app_store_button

google_play_button

is Device Banner Block 894x1036

Stígðu inn í heim af óteljandi sögum

Hlustaðu og lestu

Alexandra Fried & Alexandra Herlitz

Varje konstverk bär på mängder av intressanta historier: Konstverk kan ha spännande tillkomstprocesser, en fängslande ägarhistoria eller så kan det finnas otroliga berättelser om hur publiken tog emot ett verk, när det visades för första gången. Men alltid är det förstas just det avbildade som bjuder oss på många fascinerande berättelser och tankar. 

En gång i månaden släpper vi ett avsnitt om ett konstverk. Det blir gott och blandat från olika tider och platser, för det enda urvalskriteriet är att vi båda måste tycka om verket. 

Följ oss på sociala medier för bilder och bonusmaterial!

Instagram: @konsthistoriepodden

facebook: Konsthistoriepodden

Support till showen http://supporter.acast.com/konsthistoriepodden.

 Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Konsthistoriepodden

Vi återvänder till Joan Semmels konstnärskap och fördjupar oss i nakenhetens roll i hennes verk. I detta sammanhang återkopplar vi även till andra arbeten som vi övervägde att inkludera i avsnittet, men som av praktiska skäl, inte minst sociala mediers restriktioner kring sexuellt innehåll, visade sig omöjliga att publicera.

Bland annat diskuterar vi hennes” Erotic Series” från 1970-talet, där Semmel utgick från fotografier som hon har tagit av heterosexuella par i sexuella akter och därefter omvandlade dessa till målningar. Resultatet är bilder som inte är idealiserade utan realistiska, men som samtidigt förhåller sig medvetet estetiserade.

Vi jämför Joan Semmels sätt att återta blicken på den kvinnliga kroppen med den svenska fotografen Eva Klassons närstudier av sin egen kropp under samma period. Båda konstnärerna skapar på olika vis kroppsliga landskap som får oss att reflektera över både motivet och den blick vi själva riktar mot den mänskliga kroppen, den kropp vi bebor men som ändå stundtals kan framstå som främmande.

Vi samtalar dessutom om den betydelsefulla distinktionen mellan naked och nude, och om hur Semmel själv resonerar kring denna skillnad.

Och slutligen delar Alexandra Fried Magnusson med sig av sitt möte med Joan Semmel på en Finissage i New York år 2019.

Support till showen http://supporter.acast.com/konsthistoriepodden.

 Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Samtal pågår: Intimitet i feministisk konst

I dagens avsnitt lyfter vi fram den amerikanska konstnären Joan Semmel, en konstnär som många i USA känner till, men som ännu inte fått sitt genombrott i Sverige. Under våra resor har vi sett hennes verk på flera av de stora museerna och blivit allt mer fascinerade av hennes konstnärskap. Därför kändes det helt rätt att ägna ett avsnitt åt hennes konst. 

Joan Semmel föddes 1932 i New York, där hon fortfarande är verksam. Hon inledde sin bana som abstrakt expressionist men blev snart en av de tidiga feministiska konstnärerna som utmanade den traditionella bilden av den kvinnliga kroppen i konsten. Under sina mer än sex decennier som konstnär har kroppen, ofta hennes egen, varit ett återkommande motiv.

I avsnittet fördjupar vi oss i ett av hennes senare, introspektiva självporträtt: ”Skin Patterns” från 2013. Här utforskar Semmel kroppens förändring över tid och hur dessa förändringar påverkar självbild och identitet. I målningen möter hon, och låter oss möta, den åldrande kroppen utan försköning, men med en stark estetisk närvaro.

Genom att rikta blicken mot den äldre kvinnokroppen utmanar hon samtidens skönhetsideal, där det finns en fixering vid ungdomlighet och åldrandets fysiska spår länge varit tabubelagda. 

I sin konst återtar Joan Semmel blicken på kvinnokroppen, som inte finns till för att behagar, samtidigt som hon ger det levda livet och tidens spår på kroppen värdighet och kraft. 

I USA räknas Joan Semmel som en central gestalt inom den feministiska konsthistorien och hon har ställt ut på några av landets mest betydelsefulla institutioner, bland annat MoMA PS1 och The Whitney Museum of American Art.

Support till showen http://supporter.acast.com/konsthistoriepodden.

 Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Avsnitt 44: Joan Semmel, Skin Patterns

I detta avsnitt återvänder vi till Gent i Belgien och får i konservatorsateljén på Museum voor Schoone Kunsten Gent följa arbetet med restaureringen av den berömda van Eyck altartavlan som målades för San Bavo-katedralen i Gent. Konservatorn Kathleen Froyen berättar om de praktiska och svåra beslut som styr hur målningen bevaras och hur nya detaljer kommer fram när övermålningar tas bort och tekniska undersökningar görs. Vi pratar om vad infrarödbilder och röntgen visar, om oväntade insikter i van Eycks arbetsmetoder, om dyrbara pigment som förändrats med tiden och om den fortfarande försvunna panelen från stölden 1934. Ett avsnitt för dig som vill förstå hur ett ikoniskt och världsberömt konstverk faktiskt restaureras i praktiken!

Support till showen http://supporter.acast.com/konsthistoriepodden.

 Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Samtal pågår: Under ytan på Van Eyck-brödernas målning

Missade du vårt föredrag för Hasselbladstiftelsen som vi höll inom ramarna för Göteborgs kulturkalas på Göteborgs stadsbibliotek i somras? Då har du nu möjlighet att lyssna på detta föredrag som ett poddavsnitt!

En konstsalong var från början en konstutställning – ofta arrangerad av konstakademier eller privata värdar – där konst visades för en bred publik. Men salongen blev snart mycket mer än så. Den utvecklades till en levande social och intellektuell mötesplats, där människor samlades för att diskutera konst, idéer och samtidens frågor. Hur har detta fenomen påverkat vår syn på konst och kultur? Och varför kom just salongen att bli en så central plats för konstnärliga och samhälleliga samtal? I detta avsnitt tar vi er med oss genom konstsalongens rika och spännande historia – från praktfulla utställningar i 1700- och 1800-talets Paris till dagens samtida salonger. Vi berättar hur salongerna inte bara visade upp konst, utan också fungerade som en arena för debatt, idéutbyte och kulturell påverkan. De formade såväl konstnärliga uttryck som publikens smak och blev en drivkraft i det kulturella livet. Detta avsnitt ger en inblick i hur konstsalongens arv fortfarande präglar konstvärlden – och varför den än i dag väcker nyfikenhet och engagemang.

 

Support till showen http://supporter.acast.com/konsthistoriepodden.

 Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Konstsalongens historia

I slutet av juni hade vi det stora nöjet att träffa Peter Schmidt – teolog, professor emeritus och tidigare präst i St. Bavo-katedralen i Gent. Av en tillfällighet fick han på 1990-talet i uppdrag att ta fram en ny guidebok om Gentaltaret, och sedan dess har han skrivit flera böcker om Jan och Hubert van Eycks berömda altartavla.

Vi samtalar om verkets betydelse, svårigheterna kring attribuering, teknik, raminskriptioner – men också om konst som väcker känslor och hur det är att arbeta så nära verk som dessa. Vi kommer förstås också in på van Eyck-forskningens klassiska fallgropar – och råkar kanske själva halka i ett par. Dessutom är vi inte alltid överens – och det är då det blir som mest intressant!

Support till showen http://supporter.acast.com/konsthistoriepodden.

 Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Samtal pågår: Jan & Hubert van Eyck: Gentaltaret

I somras reste vi till Köln och besökte den magnifika Kölner Dom – en av Europas främsta gotiska katedraler. Grundstenen lades den 15 augusti 1248 på den plats där en tidig kristen basilika från romartiden tidigare stått, i den forna romerska kolonin Colonia Claudia Ara Agrippinensium – på latin "Den klaudiska kolonin med altaret till Agrippinas ära", oftast kallad enbart Colonia.

Vid denna tid ville man uppföra en katedral värdig att hysa de tre vise männens reliker, vilka 1164 fördes från Milano till Köln av ärkebiskop Rainald von Dassel under kejsar Barbarossas italienska fälttåg. Den nya katedralen skulle följa de mest avancerade arkitektoniska idealen från samtidens franska gotik, med förebilder i bland annat Chartres och Reims.

Varför bygget dröjde ända till 1880 innan det fullbordades, vad som hände med katedralen under ockupationstiden och andra världskriget, samt hur det kom sig att Gerhard Richter år 2007 skapade ett nytt färgfönster – allt detta får du veta i detta poddavsnitt.

Eftersom katedralen ligger i Alexandra Herlitz' hemtrakter är det hon som vägleder oss genom dess rika och komplexa historia, medan Alexandra Fried kompletterar med sin expertis inom medeltida skulpturkonst, representerad i domkyrkans inre.

Support till showen http://supporter.acast.com/konsthistoriepodden.

 Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

På resande fot: Kölns domkyrka - allt du behöver veta

Under nazisterna etablerades en anti-kanon med konstverk som kallades ”Entartete Kunst” - degenererad konst.

Verk av modernistiska konstnärer ställdes ut i en turnerande utställning, där de hånades och förlöjligades. Samtidigt utfärdades yrkesförbud till konstnärer att arbeta om de inte följde regimens estetik.

En av dem vars karriär lades i spillror var Oskar Schlemmer. Hans verk ”Bauhaustrappan” målades 1932 som en protest mot den förestående nedläggningen av Bauhaus-skolan i Dessau. Några månader senare – bara dagar efter riksdagshusbranden som gav nazisterna makt att avveckla Weimarrepublikens konstitution och därmed demokratin – stängdes en stor utställning med Schlemmers verk. Bauhaustrappan förbjöds, och Schlemmer själv belades med yrkesförbud.

Hur målningen ändå hamnade på ett av världens viktigaste konstmuseer, MoMA i New York, och hur Bauhaus-idéerna spred sig trots nedläggningen av skolan genom nazisternas påtryckningar, får ni höra i detta avsnitt av Konsthistoriepodden.

Support till showen http://supporter.acast.com/konsthistoriepodden.

 Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Avsnitt 43: Oskar Schlemmer, Bauhaustrappan

Greveradenaltaret från 1491 är ett retabel av den flamländske målaren Hans Memling, som ursprungligen var avsett för familjekapellet i Lübecks domkyrka, men sedan efter andra världskriget finns den på St. Annen-museet i Lübeck. Där träffade vi Anna Lena Frank, forskare inom samlingen för senmedeltid och tidigmodern tid, och pratade med henne om Memlings fantastiska verk. Samtalet handlade om hur altartavlan beställdes, hur passionshistorien berättas genom bilderna och om en ikonografin i de olika flyglarna. 

Support till showen http://supporter.acast.com/konsthistoriepodden.

 Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Samtal pågår: Hans Memlings Greveradenaltare på St. Annen-Museum i Lübeck

Vi tuffade vidare från Nederländerna till Belgien och besökte städerna Gent, Antwerpen och Brygge. Våra främsta (och sämsta) konstupplevelser på många av de platserna besökte - Sankt Bavokatedralen i Gent, MSK - Museum voor Schone Kunsten Gent, Onze-Lieve-Vrouwekathedraal i Antwerpen, Rubenshuis och KMSKA - Koninklijk Museum voor Schone Kunsten Antwerpen - pratar vi om i detta poddavsnitt... 

Support till showen http://supporter.acast.com/konsthistoriepodden.

 Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

På resande fot: I de belgiska städerna Gent och Antwerpen

I detta avsnitt pratar vi om två av Amsterdams mest kända konstmuseer – Rijksmuseum och Museum Het Rembrandthuis – och hur de speglar Nederländernas konst och historia, men också om vår upplevelse som besökare. 

Rijksmuseum grundades 1800 i Haag och är idag Nederländernas största konstmuseum med verk av Rembrandt, Vermeer och många fler. Men vi var ganska överens om att tycker så Rijksmuseum inte är vårt favoritmuseum. Visst, det är pampigt och fyllt av konstskatter, men vi upplevde det som alltför stimmigt och högljutt. Det kändes mer som en turistattraktion än ett levande museum och det var svårt att komma nära konsten – både bildligt och bokstavligt, eftersom det var så mycket folk överallt.

Rembrandthuis, däremot, tyckte vi mycket mer om. Vi visste inte vad vi skulle förvänta oss, men det var en häftig upplevelse att vara i huset som Rembrandt bodde och arbetade i under 20 år, samt att prata med Epco Runia, som är ansvarig för forskning och samlingen. Det var mindre folk där och det var ett genomtänkt och fint museum.

Vi pratar också om Amsterdam och hur staden har förändrats sedan 90-talet. Det har blivit många fler turister, vilket påverkar atmosfären i staden negativt. Förr kändes Amsterdam mer avslappnat och autentiskt – nu är det mer trångt, dyrt och kommersialiserat.

Support till showen http://supporter.acast.com/konsthistoriepodden.

 Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

På resande fot: Rijksmuseum och Museum Rembrandthuis

Då var det dags för Konsthistoriepoddens sista avsnitt och det känns lite vemodigt! Denna vecka ska vi tacka er som har lyssnat och följt podden genom att prata om en konstnär som en av er lyssnare har önskat: vi ska berätta om Sigrid Hjerténs verk ”Ateljéinteriör” från 1916, som finns på Moderna Museet i Stockholm. I denna målning har Hjertén på raffinerat sätt gestaltat vad det på 1910-talet innebar att förena rollen som kvinnlig konstnär i den manliga avantgarden med moderskap. Hur kan vi avläsa denna konflikt i målningen och hur har den tolkats? Och på vilka sätt är Sigrid Hjertén ett typiskt exempel för en kvinna i ett konstnärsäktenskap? Vi ska också berätta mer om Hjerténs biografi och hennes sorgliga livsöde fram till den misslyckade lobotomin som tog hennes liv 1948. 

Support till showen http://supporter.acast.com/konsthistoriepodden.

 Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Avsnitt 10: Sigrid Hjertén, Ateljéinteriör

Hlustaðu og lestu

Other podcasts you might like ...