App Store

Google Play

SE - Details page - Device banner - 894x1036

Kliv in i en oändlig värld av stories

Lyssna när som helst, var som helst

Lunds universitet

Malmö universitet och Region Skåne

Vetenskap och hälsa

2023 kom nya Nordiska näringsrekommendationer och enligt dessa bör mindre än 10 procent av energin från mat och dryck komma från tillsatt socker, helst betydligt mindre. Men varför är socker så dåligt för hälsan? Är det bättre att använda honung än vitt socker, är fruktsocker nyttigare eller är det tvärtom farligare? Vi försöker reda ut dessa frågor med hjälp av Emily Sonestedt, forskare i nutritionsepidemiologi vid Lunds universitet, där hon i sin forskning fokuserar på att studera vilken roll kolhydratkvalitet, och främst sockerkonsumtion, har på hälsan. Intervjuar gör Eva Bartonek Roxå.

Så påverkar socker vår hälsa

En podd om hur en del kan lyckas reversera sin typ 2-diabetes genom viktnedgång och hur andra kan både må bra och få fina värden genom motion och hälsosam mat, trots att insulinresistensen finns kvar. Typ 2 -diabetes handlar både om gener och levnadsvanor och i den här podden hoppas Louise Bennet, allmänläkare och forskare i metabolism vid Lunds universitet kunna inspirera dig till små och stora förändringar som betyder mycket för hälsan på sikt. Programledare är Jenny Loftrup.

Frisk vid typ 2-diabetes

Lever vi på ett sätt som skapar mer allergier? Och går det att träna bort en allergi eller äta sig friskare? Leif Bjermer, professor vid Lunds universitet och överläkare vid Skånes universitetssjukhus, berättar hur vi kan påverka allergierna genom vårt sätt att leva. Cecilia Svedman, lektor vid Lunds universitet och överläkare vid Skånes universitetssjukhus reder ut varför en del naturliga produkter kan orsaka kontaktallergier.

Varför blir vi mer allergiska - kan vi vända trenden?

Det finns runt 100 miljarder nervceller i hjärnan som kommunicerar med varandra med hjälp av elektriska impulser. Ibland blir dessa överaktiva, vilket kan ge ett epileptiskt anfall. I veckans poddavsnitt möter vi två forskare som båda studerar epilepsi. Mérab Kokaia har med hjälp av optogenetik lyckats styra vissa nervceller från levande hjärnvävnad från människa. Christine Clementson söker efter sätt att säkert veta om ett epileptiskt anfall ägt rum, och om det kommer att inträffa igen.

Epilepsi i nytt ljus

Varför får man celiaki? De flesta svenskar äter mycket mjölbaserad mat, som pizza, kex, müsli och gröt. Hälften av oss har också de gener som ger en risk för celiaki (glutenintolerans). Ändå tillhör inte celiaki de stora folksjukdomarna – så någon ytterligare faktor krävs tydligen för att sjukdomen ska utlösas. Vi möter Daniel Agardh, forskare vid Lunds universitet och barnläkare vid Skånes universitetssjukhus.

Celiaki - när gluten blir ett problem

Charkuterier, det vill säga mat som korv, bacon eller annat processat kött har klassats som cancerframkallande. Men hur farligt är det att äta en korv då och då, kan man få cancer av för mycket socker, vad säger forskningen om kaffe och finns det mat som skyddar mot cancer? 
Vi får hjälp att reda ut vad forskningen säger i dessa frågor av Isabel Drake som är epidemiolog vid Lunds universitet och forskar bland annat på vilken betydelse vår livsstil och våra gener har för vår hälsa och för risken att insjukna i cancer.

Kost och cancer

Barn med adhd by Lunds universitet, Malmö universitet och Region Skåne

Barn med adhd

För mycket kolesterol i blodet kan leda till fettinlagring i blodkärlen, vilket i sin tur leder till ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar som till exempel hjärtinfarkt. Men vad vet vi om kopplingen mellan kost, kolesterolnivåer och hjärt-kärlsjukdomar? Vad menas med det goda och det onda kolesterolet? Vad ska vi äta - eller undvika att äta - och hur ska vi tänka kring äggen?
Vi diskuterar dessa frågor med Jan Nilsson, professor vid Lunds universitet med hjärt-kärlsjukdomar som specialitet och överläkare vid Skånes universitetssjukhus.

Kolesterolet – det goda, det onda och äggen

Pernilla Ny är barnmorskan som forskar och undervisar om klimakteriet vid Lunds universitet. Vi pratar om humör, vallningar, sexliv, naturläkemedel och mycket mer i denna podd om klimakteriet. Intervjuar gör Jenny Loftrup.

Klimakteriet – lättare med bättre koll

Att börja få problem med minnet kan vara tecken på begynnande demens men ett sämre minne kan bero på så mycket annat. Därför är det viktigt att söka tidigt för sina symtom för att reda ut orsaken. Men när det gäller demenssjukdomar är det inte alltid helt enkelt att ställa rätt diagnos.
Vi intervjuar Oskar Hansson som är professor i neurologi vid Lunds universitet och överläkare vid Skånes universitetssjukhus om hans forskning kring tidig diagnostik av Alzheimers sjukdom. Han forskning har bland annat lett till att man idag, med ett enkelt blodprov, kan med stor säkerhet avgöra om en person har Alzheimers sjukdom, kanske till och med innan de första symtomen. Det kan spela en avgörande roll för utvecklingen av nya läkemedel och behandlingar.

Alzheimer – tidig diagnos öppnar för nya behandlingar

I den här podden intervjuar vi forskare som ville undersöka möjligheterna och förutsättningarna för en levbar framtid utan antibiotika. Forskarna resonerar kring olika frågor från ett tvärvetenskapligt perspektiv. Till exempel om människors olika föreställningar om framtiden och vad det kan ha för betydelse för hur vi tar oss an problemet, om beteendeförändringar och hur den fysiska omgivningen sätter ramar för olika beteenden och om hur olika infrastrukturer, både fysiska, politiska och ekonomiska kan påverka en hållbar användning av antibiotika. Och mycket annat.

En framtid utan antibiotika?

Lyssna när som helst, var som helst

Andra podcasts som du kanske gillar...