app_store_button

google_play_button

is Device Banner Block 894x1036

Stígðu inn í heim af óteljandi sögum

Hlustaðu og lestu

Dagens industri

Från AI-revolution till kolonisering av rymden, och nya finansiella produkter, kapabla att sänka hela ekonomier – frågan är om vi någonsin har befunnit oss i en så föränderlig ekonomisk tid som just nu. Med berättelser från gränslandet mellan ekonomi, teknik och samhälle låter Gunnar Harrius näringslivet, forskare och Dagens industris bästa reportrar utforska vilka ekonomiska sanningar från förra millenniet vi tar med oss, och vilka gör vi oss av med. Vi kallar det den nya ekonomin. 

Ansvarig utgivare Peter Fellman
Kontakt: gunnar.harrius@di.se
Annonsförfrågningar: elin.persson@bonniernews.se

Den nya ekonomin

När EU presenterade sina senaste sanktioner mot Ryssland vad det de nittonde (!) i ordningen. Varje nytt paket har innehållit ännu hårdare tag mot det finansiella systemet, mot enskilda företag och mot oljeindustrin. Ändå fortsätter Ryssland att finansiera sitt anfallskrig i Ukraina. Hur är det möjligt? Torbjörn Becker och Rebecca Harding förklarar vilka av sanktionerna som funkat, hur grekiska redare kom att spela en nyckelroll i att undvika sanktionerna, och hur en bortglömd Nato-paragraf kan rädda hela Europas ekonomi.

Nu knäcker vi Putin ... igen!

Oxfordprofessorn Carl Benedikt Frey stör sig på en sak. När man pratar om AI-racet mellan USA och Kina så låter det som att länderna befinner sig i tider av aldrig förr sedd innovation och produktivitet. Men så är verkligen inte fallet. Faktum är att vi befinner oss i en värld där vi har allt svårare att öka vår produktivitet, ett slags post-produktionssamhälle. Hur hamnade vi här?

Carl tittar på historiska civilisationer som en gång varit överlägsna, men sedan slutade vara det, för att se om vi kan lära oss något om hur framsteg upphör, och vad som kommer efter det.

Hur framsteg upphör

Amerikanska polisen var nöjd: Världshistoriens största tillslag hade gjorts, och en Kinesisk bedragare hade fått tillgångar värda 15 miljarder dollar frysta. Men hur kunde en scammer tjäna lika mycket som några afv världens största företag? Vi berättar historien om Sydostasiens scam-bunkrar: platser där människor tvångsarbetar och där grisar slaktas i jakt på offrens pengar.

En scam på 150 miljarder

Vill vill ha sex! Vi vill ha sex timmars arbetsdag! Det har låtit likadant sedan 70-talet, ändå jobbar vi fortfarande 40-timmarsveckor – för vi har ju inte råd. Eller? Hur kan vi inte veta huruvida förkortad arbetstid skulle skada ekonomin, eller om den faktiskt skulle gynna den?

Vad kostar sex timmars arbetsdag?

Christer Ulfbåge var upprörd. Skulle inte Sveriges television sända ishockey-vm? Sport på TV hade i Sverige blivit en mänsklig rättighet, och Jan Stenbecks köp av ishockeyn blev starten på en bubbla som exploderade 2023. 

Olof Lundh berättar historien om hur Norden blev en av världens högst värderade rättighetsmarknader – från engelsk rävjakt till krashade teknikaktier.

Så blev Norden dyrast i världen

I ett decennium har det ramlat in rapporter om att en av världens vanligaste saker – sand – är på väg att ta slut. Hur är det möjligt, och varför verkar det aldrig hända något?

Varför tar råvaror aldrig slut?

Ju mer artificiell intelligens tar sig in i våra liv, desto fler frågor ställer den. Är det rätt att använda ai på ett sätt som gör att folk blir av med sina jobb? Är det rätt att använda maskiner tränade på stulet, upphovsrättsskyddat material? Är det rätt att låta några av världens största företag skapa en allvetande robot utifrån mänsklighetens samlade kunskap och sälja tillbaka den till oss, utan att säga hur det går till?

Kan jag använda AI etiskt?

Det ska göra oss effektivare, ta bort allt som är tråkigt, och rädda världen. Men kanske förslappar artificiell intelligens våra hjärnor, och gör oss till dumma drönare, oförmögna att tänka. Finns det ett sätt att undvika AI-brainrot?

HÄR finns ett kanonerbjudande för att prenumerera på Dagens industri!

Kan jag använda AI utan att bli dum i huvudet?

Det nya försvaret del tre: När Ryssland invaderade Ukraina fanns en rådande sanning: Det här kommer bli ett annat typ av krig, och internet kommer att vara en avgörande del av det. Men ju längre kriget har pågått, desto mindre har det rapporterats om hackers och internets betydelse för modern krigföring. Vad hände egentligen?

Vad hände med hackerkriget?

Det nya försvaret del två: Kärnkraft, armbandsuret och internet – hundratals uppfinningar härstammar från det militära. Men håller den gamla sanningen om slagfältet som en plats för innovation på att bli förlegad? I dagens krigszoner blir privatutvecklad drönarteknik, AI och molntjänster allt viktigare, och Pentagon pumpar in pengar i några av världens största techbolag. Vad händer när det offentliga blir beroende av det privata även i krig?

Tech bros på frontlinjen

Richard Lagerman har en idé. Tänk om en enkel uppfinning kan vara lösningen för ett av världens svåraste miljöproblem? Vi undersöker vad som egentligen kan rädda Europas största innanhav: pumpar eller transatlantiska försvarsallianser?

Reporter: Gunnar Harrius

Medverkande: PM Nilsson - Timbro. Georgia Destouni - Stockholms universitet.

En quick fix på världens problem

Hlustaðu og lestu

Other podcasts you might like ...