App Store

Google Play

SE - Details page - Device banner - 894x1036

Kliv in i en oändlig värld av stories

Lyssna när som helst, var som helst

Sveriges Radio

En podd om hur språk används och förändras. Här kan du som lyssnare ställa dina språkfrågor. Programledare Emmy Rasper. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Ansvarig utgivare: Sabina Schatzl

Språket

På jobbet används en hel del märkliga uttryck, både intern jargong och fackspråk. I veckans avsnitt utforskar vi arbetsplatslingot.

 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
 
– Jargongen gör bäst i att inte lämna kontoret, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.

Ändå har i stort sett alla yrken jargong, ett språk för att visa att vi är vana vid att jobba ihop och förstår varandra.
Floskler på jobbet
Det finns också en mängd floskler som nästan bara används på jobbet, åtminstone om man får tro författaren Fredrik Kullberg. I en artikel i tidningen TLNT listar han de 35 värsta flosklerna och i topp hamnar:

Vi är värderingsdrivna

Vi jobbar agilt

Här är det högt i tak
Språkfrågor om jobbsnack
Är ordet ”pragmatisk” positivt eller negativt laddat?

Vad betyder egentligen ordet ”begrepp”?

Vad finns det för bra svenskt ord för ”feedback”?

”Kollega”, ”arbetskamrat” eller ”medarbetare”? Vad ska man säga och när?

Varför heter det ”personligt brev” – det är ju inte särskilt personligt?
Mer om arbetets språk:
Läs artikeln Här är jobbets värsta floskler om olika modeord på arbetsplatsen (från 2024).

Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.

Programledare: Emmy Rasper. Redigering: Gustav Ingerhage, Alexander Fogde.

Vid kaffeautomaten – så förstår vi varandra på jobbet

Varför är det just bananer som används i olika uttryck och inte andra frukter som plommon eller äpple? Det funderar språkvetare Ylva Byrman på i veckans avsnitt. 

 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
 Veckans språkfrågor

Var kommer begreppet rackarns bananer ifrån och varför används just bananer i olika uttryck?

Att säga eller hur? kan både vara en fråga och ett bekräftande. Hur kan det ha blivit så?

Har uttrycket att backa någon blivit vanligare och var kommer det ifrån?

Hur används ordet vän idag och har konnotationerna förändrats över tid?

Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.

Rackarns bananer och attans bananer!

Romani har talats i Sverige i åtminstone 500 år. I veckans avsnitt får Språket besök av den nya läsambassadören Bagir Kwiek, som ska få fler att läsa och känna till romska berättelser. Men vad är hans egen språkbakgrund och varför brinner han för romani?

 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
 Veckans språkfrågor

När regerade romani, det vill säga när och varför blev det modernt att ta in romska ord i svenskan?

Om man jämför med samiska, hur många romska lånord finns det i svenska?

Varför innehåller just Jönköpingsdialekten ord på romani?

Hur kan man se romernas historia i språket?

Lästips:

Romani i svenskan: storstadsslang och standardspråk, Gerd Carling. 2005

Ordbok över svensk romani. Resandefolkets språk och sånger, Lenny Lindell & Kenth Thorbjörnsson-Djerf. 2008. Inledning och grammatik och bearbetning av Gerd Carling.

Romer – 500 år i Sverige. Språk, kultur och identitet, Gerd Carling, Mikael Demetri, Angelina Dimiter-Taikon, Lenny Lindell, Allan Schwartz. 2016

Länktips:

https://www.minoritet.se/

https://riksarkivet.se/motkallorna/meromromerochresande

https://www.isof.se/sprak/minoritetssprak/romska.html

Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet. Gäst Bagir Kwiek, Sveriges läsambassadör, utnämnd av Kulturrådet. Programledare Emma Engström.

Romani – från Indien till sociala medier

Det handlar om hur vi benämner släktband. Är svenskan mer eller mindre noggrann med familjerelationer än andra språk? Och vilken roll spelar familjen för vilket smeknamn man får?

 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
 Veckans språkfrågor

Isländskan har särskilda ord för de olika kombinationerna förälder/barn. Mor och dotter heter mæðgur, mor och son mæðgin. Far och son heter feðgar, far och dotter feðgin. Har det funnits även i svenskan?

I svenskan finns de specifika orden kusin, syssling och brylling. Vilka andra språk är lika noggranna som svenskan? Och finns det språk som har fler ord för nivåerna i släktträdet?

Vilken roll spelar familjen för hur vi får våra smeknamn?

Varför använder man ordet farbror – som tydligt betyder fars bror – för att beskriva en gammal man?

Vad ska vi kalla vår dotters mans föräldrar?

Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet. Programledare Emma Engström.

Släkten är värst (att benämna)

Det handlar om synonymer, orden som nästan betyder samma sak. Hur tänker de som gör orddelen på högskoleprovet när de väljer ord? Och så gör Ylva Byrman ett experiment för att se om texter alltid blir bättre av synonymer. 

 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
 Veckans språkfrågor

Finns det exakta synonymer?

Vilket ord i svenska har flest synonymer?

Betyder ordet textur verkligen konsistens?

Är ordet sparsmakad synonym med kräsen?

Blir texter alltid bättre av många synonymer?

Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet. Intervjuer med Viggo Kann, professor i datalogi vid KTH, och Maria Johansson, konstruktör av orddelen i högskoleprovet, vid Umeå universitet. Programledare Emma Engström.

Synonymer – lika men inte samma

Hur uttrycker vi ja och nej hur saker är och inte är? Det är krångligare än man kan tro. Språkvetaren Ylva Byrman tittar närmare på statsepidemiologen Anders Tegnells intervjusvar. Och så visar det sig att nej inte alltid betyder nej. 

 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
 Veckans språkfrågor

Varför är ordet inte så krångligt? Och varför används det i meningar som Kan inte du komma hit?

Varför har franskan ordet pas – som betyder steg -- för att uttrycka hur något inte är?

Varför säger man det vete fan eller jag vete fan för att säga jag vet inte?

Vad är bakgrunden till den retoriska exempelmeningen Har du slutat slå din fru?

Hur kommer det sig att många säger Ja men... och Nej men...i början av en mening?

Betyder inte obefogad samma sak som befogad?

Kan något vara ävet? Det finns ju uttrycket inte oävet. Och vad kommer uttrycket från?

Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet. Programledare Emma Engström.

Det är lätt att säga nej. Inte.

I sommar verkar det bli korta resor snarare än långväga semester. Språkvetaren Ylva Byrman tittar närmare på orden "hemester" och "wanderlust". Och så reder vi ut varför det står "motet" på vägskyltar. 

 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
 Veckans språkfrågor

Vad kommer det svenska ordet som uttalas ecksprä (exprès) från? Det hördes förr i sammanhanget att göra en onödig resa.

Vad betyder motet vid trafikplatser, och var kommer det från?

Hur vanligt förekommande är ordet hemester?

Varför ropar flygplatspersonal ut: "Resandes till Umeå..."? Ordet resandes känns fel där, hur har det blivit så?

Varför heter det byta buss och inte byta bussar?

Var kommer ordet kos i uttrycket flyga sin kos från? Och kan man använda det i andra sammanhang än att fara iväg?

Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet. Programledare Emma Engström.

Hemester och de korta resornas språk

Det vore olidligt om prat och text pågick utan paus. Det här är avsnittet om mellanrummen som gör språket begripligt, men som även kan användas för att få makt över andra. 

 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
 Veckans språkfrågor

Varför stönar många och säger "ööhh" och "äähh" när de inte vet vad de ska säga?

Hur kan man använda tystnad och paus som maktmedel?

Varför tar vissa journalister i radio och tv paus på konstiga ställen?

Varför säger man "schhh!" för att få tyst på någon, och hur kan det fungera så bra?

Ska det vara imorgon eller i morgon, mellanrum eller inte? Finns det någon regel?

Vilka skrivtecken finns det för paus i musiken?

Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Intervju med Sandra Ottander, röst- och talpedagog. Gäst Emelie Sigelius, programledare i Klassisk förmiddag i P2. Programledare Emma Engström.

Största möjliga tyssstnad!

Typsnittsdesign har gått från 1450-talets träsnidade typer till dagens skärmanpassade bokstäver. Språket guidar i typsnittens historia och berättar exakt hur lång tid det tar att göra ett typsnitt.

 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
 Veckans språkfrågor

Hur har typografin påverkats av teknikutvecklingen?

Varifrån kommer orden gemen och versal?

Varför användes begreppet tryckbokstäver förr?

Vad betyder zweibel i kasten?

Varför heter det typsnitt och varifrån kommer typsnittsnamnen?

Hur lång tid tar det att göra ett typsnitt?

Varför har comic sans blivit ett kontroversiellt typsnitt?

Hur länge användes frakturstil i Sverige?

Har andra alfabeten, som till exempel det kyrilliska och grekiska, lika många typsnitt som det latinska alfabetet?

Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Carolina Laudon, typsnittsdesigner. Programledare Emmy Rasper.

Varför finns det så många typsnitt?

Det är O:na i orden som gör det, sjöng Fem myror är fler än fyra elefanter. Och visst är o en bra bokstav, som kan vara ett utrop för förvåning men också användas som prefix för att skapa negationer.

 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
 Veckans språkfrågor

Hur gammal är bokstaven o?

Hur kommer det sig att vissa ord som börjar med o blir motsatsord och andra inte? Oväder betyder till exempel inte motsatsen till väder.

Varför kan man säga okomme i Norrbotten i betydelsen att någon inte har kommit?

Används o mer i vissa delar av landet?

Finns det några regler för hur o ska uttalas?

Vad är en olukt, och hur kan ordet användas?

Har ordet oavsett fått en ny betydelse?

Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Ooooooooooooo

Dialekten i Västmanland liknar på många sätt rikssvenskan och kan därför vara svår att definiera. Men ord som oggig och palta är det mest västmanlänningar som förstår.

 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
 Veckans språkfrågor

Finns det något som utmärker västmanländskan?

Vad är tjåla för ett ord och hur kommer det sig att det betyder hångla i Köping och prata strunt i Lindesberg?

Kan entoppig accent 2 hänga ihop med gnälligheten som finns i viss västmanländska?

Är palta i betydelsen att kladda ett dialektalt ord från Västmanland och vad har ordet för bakgrund?

Hitta på och leta på istället för hitta och leta – Varför använder västmanlänningar så många "på"?

Vad har ordet oggig för bakgrund?

Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Här är en länk till Dialektkartan som nämns i avsnittet.

Västmanländska – en gnällig icke-dialekt?

Lyssna när som helst, var som helst

Andra podcasts som du kanske gillar...