App Store

Google Play

is Device Banner Block 894x1036

Stígðu inn í heim af óteljandi sögum

Hlustaðu og lestu

RISE Research Institutes of Sweden

En podd om livslångt lärande av RISE, med Katarina Pietrzak

Livslångt

Han är musikläraren som blev musikpedagogisk forskare, lektor och lärare vid Kungliga Musikhögskolan i Stockholm. Han har studerat hur musik inte bara lärs ut utan också traderas, formas och används för att skapa gemenskap och identitet. Från sin egen uppväxt i en kulturell miljö till dagens forskning om musikpedagogik har han sett hur kultur och musik kan vara ett redskap för inkludering och livslångt lärande. 

Möt Karl Asp, lektor i musikpedagogik vid Kungliga Musikhögskolan i Stockholm, hör om musikens roll i skolan och i samhället, hur estetiska ämnen ofta reduceras till underhållning eller nåt trevligt extrainslag som ofta får neddragna resurser, trots att de bygger både motståndskraft och samhällsgemenskap, som en del av ett starkt totalförsvar. Lär dig historia där sånt som sockengång och likgång har byggt de traditioner vi känner väl till idag. Var med och reflektera kring varför deltagande och glädje ibland är viktigare än perfektion – och vad som händer när ny teknik som AI möter traditionella sätt att lära. Avsnitt 241 leds som alltid av Katarina Pietrzak på RISE.

Karl Asp Kultur som en del av Sveriges resiliens

Hon menar att skolor måste förändras som system, inte bara i pedagogiska detaljer. Hon brinner för att skolan ska ge alla barn – även de från minoriteter och socioekonomiskt utsatta grupper – språk, kunskap och värderingar för att kunna delta i samhället. Inom alla områden.

I veckans avsnitt möter vi Kristina Kallas, utbildningsminister i Estland. Vi rör oss bortom fokus på lärandemål och betyg — och gräver i hur skolans roll kan förändras i en tid av systemisk förändring Vi samtalar om hur hennes egna erfarenheter — att välja skola, leva i en flerspråkig familj, och växa upp i ett land i omvälvning — har format hennes syn på utbildning. Om att demokrati inte är given, utan måste läras. Om att digital teknik och AI inte bara ska införas i undervisningen – utan göras till redskap för kritiskt tänkande och medborgarskap. Där lärare måste få förutsättningar och frihet att pröva, misslyckas och utvecklas.

Veckans avsnitt ger en ingång till de stora frågorna: Hur kan utbildning rusta oss för demokrati och osäkra tider? Vad krävs för att system förändras — inte bara pedagogiken? Och vad kan vi i Sverige lära av Estlands resa? Livslångt nr 240 leds som alltid av Katarina Pietrzak på RISE, och veckans gäst är Estlands utbildningsminister kristina Kallas.

Kristina Kallas Systemskifte i skolan – Estlands utbildningsminister om digitalisering, demokrati och att rusta för lärande

Hon är författare, pedagog och samtalsledare och har länge funderat över hur vi människor egentligen är rustade att trösta varandra – vad tröst egentligen är, och hur den tar form i våra liv. När hon sen själv fick en dödlig sjukdom fick frågorna plötsligt en helt annan fond. I sin nya bok "Försök till tröst" beskriver hon trösten i både stort och smått: från kaffet som serveras i just den där rätta koppen, till att bli hållen när allt som finns kvar är smärta. Möt Pernilla Glaser med alla erfarenheter och tankar om att orka stanna i ovisshet, om tröst som inte alltid innebär en lösning, och om vad vi kan lära oss av trösten – inte bara som individer utan också på samhällsnivå. Du hör också utdrag ur boken inläst av Pernilla själv. Avsnittet har nummer 239 och samtalet leds som alltid av Katarina Pietrzak från RISE:

Pernilla Glaser Med trösten som lärare

Han är journalist och författare och han upptäckte – lite överrumplande – att det inte var så enkelt att byta jobb efter 50 som han hade tänkt sig. Ur de erfarenheterna växte en artikel som blev en bok om det där som många känner men kanske som ett osynligt glastak: åldern, vad den gör med dig på en arbetsmarknad och vad som händer med värdet av din erfarenhet. Runt 50 redan, upplever många att något börjar skifta. Möjligheterna blir smalare, chansen att bli tagen på allvar mindre. Så när hela samhället pratar om att vi ska lära livslångt – hur långt är då egentligen ett liv? Vem räknas in när vi säger att alla ska utvecklas, växa och bidra genom hela livet?

Frågorna fick nyligen ny aktualitet när SJ:s VD Monica Lingegård fick lämna sitt uppdrag – med en hänvisning till ålder. Veckans gäst har följt spåren bakåt i historien och rakt in i vår tid. Han visar hur arbetsgivares syn på äldre arbetskraft inte är något nytt, utan nästan en hundraårig struktur. Men också hur det här påverkar oss alla – som individer, som samhälle, som arbetsmarknad. Möt Jonas Nordling i avsnitt 238, programledare är sm alltid Katarina Pietrzak på RISE.

Jonas Nordling Ålderspsykosen som hämmar det livslånga

Vad händer med lärande när bedömningen tar över? När vägen mot kunskap reduceras till jakten på rätt svar – eller rätt verktyg för att nå dit, som AI? Och vad gör det med våra utbildningsinstitutioner, våra professioner, vår syn på utveckling?

I denna veckas Livslångt rör vi oss mitt in i de frågor som just nu skakar om högre utbildning – både praktiskt och filosofiskt. Men som också påverkar oss alla och får syn på vad lärande är och skulle behöva vara. Teknikens utveckling och omvärldens transformation och påverkan märks i allas vår tillvaro. Och skaket kändes inte minst efter att en viss debattartikel här i början av hösten fick stor spridning och väckte både oro, ilska och nyfikenhet i många olika led. "Släpp AI-fusket fritt – skrota examinationerna", löd rubriken i DN, och textens syfte var att lyfta det som få vågat prata om: att det kanske är själva systemet för lärande som måste förändras i grunden.

Möt en av författarna bakom artikeln Johan Alvehus – professor i tjänstevetenskap med forskning inom styrning, professioner och arbetsliv vid Lunds universitet– och hör om när vi pratar om vad som står på spel när AI flyttar in i klassrum och seminarier, och vad vi faktiskt riskerar att tappa om vi fortsätter att göra som vi alltid har gjort. Det handlar om bildning, ansvar, kontroll – och om vad som egentligen krävs för att människor ska lära på riktigt. Avsnittet har numer 237 och programledare är som alltid Katarina Pietrzak på RISE.

Johan Alvehus Att lära för att förstå, inte för att bli godkänd

Vad lär vi oss egentligen av att organisera en spelkväll, leda ett Discord-community eller ta ansvar för en föreningsbudget? Ganska mycket, visar det sig. Det vet veckans gäst som länge levt i den världen och också tagit med sig lärande och erfarenheter in i andra sammanhang. Möt Henrik Almén, tillförordnad generalsekreterare för spelkulturförbundet Sverok* – en av Sveriges största ungdomsorganisationer. Tillsammans utforskar vi den ofta förbisedda lärandemiljön som civilsamhället erbjuder – där unga får växa, leda och samverka utan att det nödvändigtvis kallas skola. Vad innebär det att bygga en organisation digitalt, att bli ledare utan att kalla sig ledare, eller att förstå sitt värde som en kugge i något större?

Vi pratar om vikten av gemenskap, om varför spel är mer än bara underhållning, och om varför civilsamhället kan vara en lösning på både ensamhet och demokratisk urholkning. Och vi ställer frågan: Hur kan vi bli bättre på att se och värdera det lärande som sker bortom klassrummets väggar? Veckans avsnitt har nummer 236 och är ett samtal med Henrik Almén, tf general sekreterare Sverok, som med erfarenhet från flera olika ungdoms- och intresseorganisationer och statsvetenskapliga studier, berättar om ungas kapacitet, om glöden som tänds med ansvar – och om varför Sverige behöver bli bättre på att ta civilsamhällets lärande på allvar. Programledare är Katarina Pietrzak på RISE. 

*Sverok är en av landets största ungdomsorganisationer, med runt 55 000 medlemmar i cirka 1 700 föreningar, och når en bred spelkultur bland unga i Sverige.

Henrik Almén Sverok När unga leder och vi lär

Hon lämnade byrålivet, kunderna och tempot – men också tryggheten. När längtan efter något annat blev starkare än rädslan för att börja om, gjorde hon det som så många av oss ofta tänker på, inte minst efter en lång sommar. Här fanns flera anledningar till skiftet, några allmänmänskliga; viljan att lära igen, att känna mening, att få bidra där det verkligen behövs. Men också ett djupt personligt skäl och den svåraste av förluster som förändrade allt. Möt Elin Ahldén som utbildar sig till lärare. För att få undervisa i det hon älskar. För att få vara nära tonåringar igen. Och för att hon är säker på att vi behöver bli fler vuxna i skolan – inte färre.

I avsnitt 235 av Livslångt berättar Elin Ahldén om modet att byta riktning, om vad som bär henne framåt – och varför just nu kan vara rätt tid för fler att göra som hon, växla inriktning till nåt man längtat efter, mitt i livet.

Elin Ahldén Älska ditt ämne, älska barnen

Han är artist, musikalstjärna och folkmusiker (med betoning på folk) – och han brinner för det som händer mellan människor, i det som inte alltid går att förklara. I veckans avsnitt möter vi sångaren och spelmannen Viktor Norén i ett samtal om att bevara springet i själen, följa sitt hjärta och våga stanna i det som känns – också när det utmanar våra föreställningar om framgång, fack och förväntningar.

Följ med på ett böljande samtal om musikens och kulturens kraft som något mer än underhållning – som livsnerv, identitet, mening och som språk för det vi inte kan säga. Men också som en väg till motståndskraft. För vad händer om vi börjar förstå kultur inte som ett tillval, utan som en grund för både resiliens och utveckling? Vad kan musikens sätt att skapa gemenskap, riktning och känsla lära oss om hur vi människor ska stå pall i en tid av oro, splittring och förändring?

I avsnitt 234 av Livslångt möter du Viktor Norén – om att bli till i det ändliga, om att lära hela livet, och om varför alla politiska debatter borde sluta i sång. Programledare är Katarina Pietrzak på RISE.

Viktor Norén om att bli människa – och att lära där orden tar slut

Handen på hjärtat, vem chattade du mest med under sommaren? Vem svarade dig bäst på dina funderingar och dilemman? Gav dig de bästa recepttipsen eller berättade hur du skulle koppla av bäst? Vem var mest förstående kring dina olika symtom och krämpor? 

Från lärande till förälskelse – AI förändrar allt fler delar av våra liv. Vi är många som just nu experimenterar med tekniken – ibland också i våra relationer. Vi pratar med AI-botten, tränar den på oss själva, låter den hjälpa oss att tänka, skriva och känna. I vissa stunder känns det som att den har tagit med sig allt det och både känner och förstår oss bättre än någon annan relation vi har. Och vad händer då? När AI börjar spegla oss tillbaka – på ett väldigt träffsäkert sätt? Är det du som formar AI – eller AI som formar dig? 

Veckans gäst i Livslångt har funderat mycket på just det här, hon är forskare, designer, AI-tänkare sen barndomens science fiction , och har nyligen varit med i SVT:s panel med Anders Hansen om AI och människan.Möt Kristina Knaving på RISE i ett samtal om AI som spegel, coach och potentiell förälskelse. Vi pratar om den uppkopplade individen, ensamhet kontra digital bekräftelse, etik som måste byggas in från start och varför “code is law” borde få oss att granska algoritmer lika noggrant som lagar. Avsnitt 233 är för dig som vill förstå hur AI påverkar våra relationer, vårt lärande – och hur vi tillsammans kan styra tekniken mot ett mänskligare samhälle. Programledare är som alltid Katarina Pietrzak, även hon på RISE.

Kristina Knaving AI som självporträtt av mänskligheten

Juli har slagit över i augusti och det är ofrånkomligt att tankarna på hösten och vardagen smyger sig på eller redan har slagit till med full kraft. Så vad tänker och planerar du, vad drömmer du om? Hur ska en del av allt det du blev, tänkte och lärde under sommaren få ta plats även under resten av året? Vad gör du, för att försöka hålla den där beryktade balansen - inte minst mellan prestation och avkoppling - eller för den delen lärande. Avsnitt 232 av Livslångt är det andra av våra två sommarkollage som bjuder på många olika människors tips, reflektioner och tankar i just det ämnet. Du hör även Livslångts programledare Katarina Pietrzak, och format- och ljudansvariga Sandra Löv.

Sommar sommar sommar – hur ser du på tillvaron efter semestern?

Hon är själv utanför det åldersspann hennes egen organisation definierar som ungdom, men hon studerar den dagligen. Hon är analytikern som därför vet mer än de flesta om vad unga drömmer om, längtar efter – och ifrågasätter. Möt Johanna Göransson från Ungdomsbarometern och hör oss prata om hur den generation som vuxit upp med skärmar och sociala medier nu söker något annat: andlighet, analoga upplevelser och gemenskap. Det handlar om slowtech, retrotech och hur trådhörlurar, stökigare stil och 2010-talsgrunge blir uttryck för ett nyvaket behov av verklighet. Om nya förebilder i kultur och estetik. Men också om hur ungas sätt att lära förändras i en värld där allt flödar – och om varför det ibland krävs både positiv friktion och avkoppling för verklig kunskap att gro.

Och kan du ännu inte allt om brainrot, skibbade toaletter eller om TikToks paradoxala roll – så är det här och nu du lär dig det, när vi i avsnitt 218 landar i frågan: hur kan vi hjälpa unga (och oss själva) att hitta vägen från brus till verkligt lärande? Veckans gäst är Johanna Göransson, analytiker på Ungdomsbarometern, programledare som alltid Katarina Pietrzak på RISE.

Johanna Göransson (Ungdomsbarometern) Från brain rot till generation analog

Hlustaðu og lestu

Other podcasts you might like ...