App Store

Google Play

SE - Details page - Device banner - 894x1036

Kliv in i en oändlig värld av stories

Lyssna när som helst, var som helst

Sveriges Radio

En podd om hur språk används och förändras. Här kan du som lyssnare ställa dina språkfrågor. Programledare Emmy Rasper. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Ansvarig utgivare: Sabina Schatzl

Språket

Gruppen KAJ intar i maj Eurovision med sin bastupop och har under våren satt österbottniska Vörådialekten och finlandssvenskan på kartan.

 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
 
– Till och med små barn har börjat prata med varandra om hur folk talar på olika orter, så medvetenheten om språklig variation har ökat, vilket vi är väldigt glada över, säger Therese Leinonen, docent i nordiska språk i Helsingfors.
Nu sjunger alla om ”båoti” och ”vedin”
Vörådialekten har bevarat flera språkliga drag från fornsvenskan, som till exempel kasusböjningar (klockon, ångon) och gamla diftonger som båti. Det gör dialekten till ett tydligt exempel på hur fornsvenskt språkbruk lever kvar i de finlandssvenska dialekterna.
Språkfrågor om finlandssvenska
Vad har uttrycken ”vedin”, ”klockon” och ”båoti” i KAJ:s låt ”Bara bada bastu” för bakgrund?

Hur ser historien och användandet av uttrycket ”ännu” ut i finlandssvenskan?

Har uttrycken ”rosk” (skräp) och ”ämbar” (kärl) sitt ursprung i rikssvenskan?

L-ljudet kan uttalas på många olika sätt, i den österbottniska dialekten i Månsala finns tre olika sätt att uttala L, men varför är det så?

Finns det skillnader på diskursmarkörer mellan kulturer som pratar samma språk, till exempel finlandssvenska och sverigesvenska?

Hur hittade ordet ”semla” till finlandssvenskan?
Mer om finlandssvenskan och KAJ-effekten
Sök i Finlandssvensk ordbok från Institutet för de inhemska språken.

Sök i Ordbok över Finlands svenska folkmål från Institutet för de inhemska språken.

Läs artikel Nog är det tillräckligt! av Jan Lindström och Catrin Norrby från Språktidningen (från 2016).

Se tv-inslag Vörådialekten hetare än någonsin – efter KAJ:s mellosuccé från SVT.

Språkvetare: Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst: Therese Leinonen, docent i nordiska språk Institutet för de inhemska språken i Helsingfors och redaktör för Ordbok över Finlands svenska folkmål. Programledare: Emmy Rasper. Redigering: Mina Benaissa.

KAJ-effekten ett uppsving för finlandssvenska dialekter

Varför är det just bananer som används i olika uttryck och inte andra frukter som plommon eller äpple? Det funderar språkvetare Ylva Byrman på i veckans avsnitt. 

 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
 Veckans språkfrågor

Var kommer begreppet rackarns bananer ifrån och varför används just bananer i olika uttryck?

Att säga eller hur? kan både vara en fråga och ett bekräftande. Hur kan det ha blivit så?

Har uttrycket att backa någon blivit vanligare och var kommer det ifrån?

Hur används ordet vän idag och har konnotationerna förändrats över tid?

Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.

Rackarns bananer och attans bananer!

Från språkvårdens håll avråds från nakna substantiv och meningar som "Vi ska ha möte med kund". Ändå används det. Varför är det så och vad kan avklädda substantiv få för konsekvenser?

 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
 Veckans språkfrågor

Var kommer verbet nagelfara ifrån och har det någon koppling till skeppet Nagelfar från nordisk mytologi?

"Se till att skicka det där till kund", säger lyssnaren Kalles kollegor. Är det verkligen ett korrekt sätt att uttrycka sig på?

“Ja, jag ska nog vara hemma i vinter, äss det blir som jag nu ser det.” skrev författaren Elin Wägner i ett brev. Vad är äss för ett ord?

Har uttrycket i mjugg i betydelsen i smyg någon gemensam bakgrund med ordet mugglare från Harry Potter?

Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.

Klä på dina substantiv!

I delar av norra Sverige pratas bondska. En samling kluriga dialekter som nu får nytt liv efter att ha motarbetats historiskt. Henrik Rosenkvist berättar om en dialektal skatt.

 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
 Veckans språkfrågor

Varför kallas de särskilda dialekterna i norra Sverige för bondska?

På pitemål säger man "i" istället för "jag". Är det besläktat med engelskans "I"?

Varför betonar man samma vokal två gånger i många ord i bondska? Till exempel låter ett ord som stann (stanna) som sta-a-nn?

Är det unikt för bondska att dela upp verbet behöva och stoppa in andra ord? Som i ”Jamen då be-du väl egentligen int’-höv bilen?”

Varför säger man han om till exempel hunden, katten, stolen? Och hur fick standardsvenska andra genus än bondska?

Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emma Engström.

Musik i programmet: Euskefeurat "Nö'bert vä ve", Erk & Imchibeat "Nalta".

Bondska – jakten på den hotade dialekten

Det handlar om hur vi benämner släktband. Är svenskan mer eller mindre noggrann med familjerelationer än andra språk? Och vilken roll spelar familjen för vilket smeknamn man får?

 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
 Veckans språkfrågor

Isländskan har särskilda ord för de olika kombinationerna förälder/barn. Mor och dotter heter mæðgur, mor och son mæðgin. Far och son heter feðgar, far och dotter feðgin. Har det funnits även i svenskan?

I svenskan finns de specifika orden kusin, syssling och brylling. Vilka andra språk är lika noggranna som svenskan? Och finns det språk som har fler ord för nivåerna i släktträdet?

Vilken roll spelar familjen för hur vi får våra smeknamn?

Varför använder man ordet farbror – som tydligt betyder fars bror – för att beskriva en gammal man?

Vad ska vi kalla vår dotters mans föräldrar?

Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet. Programledare Emma Engström.

Släkten är värst (att benämna)

Det handlar om synonymer, orden som nästan betyder samma sak. Hur tänker de som gör orddelen på högskoleprovet när de väljer ord? Och så gör Ylva Byrman ett experiment för att se om texter alltid blir bättre av synonymer. 

 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
 Veckans språkfrågor

Finns det exakta synonymer?

Vilket ord i svenska har flest synonymer?

Betyder ordet textur verkligen konsistens?

Är ordet sparsmakad synonym med kräsen?

Blir texter alltid bättre av många synonymer?

Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet. Intervjuer med Viggo Kann, professor i datalogi vid KTH, och Maria Johansson, konstruktör av orddelen i högskoleprovet, vid Umeå universitet. Programledare Emma Engström.

Synonymer – lika men inte samma

Det är O:na i orden som gör det, sjöng Fem myror är fler än fyra elefanter. Och visst är o en bra bokstav, som kan vara ett utrop för förvåning men också användas som prefix för att skapa negationer.

 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
 Veckans språkfrågor

Hur gammal är bokstaven o?

Hur kommer det sig att vissa ord som börjar med o blir motsatsord och andra inte? Oväder betyder till exempel inte motsatsen till väder.

Varför kan man säga okomme i Norrbotten i betydelsen att någon inte har kommit?

Används o mer i vissa delar av landet?

Finns det några regler för hur o ska uttalas?

Vad är en olukt, och hur kan ordet användas?

Har ordet oavsett fått en ny betydelse?

Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Ooooooooooooo

Ord med två motsatta betydelser kan kallas kontronym, janusord eller autoantonym, och kan skapa missförstånd. För vad betyder det att en bastu är delad eller att något klickar?

 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
 Veckans språkfunderingar

Delad bastu är det en gemensam bastu eller en separat bastu?

Mot kan användas i betydelsen att vara motståndare till något, men också för att jobba mot ett mål.

Betyder klicka att något fungerar eller inte fungerar?

För jävlig! Kan användas både för att säga att något är jättebra eller jättedålig.

Vad betyder att bestrida en kostnad?

Hur kommer det sig att vederlägga ofta används fel?

Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Orden som har två helt motsatta betydelser

Vem som bestämde att planeter skulle få namn från gudar som Jupiter och Mars vet vi inte. Idag är rymdspråket strikt reglerat men mytologinamnen fortsatt populära för nya stjärnor, månar och planeter.

 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
 Veckans språkfrågor
I svenskan har vi romerska gudar som planeter, men hur många andra språk har det? Och finns det äldre svenska eller fornnordiska namn på planeterna?

Begreppet tunglet eller tungl är fornnordiska för måne eller himlakropp, var kommer ordet ifrån?

Hur namnges planeter och nya upptäckter i rymden idag?

Använder astronauter begrepp som upp och ner eller styrbord och babord i rymden?

Varifrån kommer uttrycket stjärnstopp?

Det finns astronauter och kosmonauter, men finns det fler nauter?

Varifrån kommer namnet på vår galax Vintergatan och varifrån kommer andra språks benämningar som till exempel Milky Way?

Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Maria Sundin, astrofysiker och docent i teoretisk fysik vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Rymdspråket – från gamla gudar till Wasp-189b

Tror du att alla tecken motsvaras av ett ord i talspråket? Att teckenspråkstalare från olika länder förstår varandra? Att teckenspråk inte är lika nyanserat som talspråket? Då tror du fel.

 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
 
Klicka här för en transkribering av avsnittet

Teckenspråkets dag firas den 14 maj och sen tre år tillbaka utser Språkrådet årets tecken samma dag. 2022 års tecken blev "hybridmöte".

– Vi har fått in många olika förslag till tecken. Och i år så fastnade vi för hybridmöte som är ett nyskapat tecken och ett gammalt tecken, säger Tommy Lyxell, språkvårdare i svenskt teckenspråk på Språkrådet.

Att det är just den 14 maj som uppmärksammas beror på att det var den dagen 1981 som riskdagen slog fast att det svenska teckenspråket är dövas förstaspråk.

– Kännedomen om teckenspråk är stor idag, men kunskapen är fortfarande väldigt grund. Den sträcker sig ofta till att kunna bokstavera sitt namn och kanske något enstaka tecken, säger Tommy Lyxell.

Finns det missuppfattningar om teckenspråk?
– Ja, det finns de som tror att det är ett symbolspråk ungefär som kinesiska tecken och att ett tecken motsvarar en fras. Sen finns det de som tror att det bygger på svenska talspråket, att man använder svensk grammatik och lägger till några tecken och så blir det teckenspråk, men så är det inte säger Tommy Lyxell.
Språkfrågor om teckenspråk
Hur fungerar teckenspråkets grammatik?
Kan tecken för verb böjas i olika tempus?
Kan adjektiv kompareras?

Hur fungerar ansiktsmimiken i teckenspråket?

Finns det tecken för alla ord som finns i en svensk ordbok?

Hur fick teckenspråket status som förstaspråk för döva?

Vad finns det för "falska vänner" mellan teckenspråken i Danmark och Sverige?

Förstår teckenspråkstalare från olika språkområden varandra?

Vad finns det för "ord" från teckenspråket som skulle kunna förenkla talspråket?

Vilket tecken används för att säga förlåt?

Vad är TAKK-tecken?

Läs och se mer om teckenspråk
Lär dig mer om svenskt teckenspråk från Språkrådet, Institutet för språk och folkminnen. 

Svenskt teckenspråkslexikon från Avdelningen för teckenspråk, Institutionen för lingvistik vid Stockholms universitet 

TegnTube ett projekt om de nordiska teckenspråken.

Här kan du läsa och se en film om årets tecken 2022 "hybridmöte".

Tv-programmet Upp med händerna från 1974 finns att se på SVT Play.

Teckenspråkets historia – förklarad på 60 sekunder SVT (från maj 2021).

Artikel om teckenspråksforskningens historia och status från Stockholm universitet (från 2022)

Information om Tecken som AKK (TAKK) från Specialpedagogiska skolmyndigheten

Gäst: Tommy Lyxell, språkvårdare i svenskt teckenspråk, Institutet för språk och folkminnen. Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Teckenspråket – allt du velat veta

Språket gör ett matprogram helt utan recept. Istället bjuds det på nya definitioner av kött, många ord för korv och svar på varför äpplet gett namn till andra frukter.

 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
 Veckans språkfrågor

Hur kommer det sig att orden för korv skiljer sig så mycket åt i olika språk?

Varför har just äpple givit namn åt andra grönsaker och frukter?

Vad händer med betydelsen av kött och hur ska ordet definieras?

Hur hänger orden fläsk, flesh (på engelska) och fleisch (på tyska) ihop och varför betyder de inte exakt samma sak?

Varifrån kommer namnet aladåb för maträtten i gelé?

Varifrån kommer uttrycket att "ge igen för gammal ost"?

Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Korv, sausage, pølse och wurst – maträttens status har påverkat orden

Lyssna när som helst, var som helst

Andra podcasts som du kanske gillar...