetet?

Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Carolina Laudon, typsnittsdesigner. Programledare Emmy Rasper.

Varför finns det så många typsnitt?

Bokstaven c uttalas som k eller s och har egentligen ingen funktion i alfabetet. Ändå finns den i ord som corona, cancer och covid. Ord som lika gärna hade kunnat stavas korona, kanser och kovid.

 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
 Veckans språkfrågor

Vad har bokstaven c för historia?

Är c en onödig bokstav? Den uttalas nästan alltid som s eller k. 

Varför använder svenskan ck medan norskan skriver kk?

Varför stavas inte konsert med ett c i mitten, koncert?

Vad har hänt med orden dedicera och indicera, en del stavar och uttalar orden med ett k istället för ett c?

Hur ska orden chans och charter uttalas?

Varifrån kommer det skämtsamma cirkus istället för cirka?

Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Är bokstaven C helt onödig?

En nya upplaga av Svensk ordbok har kommit och dessutom något så ovanligt som en helt ny etymologisk ordbok. Hör hur lexikograferna resonerar om vilka ord som platsar i ordböckerna.

 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
 Veckans språkfrågor

Vad är nytt i den nya upplagan av Svensk ordbok (SO) utgiven av Svenska akademien?

Varför finns ord som träningsarmband och blåljuspersonal med medan väggmadam och desktoppare har tagits bort?

Vad kallas fenomenet när ett uttryck innehåller ett ord som inte längre finns i bruk?

Hur går det till när man skriver en ordboksdefinition?

Vad är definitionen av orden storarummet, finrum och vardagsrum, och hur har användningen av orden förändrats?

Hur går det till när man skriver en etymologisk ordbok?

Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäster: Emma Sköldberg, huvudredaktör för Svensk ordbok utgiven av Svenska akademien och professor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Staffan Fridell, författare till den etymologiska ordboken Ordklok och professor emeritus i nordiska språk vid Uppsala universitet. Programledare Emmy Rasper.

Två nya ordböcker – en fest för ordboksfantaster!

Negationer är roliga ord som kan yttra sig på olika sätt och påverka andra delar i språket. Negationer är dessutom grundläggande för vårt sätt att tänka, säger Henrik Rosenkvist i veckans avsnitt.

 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
 Veckans språkfrågor

Vad betyder “icke obetydlig påverkan”? Och vad händer med uttryck som innehåller dubbla negationer?

Hur ska man svara på frågor med inte i, som till exempel “ska vi inte ha möte nästa vecka?"

Hur besvarar man frågor med negationer i på andra språk?

Är det artigare med negerande frågor?

Varför säger en del meningar som “Vi måste undvika att folk inte dör”?

Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Nej, icke och ej – Språket hyllar negationerna

Får man säga Lappland och indian? Vem bestämmer vilka ord som är rätt och fel? Veckans Språket handlar om ett inkluderande språk som också kan bli kontroversiellt.

 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
 Veckans språkfrågor

Vad är ett inkluderande språk?

Varför kan det vara kontroversiellt med inkluderande språk?

Vem bestämmer vad som är ett inkluderande språk?

Ordet same är det som rekommenderas men samtidigt finns namnen Lappland och Lapporten kvar, hur ska man hantera det?

Finns det ett annat ord att använda istället för indian? På engelska heter det till exempel first nations och native americans.

Är det mer inkluderande att använda en som pronomen istället för man?

Är det bättre att säga “en person med”, som till exempel "en person med en synskada", än att säga "en synskadad person"?

Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet och Lena Lind Palicki, universitetslektor i svenska vid Stockholms universitet som bland annat forskar och skriver om inkluderande språk. Programledare Emmy Rasper.

Nej, icke och ej – Språket hyllar negationerna

Lyssna när som helst, var som helst

Andra podcasts som du kanske gillar...