app_store_button

google_play_button

is Device Banner Block 894x1036

Stígðu inn í heim af óteljandi sögum

Hlustaðu og lestu

Historiska Media | Acast

Podden En oväntad historia utgår från en liten händelse för att med glimten i ögat berätta den stora historien. Programledare är historikerna Olle Larsson och Andreas Marklund.

 

 Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

En oväntad historia

Giftmordsaffären eller l’affaire des poisons var en bisarr härva av giftmord, sex och ockultism som skakade Frankrike under åren 1676–1682. Den bottnade i nätverk av kloka gubbar och gummor som hjälpte Parisbor och hovdignitärer från Versailles med allehanda känsliga ärenden, gällande allt från kärleks- och potensproblem via förutsägelser av framtiden till fosterdrivning och regelrätta mord.

Rykten om detta ljusskygga nätverk florerade i Paris i mitten av 1670-talet då huvudstaden drabbades av ett antal uppmärksammade giftmord. Det var solkungen själv, Ludvig XIV, som beordrade chefen för den nyupprättade säkerhetspolisen att gå till botten med uppgifterna.

Efter flera års övervakningsarbete lyckades polisen fånga en mångsidig barnmorska vid namn Catherine Monvoisin – också känd som La Voisin – som utgjorde ett slags samlingspunkt för den underjordiska handeln med gifter och ockulta tjänster. I hennes hem fann polisen ett omfattande lager med arsenik och andra, mer obskyra substanser som orm- och paddsekret, avklippta naglar och olika varianter av så kallad spansk fluga. La Voisin påstods även arrangera svarta mässor och som en av hennes kunder utpekades självaste madame de Montespan, Ludvig XIV:s officiella älskarinna.

I dagens avsnitt av En oväntad historia fördjupar sig historikerna Andreas Marklund och Olle Larsson i denna sällsamma historia från Ludvig XIV:s Frankrike. Hur kom polisen på spåren av La Voisin och vem var hon egentligen? Vilka var hennes kunder? Och varför avslutades rättsprocessen i förtid, på order av Ludvig XIV själv?

Bild: Catherine Deshayes, "La Voisin", 1600-talstryck av hennes porträtt som hålls av en bevingad djävul Antoine Coypel - Den här filen kommer från Gallica Digital Library och är tillgänglig under det digitala ID:t btv1b8405424d/f1, Wikipedia, Public Domain.

Lyssna också på Herrperukens historia – bland bigwigs och stångpiskor.

Litteraturtips

Andreas Marklund. Ludvig XIV. Historiska Media, 2022.

Anne Somerset. The Affair of the Poisons: Murder, Infanticide, and Satanism at the Court of Louis XIV. St. Martin's Press, 2003.

Klippare: Emanuel Lehtonen

 Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Giftmord, sex och ockultism i Ludvig XIV:s Frankrike

På 200-talet f.v.t hade den ptolemaiska dynastin etablerat sig i Egypten och storstaden Alexandria. De nya grekiska härskarna behövde forma om kulturen och grunda nya samhällsinstitutioner för att legitimera sin makt. En av dessa institutioner var biblioteket i Alexandria. 

Biblioteket i Alexandria var inte världens första bibliotek och heller inte det enda i världen vid tiden. Istället var det den uttalade ambitionen att samla all världens kunskap som gör biblioteket historiskt unikt. Så småningom upphör biblioteket att existera under mytomspunna omständigheter. 

I detta avsnitt av En oväntad historia samtalar sommarvikarierna och historiepoddarna Aron Schuurman och Viktor Wallén om biblioteket i Alexandria, dess uppkomst, öde och legendariska arv. Vad hände egentligen med det spektakulära biblioteket? Och fick dess upphörande så allvarliga historiska och vetenskapliga konsekvenser som det ofta talas om?

Alexandria grundades av fältherren och erövraren Alexander den store på 300-talet f.v.t. Efter Alexanders död tog en av hans generaler, Ptolemaios, makten över Egypten. Under den ptolemaiska dynastin blev Alexandria en metropol och östra Medelhavsområdets centrum under den hellenistiska eran. 

Biblioteket byggdes i de kungliga kvarteren, i anslutning till forskningscentret Museion. Biblioteket och Museion drog till sig intellektuella från hela Medelhavsvärlden för att bedriva forskning och föreläsa i Alexandria. Anställda forskare fick utöver lön också mat och husrum. 

Under de sekler som Alexandria var ett intellektuellt världscentrum verkade många kända antika vetenskapspersoner där. Bland dessa finns matematikerna Arkimedes, Hypatia och Eratosthenes. Viktiga delar av den västerländska vetenskapshistorien har sin grund i upptäckter som gjordes i antikens Alexandria. 

Efter romarrikets stora expansioner inleds bibliotekets förfall. Flertalet gånger under dess senare historia härjas biblioteket av bränder. Däremot är orsaken till det omfattande bibliotekets förfall mer komplext än så. Ett enskilt tillfälle där biblioteket tillintetgjordes i grunden är svårt att hitta.

Bild: Brand i Alexandrias bibliotek, målad av Ambrose Dudley, ca 1910. Publicerad i Hutchinsons Story of the Nations 1915. Wikipedia, Public Domain.

Lyssna också på Alexander den stores hybris och död (del 3)

Klippare: Aron Schuurman

 Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

När Alexandria var världens intellektuella centrum

Francis Walsingham var den engelska jungfrudrottningen Elisabet I:s spionmästare. Han var from protestant och besatt av tanken att skydda drottningen och den engelska staten mot katolska ränker och sammansvärjningar.

Under andra hälften av 1500-talet skapade Walsingham vad som skulle kunna beskrivas som urfröet till den moderna brittiska säkerhetstjänsten. Enligt Elisabet fungerade han som den engelska kronans ”måne”, eftersom han kastade sitt kalla och obevekliga sken över skuggornas riken – och var utrustad med en förmåga att kunna urskönja ”intriger och faror i mörkret”.

I dagens avsnitt av En oväntad historia tittar historikerna Andreas Marklund och Olle Larsson närmare på hemlig statlig övervakning och spionage under Elisabet I:s tid vid makten. De fokuserar på Walsingham och det finmaskiga nätverk av agenter, angivare, postspioner och kodknäckare som han byggde upp omkring drottningens person.

De tittar också närmare på några av de sammansvärjningar som Walsingham och hans lakejer lyckades förhindra. Framför allt ägnar de tid åt den så kallade Babingtonsammansvärjningen eller ”the Babington Plot”, som syftade till att återinföra katolicismen i England. För att uppnå detta planerade konspiratörerna att mörda drottning Elisabet och frita den fängslade skotska drottningen Maria Stuart – ”Mary Queen of Scots” – som därpå skulle placeras på den engelska tronen. Sammansvärjningen blev dock avslöjad av Walsinghams agenter och slutresultatet blev istället att Maria Stuart avrättades genom halshuggning för stämpling mot kronan.

Litteraturtips

Robert Hutchinson: Elizabeth’s Spy Master. Francis Walsingham and the Secret War that Saved England. London: Phoenix, 2006.

Andreas Marklund: Övervakningens historia. Från svarta kabinett till digital massövervakning, Historiska Media, 2020.

Bild: Sir Francis Walsingham porträtterad av John de Critz. Walsingham var huvudsekreterare till Elizabeth I, drottning av England. Mer allmänt känd som hennes spionmästare. Han avslöjade Francis Throckmortons och Anthony Babingtons intriger. Upptäckten av den senare ledde till avrättningen av den skotska drottningen Mary. Wikipedia, Public Domain.

Klippare: Emanuel Lehtonen

 Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Elisabet I:s spionmästare

I september år 9 stod ett stort slag i Teutoburgerskogen i nuvarande Tyskland. Tre romerska legioner lurades in i en fälla och förintades. Den täta skogen gjorde att romarna inte kunde slåss på det sätt som de var vana vid och därmed var de chanslösa när germanernas kastspjut började vina genom luften.

Bakom förräderiet låg en german i romersk tjänst vid namn Arminius, som av för oss okända skäl beslutat sig för att byta sida. Det romerska nederlaget kom att få stora konsekvenser. Rom övergav sina planer på erövringar på den östra sidan om Rhen, som kom att bli en starkt befäst gräns. Ännu idag är den en viktig kulturgräns. Väster om Rhen föredrar människorna att dricka vin medan den östra sidan består av öldrickare. Roms kejsare Augustus kunde aldrig förlika sig med det militära nederlaget. På sin dödsbädd lär han ha ropat: ”Quinctilius Varus, ge mig mina legioner tillbaka”.

I dagens avsnitt av En oväntad historia samtalar historikerna Olle Larsson och Andreas Marklund om slaget vid Teutoburgerskogen år 9. Varför gick romarna i fällan? Hur kom det sig att de tre elitlegionerna besegrades och vad fick det romerska nederlaget för konsekvenser på kort och på lång sikt?

Slagfältet återfanns i slutet av 1980-talet då en amatörarkeolog påträffade tre romerska slungkulor av bly. Då förstod han att han hittat den plats där det klassiska slaget ägt rum.

Bild: Staty av Cheruscan Arminius i Teutoburgskogen nära staden Detmold, Tyskland. Canva Pro.

Klippare: Emanuel Lehtonen

 Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Slaget som stoppade Romarrikets expansion

Det kalla kriget är fullt av dramatiska berättelser. Många av dem som Kubakrisen, Pragvåren och Berlinmurens fall är välkända medan andra fått betydligt mindre uppmärksamhet. Hit hör exempelvis sådant som skedde i den skuggvärld där agenter från öst och väst utkämpade ett krig i tysthet. De levde sina liv i ett slags limbo där det varken var krig eller fred och där de riskerade sina liv i sina uppdragsgivares tjänst.

I många fall dröjde det till långt efter kalla krigets slut innan det blev känt vad som utspelat sig i denna hemliga värld och mycket är fortfarande hemligstämplat. Det finns med andra ord många spännande och fascinerande berättelser som bara väntar på att få bli berättade.

I dagens avsnitt av En oväntad historia utmanar programledarna Olle Larsson och Andreas Marklund varandra genom att berätta två relativt okända historier från det kalla krigets värld. Vad hände med Georgi Markov i London i september 1978? Kan man verkligen döda någon med ett paraply och vem var egentligen den femte medlemmen i spionringen i Cambridge?

Det var nog många som drog en suck av lättnad då det kalla kriget tog slut i början av 1990-talet. Äntligen hade demokratin segrat och kärnvapenhotet var över. Idag har dessa förhoppningar förbytts i sin motsats. Är det det kalla krigets återkomst i världspolitiken som vi ser idag?

Bild: Montage Waterloo Bridge, Canva samt en replika av paraplyvapnet som dödade Georgi Markov i London från International Spy Museum.

Klippare: Emanuel Lehtonen

 Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Paraplymordet i kalla krigets skugga

Det hårresande brutala mordet – som begicks av rysk likvideringspatrull – bidrog både till hattarnas katastrofala ryska krig 1741–1743 och en av den svenska litteraturhistoriens absoluta pärlor, det propagandistiska skillingtrycket Sinclairvisan.

Det var den 17 juni 1739 som den svenske majoren Malcolm Sinclair mördades av en enhet ryska dragoner vid en landsväg i Schlesien i våra dagars Polen. Sinclair var då på väg tillbaka till Sverige efter ett topphemligt uppdrag för det så kallade sekreta utskottet – det mäktigaste politiska organet i Sverige under frihetstiden. Uppdraget gick ut på att bereda mark för en svensk-turkisk militärallians mot den gemensamma fienden Ryssland, samtidigt som Sinclair också hade samlat in underrättelser om Rysslands militära kapacitet samt sonderat terrängen för att etablera en säker postrutt mellan Stockholm och Konstantinopel.

I dagens avsnitt av En oväntad historia fördjupar sig historikerna Olle Larsson och Andreas Marklund i mordet på Malcolm Sinclair. De går igenom själva överfallet med alla dess makabra detaljer, vilka bidrog till att göra händelsen till en internationell skandal – och en pinsam affär för de ryska makthavarna. De tittar också på det politiska spelet i Sveriges riksdag, med revanschistiska hattpartister, fredssökande ”nattmössor”, ryska mutor och läckta hemligheter.

Som avslutning tar de en närmare titt på Sinclairvisans bloddrypande poesi – och Andreas gör ett försök att återskapa verkets musikaliska dimensioner.

Bild: Malcolm Sinclair som löjtnant vid Livgardet, porträtt av Johan Henrik Scheffel, 1728. På dukens baksida med svart färg: “Malcolm Sinclair Lieutenant af Garde, aetat 38. Pinxit 1728. Mördades 1739, varandes Major”. Nationalmuseet, Public Domain.

Litteraturtips

Jan-Öjvind Swahn. Svenska mord. 23 klassiska mordfall. Ordalaget Bokförlag, 2017.

YouTube-klipp med Sven Bertil Taubes tolkning av ”Sinclairvisan”.

Lyssna också på Tordenskjolds sista strid – dödlig duell eller maskerat mord?

Klippare: Emanuel Lehtonen

 Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det ryska mordet på Malcolm Sinclair

Churchill War Rooms är en nutida beteckning för det underjordiska bunkerkomplex i hjärtat av London där premiärminister Winston Churchill höll sina regeringssammanträden under andra världskriget medan Nazityskland terrorbombade den brittiska hemmafronten.

Det var efter Münchenkrisen 1938 – då det militära hotet från Nazityskland blev omöjligt att ignorera för britterna – som källaren under det gamla handelsdepartementet i Whitehall i centrala London började grävas ut till ett underjordiskt regeringshögkvarter. Golv, tak och väggar förstärktes med stålbalkar och tjocka betongplattor. Ståldörrar sattes upp, ventilationssystem installerades och rummen fylldes med det allra senaste inom radio- och telekommunikation.

Det var härifrån det kommande storkriget skulle ledas.

Bunkerkomplexet fick namnet Cabinet War Rooms och stod färdigt för användning den 27 augusti 1939, en knapp vecka före andra världskrigets utbrott. Under Winston Churchills tid som brittisk premiärminister – från den 10 maj 1940 till slutet av andra världskriget – hölls inte mindre än 115 brittiska regeringssammanträden i Cabinet War Rooms, samtidigt som tyska bomber och missiler regnade ner över den brittiska huvudstaden.

I dagens avsnitt av En oväntad historia kravlar historikerna Andreas Marklund och Olle Larsson ner i den brittiska underjorden och tittar närmare på hur britterna skyddade sig mot de tyska bombräderna under andra världskriget. De pratar om Winston Churchill och hans inneboende ovilja mot att gömma sig under jord, vilket han i grund och botten uppfattade som fegt och omanligt – och i största allmänhet obekvämt. De pratar också om luftskyddsalternativen för vanliga britter, inte minst tunnelbanestationer och så kallade ”Anderson-shelters”: byggsatsbunkrar av korrugerad plåt, som delades ut gratis till brittiska låginkomsttagare och grävdes ner i trädgården.

Bild: Kartrummet i Churchill Museum och Cabinet War Rooms, Wikimedia Commons, CC BY-SA 4.0, SilkTork (talk).

Litteraturtips

Bengt Liljegren: Winston Churchill. Del 2. 1939–1965. Historiska Media, 2014.

Imperial War Museum: Churchull War Rooms. Guidebook. IWM, 2013.

Lyssna också på När Winston Churchill räddade världen.

Klippare: Emanuel Lehtonen

 Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Churchill War Rooms

Gustav Vasa valdes till svensk kung i Strängnäs den 6 juni 1523. I år är det alltså 500 år sedan den förste Vasakungen klev upp på Sveriges tron. Under hans tid vid makten genomgick riket stora förändringar – så stora att många menar att det var kung Gustav som lade grunden för det moderna Sverige. Landet blev protestantiskt, kungakronan ärftlig och en stark centralmakt skapades. Under Gustav Vasas ledning byggdes en förvaltning upp som nådde rikets olika delar.

För att styra sitt rike hade kungen inte bara fogdar till sitt förfogande. En viktig del av Gustav Vasas maktutövning handlade om att skriva brev. I det kungliga kansliet i Stockholm författades skrivelser som sedan skickades ut till rikets olika delar. Genom att de lästes upp på platser där många människor var församlade kunde kungen göra sin vilja känd. Andra brev med instruktioner och förmaningar skickades direkt till fogdarna på de kungliga slotten. Kungen kunde vara både välvillig och bitsk i sina brev och det var inte alltid roligt för mottagaren att få brev från kung Göstaff, som han ibland kallade sig.

I dagens reprisavsnitt av En oväntad historia samtalar historikerna Olle Larsson och Andreas Marklund om Gustav Vasa och hans brev. Vad kännetecknar kungens framställningskonst? Vad säger de om hur han såg på sig själv och sin omgivning och hur kunde en rejäl kunglig utskällning låta?

Bild: Gustav I:s skyddsbrev vid Stockholms överlämnande. Stockholms stadsarkiv, Public Domain-

Lyssna också på Gustav Vasas tandvärk – En allt annat än söt historia om socker.

Klippare: Emanuel Lehtonen

 Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

När Gustav Vasa skrev bitska brev

Mellan åren 1944 och 1957 hade Sverige ett hemligt agentnätverk i Baltikum. Baltiska flyktingar, som kommit till Sverige i slutet av andra världskriget, rekryterades av den svenska underrättelsetjänsten T-kontoret och utbildades till agenter.

De skeppades sedan över till Estland för att på plats undersöka vad Sovjetunionen hade för planer. Via radio skulle de sedan kontakta sina uppdragsgivare i Stockholm och rapportera om truppförflyttningar, vapensystem och annat som kunde vara av värde. Uppdraget var livsfarligt och få av agenterna överlevde och kunde berätta om vad de varit med om. En av dem som klarade sig undan med livet i behåll var Evald Hallisk.

I dagens avsnitt av En oväntad historia samtalar historikerna Olle Larsson och Andreas Marklund om Sveriges hemliga agentoperationer i Baltikum i början av kalla kriget. Vilka var agenterna och hur rekryterades de? Vad fick de för utbildning och vad hände med dem efter det att de landsatts på andra sidan Östersjön?

Det är en i det närmaste okänd historia som berättas med ombyggda torpedbåtar, eldstrider med sovjetiska förband och självmordspiller som ingredienser.

Bild: I Baltikum förekom väpnat motstånd mot Sovjetunionen långt in på 1950-talet. Sverige utbildade också agenter bland exil-balter som ofta gick ond bråd död till mötes i sitt hemland.

 Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Spionerna som aldrig kom hem

Zimmermanns telegram var ett krypterat meddelande som den tyske utrikesministern Arthur Zimmermann skickade i januari 1917 till Tysklands ambassadör i Mexiko. Innehållet var rena rama dynamiten. Exempelvis klargjorde det famösa telegrammet att Tyskland stod i begrepp att återuppta ”det obegränsade ubåtskriget” mot all sjötrafik på väg till och från Storbritannien. Inte mindre sprängfarlig var en propå från Tyskland om att vilja bistå Mexiko med en militär återerövring av Texas, Arizona och andra ”förlorade territorier” i USA.

Zimmermanns telegram blev emellertid uppsnappat av den brittiska underrättelsetjänsten på vägen över Atlanten. Storbritannien ägde mer än 60 procent av världens telegrafkablar och använde denna infrastrukturella maktposition till att övervaka innehållet i de globala kommunikationsströmmarna.

I dagens avsnitt av En oväntad historia fördjupar sig historikerna Olle Larsson och Andreas Marklund i en dramatisk men ganska bortglömd del av första världskriget som i historieböckerna har blivit känd under namnet ”the Cable Wars”. En av Storbritanniens första militära handlingar under första världskriget var nämligen att skicka ut en trålare från Dover för att strimla sönder Tysklands telegrafiska kabelförbindelser i Engelska kanalen och Nordsjön. Efter denna attack mot landets kritiska infrastruktur var det tyska kejsardömet helt beroende av indirekta landförbindelser och specialavtal med grannstaterna för att kunna upprätthålla sin kommunikation med omvärlden. Den tyska telegramtrafiken blev därigenom väsentligt lättare att övervaka för den brittiska underrättelsetjänsten.

För att kunna följa med i tyskarnas militära och diplomatiska kommunikation hade britterna upprättat en topphemlig kryptoavdelning kallad ”Room 40”: en föregångare till det legendariska Bletchley Park, där Alan Turing och hans medarbetare under andra världskriget knäckte den tyska kodmaskinen Enigma. För Room 40 var det i stället dekrypteringen av Zimmermanns telegram som kom att bli den enskilt största triumfen – en underrättelseoperation som bidrog till att få med USA i första världskriget och som därigenom ändrade historiens gång.

Litteraturtips

Andreas Marklund: Övervakningens historia. Från svarta kabinett till digital massövervakning. Historiska Media, 2020.

Barbara Tuchmann: The Zimmermann Telegram. Viking Press, 1958.

Klippare: Emanuel Lehtonen

 Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

När Tyskland ville ge Mexiko Texas tillbaka

Karl XI var kungen som besegrade danskarna i slaget vid Lund, införde det karolinska enväldet och genomförde reformer som förändrade Sverige i grunden. Det är knappast någon överdrift att påstå att han är en av de mest dugliga monarkerna i den svenska historien. Trots det har hans kungagärning hamnat i skuggan av faderns och sonens tid på tronen. Karl X Gustavs fälttåg och Karl XII:s krig är sannolikt mer kända hos en historieintresserad allmänhet än den drygt 20-åriga fredsperioden under sent 1600-tal som till stora delar sammanföll med Karl XI:s regeringstid.

Karl XI var gift med den danska prinsessan Ulrika Eleonora och makarna var mycket fästa vid varandra. När drottningen dog 1693 var kungen otröstlig. Den djupt religiöse och pliktmedvetne Karl XI var något så ovanligt som en 1600-talsmonark som älskade sin hustru.

I dagens avsnitt av En oväntad historia samtalar historikerna Olle Larsson och Andreas Marklund om Karl XI och hans kungagärning. Vem var denne gåtfulle monark? Hur utvecklades Sverige under hans tid som regent och ligger det någon sanning bakom berättelserna om ”Gråkappan” och kungens påstådda försök att skapa ett älgkavalleri?

Vid sin död 1697 lämnade Karl XI efter sig ett rike i gott skick. Enväldet var etablerat, statsfinanserna i ordning och indelningsverket hade skapat en stående armé som kunde mobiliseras med kort varsel. Detta skulle få stor betydelse för framtiden.

Klippare: Emanuel Lehtonen

 Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Gråkappan, älgkavalleriet och enväldet: Möt den gåtfulle Karl XI

Hlustaðu og lestu

Other podcasts you might like ...