App Store

Google Play

SE - Details page - Device banner - 894x1036

Kliv in i en oändlig värld av stories

Lyssna när som helst, var som helst

Sveriges Radio

En podd om hur språk används och förändras. Här kan du som lyssnare ställa dina språkfrågor. Programledare Emmy Rasper. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Ansvarig utgivare: Sabina Schatzl

Språket

Varför är det just bananer som används i olika uttryck och inte andra frukter som plommon eller äpple? Det funderar språkvetare Ylva Byrman på i veckans avsnitt. 

 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
 Veckans språkfrågor

Var kommer begreppet rackarns bananer ifrån och varför används just bananer i olika uttryck?

Att säga eller hur? kan både vara en fråga och ett bekräftande. Hur kan det ha blivit så?

Har uttrycket att backa någon blivit vanligare och var kommer det ifrån?

Hur används ordet vän idag och har konnotationerna förändrats över tid?

Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.

Rackarns bananer och attans bananer!

I delar av norra Sverige pratas bondska. En samling kluriga dialekter som nu får nytt liv efter att ha motarbetats historiskt. Henrik Rosenkvist berättar om en dialektal skatt.

 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
 Veckans språkfrågor

Varför kallas de särskilda dialekterna i norra Sverige för bondska?

På pitemål säger man "i" istället för "jag". Är det besläktat med engelskans "I"?

Varför betonar man samma vokal två gånger i många ord i bondska? Till exempel låter ett ord som stann (stanna) som sta-a-nn?

Är det unikt för bondska att dela upp verbet behöva och stoppa in andra ord? Som i ”Jamen då be-du väl egentligen int’-höv bilen?”

Varför säger man han om till exempel hunden, katten, stolen? Och hur fick standardsvenska andra genus än bondska?

Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emma Engström.

Musik i programmet: Euskefeurat "Nö'bert vä ve", Erk & Imchibeat "Nalta".

Bondska – jakten på den hotade dialekten

Det handlar om hur vi benämner släktband. Är svenskan mer eller mindre noggrann med familjerelationer än andra språk? Och vilken roll spelar familjen för vilket smeknamn man får?

 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
 Veckans språkfrågor

Isländskan har särskilda ord för de olika kombinationerna förälder/barn. Mor och dotter heter mæðgur, mor och son mæðgin. Far och son heter feðgar, far och dotter feðgin. Har det funnits även i svenskan?

I svenskan finns de specifika orden kusin, syssling och brylling. Vilka andra språk är lika noggranna som svenskan? Och finns det språk som har fler ord för nivåerna i släktträdet?

Vilken roll spelar familjen för hur vi får våra smeknamn?

Varför använder man ordet farbror – som tydligt betyder fars bror – för att beskriva en gammal man?

Vad ska vi kalla vår dotters mans föräldrar?

Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet. Programledare Emma Engström.

Släkten är värst (att benämna)

Det handlar om synonymer, orden som nästan betyder samma sak. Hur tänker de som gör orddelen på högskoleprovet när de väljer ord? Och så gör Ylva Byrman ett experiment för att se om texter alltid blir bättre av synonymer. 

 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
 Veckans språkfrågor

Finns det exakta synonymer?

Vilket ord i svenska har flest synonymer?

Betyder ordet textur verkligen konsistens?

Är ordet sparsmakad synonym med kräsen?

Blir texter alltid bättre av många synonymer?

Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet. Intervjuer med Viggo Kann, professor i datalogi vid KTH, och Maria Johansson, konstruktör av orddelen i högskoleprovet, vid Umeå universitet. Programledare Emma Engström.

Synonymer – lika men inte samma

Typsnittsdesign har gått från 1450-talets träsnidade typer till dagens skärmanpassade bokstäver. Språket guidar i typsnittens historia och berättar exakt hur lång tid det tar att göra ett typsnitt.

 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
 Veckans språkfrågor

Hur har typografin påverkats av teknikutvecklingen?

Varifrån kommer orden gemen och versal?

Varför användes begreppet tryckbokstäver förr?

Vad betyder zweibel i kasten?

Varför heter det typsnitt och varifrån kommer typsnittsnamnen?

Hur lång tid tar det att göra ett typsnitt?

Varför har comic sans blivit ett kontroversiellt typsnitt?

Hur länge användes frakturstil i Sverige?

Har andra alfabeten, som till exempel det kyrilliska och grekiska, lika många typsnitt som det latinska alfabetet?

Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Carolina Laudon, typsnittsdesigner. Programledare Emmy Rasper.

Varför finns det så många typsnitt?

Det är O:na i orden som gör det, sjöng Fem myror är fler än fyra elefanter. Och visst är o en bra bokstav, som kan vara ett utrop för förvåning men också användas som prefix för att skapa negationer.

 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
 Veckans språkfrågor

Hur gammal är bokstaven o?

Hur kommer det sig att vissa ord som börjar med o blir motsatsord och andra inte? Oväder betyder till exempel inte motsatsen till väder.

Varför kan man säga okomme i Norrbotten i betydelsen att någon inte har kommit?

Används o mer i vissa delar av landet?

Finns det några regler för hur o ska uttalas?

Vad är en olukt, och hur kan ordet användas?

Har ordet oavsett fått en ny betydelse?

Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Ooooooooooooo

Ord med två motsatta betydelser kan kallas kontronym, janusord eller autoantonym, och kan skapa missförstånd. För vad betyder det att en bastu är delad eller att något klickar?

 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
 Veckans språkfunderingar

Delad bastu är det en gemensam bastu eller en separat bastu?

Mot kan användas i betydelsen att vara motståndare till något, men också för att jobba mot ett mål.

Betyder klicka att något fungerar eller inte fungerar?

För jävlig! Kan användas både för att säga att något är jättebra eller jättedålig.

Vad betyder att bestrida en kostnad?

Hur kommer det sig att vederlägga ofta används fel?

Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Orden som har två helt motsatta betydelser

Har prepositionerna blivit aktivister som vill byta plats och uppgifter med varandra? Frågan ställs i veckans Språket som handlar om de små men viktiga prepositionerna.

 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
 Veckans språkfrågor
Finns den ökad osäkerhet kring vilken preposition som ska användas när?

Har användningen av prepositionen "kring" blivit vanligare och i så fall varför?

Bör man skriva “tröjor till kvinnor” eller “tröjor för kvinnor”?

Vad är skillnaden på att dö i, av eller med covid-19?

Kan man skriva “jag känner förtroende och stöd hos dig” eller måste alla prepositioner finnas med som i “jag känner förtroende för och stöd hos dig”?

Vad är skillnaden på att “vara i stan” och att “vara på stan”?

Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Prepositionssystemet är i rörelse

Vem som bestämde att planeter skulle få namn från gudar som Jupiter och Mars vet vi inte. Idag är rymdspråket strikt reglerat men mytologinamnen fortsatt populära för nya stjärnor, månar och planeter.

 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
 Veckans språkfrågor
I svenskan har vi romerska gudar som planeter, men hur många andra språk har det? Och finns det äldre svenska eller fornnordiska namn på planeterna?

Begreppet tunglet eller tungl är fornnordiska för måne eller himlakropp, var kommer ordet ifrån?

Hur namnges planeter och nya upptäckter i rymden idag?

Använder astronauter begrepp som upp och ner eller styrbord och babord i rymden?

Varifrån kommer uttrycket stjärnstopp?

Det finns astronauter och kosmonauter, men finns det fler nauter?

Varifrån kommer namnet på vår galax Vintergatan och varifrån kommer andra språks benämningar som till exempel Milky Way?

Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Maria Sundin, astrofysiker och docent i teoretisk fysik vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Rymdspråket – från gamla gudar till Wasp-189b

Min mormor, född 1890, sa alltid... så börjar många mejl till Språket. Ord och uttryck som äldre släktingar använde kan framstå som obegripliga idag, men vissa av dem visar sig vara användbara.

 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
 
”Sluta kaniffla och blaxla era sorkhyvlar! Jag blir så antererad!”

Så skulle Språkets programledare, Emmy Rasper, kunna säga till sina söner en morgon innan förskolelämningen. Vill du veta vad meningarna betyder? Lyssna på avsnittet!
Språkfrågor om äldre ord och uttryck från lyssnarnas släktingar
”Min mamma var född 1912 och uppväxt i Junsele i Ångermanland. Hon använde ordet kaniffla betydelsen förstöra. Varifrån kommer ordet?”

”Min mormor var född på Österlen på 1800-talet. Hon kunde säga till oss barn ”Lyna er glyttar jag bler så antererad”. Varifrån kommer ordet antererad i betydelsen stressad?

”Min mormor, född 1885, sa ”Blaxla inte så me’ filten” när jag var oförsiktig med filten när jag skulle bädda sängen. Varifrån kommer blaxla?

”Min morfars bror, från Ellös på Orust i Bohuslän, sa ”sitta i tystmörkret” när man i slutet av dagen satt tillsammans och pratade, varifrån kommer ordet?

”Min moster sa till mig ”Du är allt en riktig sorkhyvel du Björn!” året var kanske 1950, varifrån kommer ordet sorkhyvel?”

”Min farmor, född på 1870-talet i Skaraborg, sa ”sätta” i betydelsen lyda, är det dialektalt?”

”Min morfar, född på 1890-talet i Gullspångs kommun använde ordet harka som betydde kratta. Är det ett ord morfar kom på eller fanns ordet?

”Min pappa, född 1950 i Östergötland, säger kuckamaffens, varifrån kommer ordet?
Mer om äldre ord och uttryck
Svenskt dialektlexikon av Johan Ernst Rietz via Litteraturbanken.

Svenskt dialektlexikon av Johan Ernst Rietz via Projekt Runeberg.

Syd- och västsvensk dialektdatabas via ISOF.

Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Äldre släktingar säger konstiga saker

Hur jobbar svensk polis med språket? Vilka ord väljer de bort och hur tänker de kring sina inlägg i sociala medier? Hör polisen Johan berätta om sitt viktigaste arbetsredskap.

 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
 Veckans språkfrågor

Varifrån kommer ordet polis?

Vad är dumsnut för ord och betyder snut alltid polis?

Varför kallas polisens bilar för radiobil?

Vilka ord försöker polisen att undvika?

Vad betyder egentligen känd av polisen eller social oro?

Hur jobbar polisen med sin kommunikation i sociala medier?

Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet. Gäst Johan Kockum, polis och kommunikationschef på polisregion mitt. Programledare Emmy Rasper.

Polisens främsta vapen – språket

Lyssna när som helst, var som helst

Andra podcasts som du kanske gillar...