App Store

Google Play

SE - Details page - Device banner - 894x1036

Kliv in i en oändlig värld av stories

Lyssna när som helst, var som helst

Sveriges Radio

En podd om hur språk används och förändras. Här kan du som lyssnare ställa dina språkfrågor. Programledare Emmy Rasper. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Ansvarig utgivare: Sabina Schatzl

Språket

Gruppen KAJ intar i maj Eurovision med sin bastupop och har under våren satt österbottniska Vörådialekten och finlandssvenskan på kartan.

 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
 
– Till och med små barn har börjat prata med varandra om hur folk talar på olika orter, så medvetenheten om språklig variation har ökat, vilket vi är väldigt glada över, säger Therese Leinonen, docent i nordiska språk i Helsingfors.
Nu sjunger alla om ”båoti” och ”vedin”
Vörådialekten har bevarat flera språkliga drag från fornsvenskan, som till exempel kasusböjningar (klockon, ångon) och gamla diftonger som båti. Det gör dialekten till ett tydligt exempel på hur fornsvenskt språkbruk lever kvar i de finlandssvenska dialekterna.
Språkfrågor om finlandssvenska
Vad har uttrycken ”vedin”, ”klockon” och ”båoti” i KAJ:s låt ”Bara bada bastu” för bakgrund?

Hur ser historien och användandet av uttrycket ”ännu” ut i finlandssvenskan?

Har uttrycken ”rosk” (skräp) och ”ämbar” (kärl) sitt ursprung i rikssvenskan?

L-ljudet kan uttalas på många olika sätt, i den österbottniska dialekten i Månsala finns tre olika sätt att uttala L, men varför är det så?

Finns det skillnader på diskursmarkörer mellan kulturer som pratar samma språk, till exempel finlandssvenska och sverigesvenska?

Hur hittade ordet ”semla” till finlandssvenskan?
Mer om finlandssvenskan och KAJ-effekten
Sök i Finlandssvensk ordbok från Institutet för de inhemska språken.

Sök i Ordbok över Finlands svenska folkmål från Institutet för de inhemska språken.

Läs artikel Nog är det tillräckligt! av Jan Lindström och Catrin Norrby från Språktidningen (från 2016).

Se tv-inslag Vörådialekten hetare än någonsin – efter KAJ:s mellosuccé från SVT.

Språkvetare: Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst: Therese Leinonen, docent i nordiska språk Institutet för de inhemska språken i Helsingfors och redaktör för Ordbok över Finlands svenska folkmål. Programledare: Emmy Rasper. Redigering: Mina Benaissa.

KAJ-effekten ett uppsving för finlandssvenska dialekter

Från 2023. Ett språk med många främre vokalljud, tystnader och du-tilltal det är några svar på frågan Vad är det bästa med svenskan?.

 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
 

"Vokalljud, är det bästa med svenskan, som ger sånt jäkla fint tryck i svordomar när det behövs 'faaaaaan' är ett ypperligt exempel."
Lyssnaren Simon.

"Svenskan är så lekfull, man kan sätta ihop nästa vilka ord som helst och så blir det nya ord, det är något fint med det. Men det absolut bästa med svenskan för mig är att det är mitt modersmål."
Lena Lind Palicki, tillträdande chef för Språkrådet.

“Svenskan är ett nyansrikt och specifikt språk, samtidigt som det är avskalat och effektivt, vilket gör att somliga felaktigt drar slutsatsen att det är simpelt. Det är också ett lekfullt språk där man enkelt kan hitta på nya ord och göra om befintliga. “
Lyssnaren Dan.

"Vi har så otroligt lätt för att bilda ny verb. Vi kan skapa verb av nästan vad som helst. Det är inget konstigt att säga 'instagramma' eller 'joxa'. Dessutom har vi de inkoativa verben som 'gulna' och 'tröttna'."
Fredrik Lindström, författare och komiker. 

“Det är ett gammalt kulturspråk och är så nyanserat. Jag är glad att jag har svenskan som modersmål, men hade jag haft danska som modersmål hade jag kanske uppskattat det lika mycket, men det tror jag ändå inte.”
Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.
Språkfrågor om svenska språket
Vad utmärker den svenska språkmelodin?

Varför böjer inte svenskan verb efter person?

Påverkar du-tilltalet synen på jämlikhet i Sverige?

Hur viktigt är modersmålet?

Hur lät svenskan på Gustav Vasas tid?

Hur många pluggar svenska på universitet utomlands?
Läs mer om svenskans språkmelodi
Bok: Kontrastiv prosodi av Eva Gårding (från 1974)

Bok: Allmän och svensk prosodi / Gösta Bruce. (från 2012)

Tomas Riad, professor i nordiska språk, Stockholm universitet

Svenskans fonologi på 30 meningar, resursmaterial för uttalsundervisning av Tomas Riad och Roger Nyborg, Intensivsvenska, Institutionen för svenska och flerspråkighet, Stockholms universitet (från 2020)

Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.
Gäst: Dominika Skrzypek, professor i nordiska språk i Poznan i Polen.
Personer som svarar på enkäten: Fredrik Lindström, författare och komiker. Theodor Kallifatides, författare. Lena Lind Palicki, universitetslektor i svenska vid Stockholms universitet, chef för Språkrådet. Sara Lövestam, språkvetare och författare.
Programledare Emmy Rasper.

Programmet publicerades första gången 2023

REPRIS: Därför älskar vi svenska språket

Hen är ordet som får vissa att se rött och andra att känna sig sedda. Ordet som ingen språkvetare ville tro på, eftersom svenskan inte hade fått ett nytt pronomen på 400 år. Ändå hände det.

 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
 
Historien om hen börjar på 60-talet och fortsätter fram till idag.

Att det vore praktiskt med ett könsneutralt pronomen istället för att behöva skriva han eller hon har många tyckt genom åren, men ingen språkvetare trodde att hen skulle kunna etableras. De kallade det ”en besvärlig operation” och ”praktiskt ogenomförbart”.

Det skulle dröja till tiden strax före millennieskiftet innan personer som inte identifierar sig som kvinna eller man började använda hen som pronomen om sig själva. Men språkvården höll sig fortsatt skeptisk.

Sen kom 2012, året som kom att kallas henåret. En barnbok och en debattartikel blev startskottet för en het debatt som pågick under hela året och gjorde att hen blev hatat, älskat och känt för allmänheten.

Åren efter började hen användas i fler och fler sammanhang, som i nyhetstexter och hos myndigheter, och 2015 kom hen med i Svenska akademiens ordlista.

Det här är berättelsen om hur pronomenet hen tog sin i svenska språket.

 

I dokumentären hörs:

Karin Milles, språkdocent och lektor vid Södertörns högskola som forskat om feministiska språkreformer.

Dag Dunås, son till Rolf Dunås som står bakom det första skriftliga belägget av hen.

Lena Lind Palicki, universitetslektor vid Stockholms universitet, tidigare språkvårdare Språkrådet.

Daniel Wojahn, lektor i svenska vid Södertörns högskola som forskat om språkaktivism.

Vio Szabo, kommunikatör.

Nasim Aghili, dramatiker, tidigare chefredaktör för kulturtidskriften Ful.

Karl Dalén, journalist Dagens Nyheter.

Åsa Widell Tillberg, tidigare redaktionschef Dagens Nyheter.

Mats Johansson, tidigare språkvårdsansvarig och redaktionschef nyhetsbyrån TT.

"Språket dokumentär: Striden om hen" är gjord av Emmy Rasper i december 2018.

Språket dokumentär: Striden om hen

Från språkvårdens håll avråds från nakna substantiv och meningar som "Vi ska ha möte med kund". Ändå används det. Varför är det så och vad kan avklädda substantiv få för konsekvenser?

 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
 Veckans språkfrågor

Var kommer verbet nagelfara ifrån och har det någon koppling till skeppet Nagelfar från nordisk mytologi?

"Se till att skicka det där till kund", säger lyssnaren Kalles kollegor. Är det verkligen ett korrekt sätt att uttrycka sig på?

“Ja, jag ska nog vara hemma i vinter, äss det blir som jag nu ser det.” skrev författaren Elin Wägner i ett brev. Vad är äss för ett ord?

Har uttrycket i mjugg i betydelsen i smyg någon gemensam bakgrund med ordet mugglare från Harry Potter?

Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.

Klä på dina substantiv!

I delar av norra Sverige pratas bondska. En samling kluriga dialekter som nu får nytt liv efter att ha motarbetats historiskt. Henrik Rosenkvist berättar om en dialektal skatt.

 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
 Veckans språkfrågor

Varför kallas de särskilda dialekterna i norra Sverige för bondska?

På pitemål säger man "i" istället för "jag". Är det besläktat med engelskans "I"?

Varför betonar man samma vokal två gånger i många ord i bondska? Till exempel låter ett ord som stann (stanna) som sta-a-nn?

Är det unikt för bondska att dela upp verbet behöva och stoppa in andra ord? Som i ”Jamen då be-du väl egentligen int’-höv bilen?”

Varför säger man han om till exempel hunden, katten, stolen? Och hur fick standardsvenska andra genus än bondska?

Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emma Engström.

Musik i programmet: Euskefeurat "Nö'bert vä ve", Erk & Imchibeat "Nalta".

Bondska – jakten på den hotade dialekten

Det handlar om hur vi benämner släktband. Är svenskan mer eller mindre noggrann med familjerelationer än andra språk? Och vilken roll spelar familjen för vilket smeknamn man får?

 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
 Veckans språkfrågor

Isländskan har särskilda ord för de olika kombinationerna förälder/barn. Mor och dotter heter mæðgur, mor och son mæðgin. Far och son heter feðgar, far och dotter feðgin. Har det funnits även i svenskan?

I svenskan finns de specifika orden kusin, syssling och brylling. Vilka andra språk är lika noggranna som svenskan? Och finns det språk som har fler ord för nivåerna i släktträdet?

Vilken roll spelar familjen för hur vi får våra smeknamn?

Varför använder man ordet farbror – som tydligt betyder fars bror – för att beskriva en gammal man?

Vad ska vi kalla vår dotters mans föräldrar?

Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet. Programledare Emma Engström.

Släkten är värst (att benämna)

Det är O:na i orden som gör det, sjöng Fem myror är fler än fyra elefanter. Och visst är o en bra bokstav, som kan vara ett utrop för förvåning men också användas som prefix för att skapa negationer.

 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
 Veckans språkfrågor

Hur gammal är bokstaven o?

Hur kommer det sig att vissa ord som börjar med o blir motsatsord och andra inte? Oväder betyder till exempel inte motsatsen till väder.

Varför kan man säga okomme i Norrbotten i betydelsen att någon inte har kommit?

Används o mer i vissa delar av landet?

Finns det några regler för hur o ska uttalas?

Vad är en olukt, och hur kan ordet användas?

Har ordet oavsett fått en ny betydelse?

Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Ooooooooooooo

Inför midsommar bubblar Språket om festliga, starka drycker. Det blir historik, nutid och problematisering kring suputer, likörer och ölbryggning. Självklart finns även alkoholfritt alternativ!

 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
 Veckans språkfrågor
Varifrån härstammar uttrycket spik nykter?

Vad betyder -ut i suput, är det samma slutled som i drasut?

I Bellmans Bort allt vad oro gör används ordet likör generellt för alkoholhaltiga drycker. Har betydelsen förändrats med tiden?

När började vi tala om bruk, riskbruk och missbruk när det gäller alkohol?

Vad är ursprungsbetydelsen av brygg- i ordet brygghus?

Kan man brygga vin?

Går det att säga påtår även om andra drycker än kaffe?

Hur har betydelseförskjutningen av ordet färdknäpp skett - från lite alkohol så att man klarar sig på resan till att ha sex för att framkalla en förlossning?

Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Jens Möller.

Språkligt bubbel om festliga drycker

Tror du att alla tecken motsvaras av ett ord i talspråket? Att teckenspråkstalare från olika länder förstår varandra? Att teckenspråk inte är lika nyanserat som talspråket? Då tror du fel.

 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
 
Klicka här för en transkribering av avsnittet

Teckenspråkets dag firas den 14 maj och sen tre år tillbaka utser Språkrådet årets tecken samma dag. 2022 års tecken blev "hybridmöte".

– Vi har fått in många olika förslag till tecken. Och i år så fastnade vi för hybridmöte som är ett nyskapat tecken och ett gammalt tecken, säger Tommy Lyxell, språkvårdare i svenskt teckenspråk på Språkrådet.

Att det är just den 14 maj som uppmärksammas beror på att det var den dagen 1981 som riskdagen slog fast att det svenska teckenspråket är dövas förstaspråk.

– Kännedomen om teckenspråk är stor idag, men kunskapen är fortfarande väldigt grund. Den sträcker sig ofta till att kunna bokstavera sitt namn och kanske något enstaka tecken, säger Tommy Lyxell.

Finns det missuppfattningar om teckenspråk?
– Ja, det finns de som tror att det är ett symbolspråk ungefär som kinesiska tecken och att ett tecken motsvarar en fras. Sen finns det de som tror att det bygger på svenska talspråket, att man använder svensk grammatik och lägger till några tecken och så blir det teckenspråk, men så är det inte säger Tommy Lyxell.
Språkfrågor om teckenspråk
Hur fungerar teckenspråkets grammatik?
Kan tecken för verb böjas i olika tempus?
Kan adjektiv kompareras?

Hur fungerar ansiktsmimiken i teckenspråket?

Finns det tecken för alla ord som finns i en svensk ordbok?

Hur fick teckenspråket status som förstaspråk för döva?

Vad finns det för "falska vänner" mellan teckenspråken i Danmark och Sverige?

Förstår teckenspråkstalare från olika språkområden varandra?

Vad finns det för "ord" från teckenspråket som skulle kunna förenkla talspråket?

Vilket tecken används för att säga förlåt?

Vad är TAKK-tecken?

Läs och se mer om teckenspråk
Lär dig mer om svenskt teckenspråk från Språkrådet, Institutet för språk och folkminnen. 

Svenskt teckenspråkslexikon från Avdelningen för teckenspråk, Institutionen för lingvistik vid Stockholms universitet 

TegnTube ett projekt om de nordiska teckenspråken.

Här kan du läsa och se en film om årets tecken 2022 "hybridmöte".

Tv-programmet Upp med händerna från 1974 finns att se på SVT Play.

Teckenspråkets historia – förklarad på 60 sekunder SVT (från maj 2021).

Artikel om teckenspråksforskningens historia och status från Stockholm universitet (från 2022)

Information om Tecken som AKK (TAKK) från Specialpedagogiska skolmyndigheten

Gäst: Tommy Lyxell, språkvårdare i svenskt teckenspråk, Institutet för språk och folkminnen. Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Teckenspråket – allt du velat veta

Arabiska är ett av världens största språk och det nästa största* språket i Sverige. Dags att lära sig mer om arabiska? Då har du kommit rätt.

 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
 
Arabiska har 28 konsonantljud men bara tre vokalljud, eller sex om man räknar långa och korta.

– För en svensktalande person som lär sig arabiska är konsonanterna det svåra, då man går från ett enklare till ett mer komplicerat system. Och för en arabisktalande person som lär sig svenska är vokalerna väldigt svåra på samma sätt, säger Andreas Hallberg, som skrivit boken Om arabiska: en kort språkvetenskaplig introduktion.
Språkfrågor om arabiska
Vilka språkljud finns i arabiska som inte finns i svenska?

Arabiskans skriftspråk och talspråk skiljer sig väldigt mycket åt, hur påverkar det de som har arabiska som modersmål?

I vilka sammanhang används standardarabiska?

Hur många talade varianter av arabiska finns det och hur olika är dom?

Varför finns en bokstav på arabiska i fyra olika versioner?

Ska arabiska efternamn som börjar med al skrivas med stor eller liten bokstav?

Kommer ordet madrass från arabiska?

När började arabiska siffror användas i Sverige?

Kommer arabiskan påverka svenskan?

Vilka språkfrågor diskuteras inom arabiskan just nu?
Lär dig mer om arabiska
Läs! Boken Om arabiska: en kort språkvetenskaplig introduktion, av Andreas Hallberg, från 2022.

Upptäck World Arabic Language Day, från UNESCO.

Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäster: Andreas Hallberg, universitetslektor vid institutionen för språk och litteraturer, som skrivit boken Om arabiska: en kort språkvetenskaplig introduktion. Abdelaziz Maaloum, reporter på Sveriges Radios arabiska redaktion. Programledare Emmy Rasper.

* Det förs ingen officiellt statistik i Sverige över vilka språk som talas. Forskare gör däremot olika uppskattningar och under 2020 verkar det som att de största minoritetsspråken är arabiska, finska, somaliska, dari, persiska, tigrinja, BKS (bosniska, kroatiska, serbiska), polska, turkiska och spanska, enligt Institutet för språk och folkminnen. Läs mer här!

Allt du vill veta om arabiska

Strir, tölig, skärsvallig och jålig är ord som kan höras i Värmland, men värmländska är egentligen inte en dialekt utan flera, säger professor Henrik Rosenkvist.

 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
 Veckans språkfrågor

Varför pratas det olika dialekter i Värmland?

Varifrån kommer ordet skvatt i betydelsen rädd?

Vad betyder schärsvallig/skärsvallig/skärsvôlig/sjärsvôllig och var kommer det ifrån?

Vad är jålig för något och vad kommer det ifrån?

Hur har finskan påverkat värmländskan?

Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Värmländska är inte en dialekt

Lyssna när som helst, var som helst

Andra podcasts som du kanske gillar...