App Store

Google Play

is Device Banner Block 894x1036

Stígðu inn í heim af óteljandi sögum

Hlustaðu og lestu

Dagens industri

Från AI-revolution till kolonisering av rymden, och nya finansiella produkter, kapabla att sänka hela ekonomier – frågan är om vi någonsin har befunnit oss i en så föränderlig ekonomisk tid som just nu. Med berättelser från gränslandet mellan ekonomi, teknik och samhälle låter Gunnar Harrius näringslivet, forskare och Dagens industris bästa reportrar utforska vilka ekonomiska sanningar från förra millenniet vi tar med oss, och vilka gör vi oss av med. Vi kallar det den nya ekonomin. 

Ansvarig utgivare Peter Fellman
Kontakt: gunnar.harrius@di.se
Annonsförfrågningar: elin.persson@bonniernews.se

Den nya ekonomin

I ett decennium har det ramlat in rapporter om att en av världens vanligaste saker – sand – är på väg att ta slut. Hur är det möjligt, och varför verkar det aldrig hända något?

Varför tar råvaror aldrig slut?

Ju mer artificiell intelligens tar sig in i våra liv, desto fler frågor ställer den. Är det rätt att använda ai på ett sätt som gör att folk blir av med sina jobb? Är det rätt att använda maskiner tränade på stulet, upphovsrättsskyddat material? Är det rätt att låta några av världens största företag skapa en allvetande robot utifrån mänsklighetens samlade kunskap och sälja tillbaka den till oss, utan att säga hur det går till?

Kan jag använda AI etiskt?

Det ska göra oss effektivare, ta bort allt som är tråkigt, och rädda världen. Men kanske förslappar artificiell intelligens våra hjärnor, och gör oss till dumma drönare, oförmögna att tänka. Finns det ett sätt att undvika AI-brainrot?

HÄR finns ett kanonerbjudande för att prenumerera på Dagens industri!

Kan jag använda AI utan att bli dum i huvudet?

Det nya försvaret del tre: När Ryssland invaderade Ukraina fanns en rådande sanning: Det här kommer bli ett annat typ av krig, och internet kommer att vara en avgörande del av det. Men ju längre kriget har pågått, desto mindre har det rapporterats om hackers och internets betydelse för modern krigföring. Vad hände egentligen?

Vad hände med hackerkriget?

Det nya försvaret del två: Kärnkraft, armbandsuret och internet – hundratals uppfinningar härstammar från det militära. Men håller den gamla sanningen om slagfältet som en plats för innovation på att bli förlegad? I dagens krigszoner blir privatutvecklad drönarteknik, AI och molntjänster allt viktigare, och Pentagon pumpar in pengar i några av världens största techbolag. Vad händer när det offentliga blir beroende av det privata även i krig?

Tech bros på frontlinjen

Det nya försvaret del ett: Den 18 mars 2025 var en historisk dag. Efter decennier av restriktiv ekonomisk politik släppte Tyskland sin skuldbroms. Helt plötsligt fanns det inte längre något tak för hur mycket Europas bjässe kunde spendera. Men hur ska EU, med hög skuldsättning och ansträngda statsbudgetar, finansiera ett helt nytt försvar? Ser vi en ny europeisk skuldkris eller kan det kanske vara hotet om krig som får fart på Europas ekonomi?

Kan försvaret rädda Europas ekonomi?

De pryder kungakronor, värderas till miljardbelopp och är obligatoriska på förlovningsringar. I ett århundrade har diamanter varit den ultimata ädelstenen. Men faktum är att de varken är särskilt ovanliga, eller har egenskaper som andra ädelstenar inte har. Så varför är vi så upphängda på genomskinliga kolbitar? Svaret börjar i Sydafrika med en man, och ett företag som uppfann en marknad.

Mannen som uppfann diamanten

Vi avslutar vårterminen med att låta några av våra favoritpersoner spå resten av året. Om vad vi köper, betalar med, och vilka scams vi går på 2025. Dessutom: Var nästa unicorn skapas.

Reporter: Gunnar Harrius

Medverkande: Mikael Olsson - Dagens industri, Niklas Laninge - Opti, Moa Johansson - Chalmers, Cecilia Gave - Stockholms Auktionsverk, Malin Wennberg - Stockholms universitet, Helene Groth - Gaia, Olof Hallonsten - Lunds universitet.

Profetior 2025

Konstnestorn Lars Nittves uppdrag är enkelt: Han ska dubbla värdet på en portfölj med konstverk. Men är han utlämnad till en av världens märkligaste marknaders nycker, eller finns det faktiskt en formel för att få värdet på konst att växa?

Reporter: Jonas Leijonhufvud

Programledare: Gunnar Harrius

Går det att skapa en succékonstnär?

Plötsligt bryr sig Donald Trump om dollarns position som världens reservvaluta. Att landet dragit oerhörd nytta av att världens bankvalv är fyllda med amerikansk statsskuld blir allt viktigare, och att förlora dollarns privilegium vore att likställa med att förlora ett krig. 

Men med en ny "big beautiful bill" på väg genom senaten, ett Kina som utmanare och en nyfunnen entusiasm för Bitcoin höjs nu röster om att dollarns tid kanske är över. Hur ser en post dollar-värld ut? Före detta IMF-toppen Kenneth Rogoff har svaret.

Reporter: Gunnar Harrius

Ser vi slutet för dollarn?

Från att ha varit det enda som räknades, blev "vinst" plötsligt sekundärt. Från stålverk till Nasdaq och ljudbokstjänster – vad var det som gjorde att vi slutade titta på det som tidigare var det absolut viktigaste: den sista raden?

Därför slutade företag tjäna pengar

Hlustaðu og lestu

Other podcasts you might like ...