app_store_button

google_play_button

is Device Banner Block 894x1036

Stígðu inn í heim af óteljandi sögum

Hlustaðu og lestu

Anekdot

Verket är klassikerpodden där kulturhistoriens viktigaste mästerverk diskuteras, upplevs och analyseras. Tillsammans med ledande litteratur- och konsthistoriker diskuterar Anna Jansson och Paulina Helgeson klassikernas betydelse och vad de kan säga oss idag. Verket är ett samarbete mellan Litteraturbanken, Nationalmuseum och bildningsmagasinet Anekdot vid Stockholms universitet. Fler poddar, essäer och filmer hittar du på Anekdot.se.

Verket – en podd om klassiker

Han kallas ibland den svenska målarkonstens fader, den tyskfödde skräddarsonen David Klöcker Ehrenstrahl (1628-1698). Efter att ha skolats i Hamburg och Amsterdam hamnade han så småningom i Sverige, där han skulle komma att bli sin tids kanske mest inflytelserika konstnär tillika introduktör av barockens estetik, tätt knuten till det svenska hovet. Mycket av detta blir synligt i hans "Självporträtt med allegorier" (1691), som under hösten togs med i den omdebatterade svenska kulturkanon. Varför är målningen så viktig? Klassikerpodden Verket, under ledning av Anna Jansson, tittar närmare på självporträttet tillsammans med konsthistorikerna Karin Sidén och Martin Olin.

Samtalsledare: Anna Jansson
Ljudproduktion: Erik Järmens
Klippning: Urban Göranson
Producent: Magnus Bremmer

Klassikerpodden Verket är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet och produceras i samarbete med Nationalmuseum och Litteraturbanken. Mer info på anekdot.se/verket.

#44 Självporträtt med allegorier (1691) – av David Klöcker Ehrenstrahl

Barnboksförfattaren och konstnären Elsa Beskow (1874-1953) var verksam i drygt fem decennier och har givit generationer av barn en exakt och fängslande bild av naturen och skogen. I ”Tomtebobarnen” möter vi hennes tomtefamilj med vitprickiga flugsvampshattar; en barnboksklassiker med 115 år på nacken. Beskows rimmade text berättar att ”far är stark och modig, och mor är blid och rar”, men finns det avvikelser i det könsrollsstereotypa? Ser man några klasskillnader i Beskows tomteskog, och är tomtefamiljen vegetarianer? Paulina Helgeson samtalar med litteraturprofessorn Boel Westin om en av våra mest älskade bilderböcker och dess författare.

Verket är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet, producerat vid Humanistiska fakulteten på Stockholms universitet, finansierat av Kungl. Vitterhetsakademien och Riksbankens jubileumsfond. Verket görs i samarbete med Litteraturbanken och Nationalmuseum.

#44 Tomtebobarnen (1910) – av Elsa Beskow

Ord till tröst vid livets yttersta stund. Med avsikten att bli en psalm just för livets slutskede skrevs psalmen "Var är den Vän, som överallt jag söker" till 1819 års psalmbok. Än idag finns den med bland de psalmer som ska skänka tröst och hopp på det yttersta. Orden skrevs av ärkebiskopen, diktaren och akademiledamoten Johan Olof Wallin, en av den svenska psalmhistorians allra viktigaste diktare. Men vad är det som gjort denna psalm så kär? Hur kan en dikt om stundande död vara så full av längtan? Är det i själva verket en sorts andlig kärleksdikt? Och vem är egentligen "vännen" i titeln? Litteraturvetaren Håkan Möller gästar klassikerpodden Verket och närläser Wallins ord.

Samtalsledare: Paulina Helgeson
Klippning: Urban Göranson
Inspelningsproduktion: Martin Joviken
Producent: Magnus Bremmer

#43 Var är den Vän, som överallt jag söker (1818)

Galenskap, hopplös kärlek och ond, bråd död. Emelie Flygare-Carléns klassiska roman Rosen från Tistelön från 1842 rymmer det mesta. Allt börjar med ett mord till sjöss utanför den bohuslänska kusten, ett drama byggt på en verklig händelse. Under romanens gång vecklas trådarna ut kring hur den brutala händelsens påverkar livet i det lilla fiskesamhället. Klassikerpodden Verket läser en true crime-historia långt före sin tid. Gäst i studion är Yvonne Leffler, litteraturprofessor vid Göteborgs universitet. Samtalet leds av Paulina Helgeson.

Inspelningsteknik: Martin Joviken
Klippning och redigering: Urban Göranson.
Producent: Magnus Bremmer.

#42 Rosen på Tistelön (1842) – av Emelie Flygare-Carlén

Enligt sägnen intogs Visby sommaren 1361 av den danske kungen Valdemar Atterdag. Han gav stadens invånare ett ultimatum: ge oss ert silver, annars bränner vi ner staden. Den dramatiska "brandskattningen" av Visby skildras i Carl Gustaf Hellqvist monumentala historiemålning från 1882. Men vad är egentligen historiskt sant om Atterdags intåg i Visby? Vilka friheter har Hellqvist tagit sig i gestaltningen? Vad kan människorna och byggnaderna som befolkar bilden säga om historiemåleriet som genre? Och vems är taxen i bildens vänstra nederkant? Historikern Bo Eriksson och konsthistorikern Martin Olin gästar klassikerpodden Verket. Samtalet leds av Anna Jansson. Se en högupplöst version av konstverket på anekdot.se.

Inspelningsteknik: Andreas Johansson
Klippning: Urban Göranson
Producent: Magnus Bremmer

#41 Valdemar Atterdag brandskattar Visby 1361 – av Carl Gustaf Hellqvist

#40 Övertalning (1817) – av Jane Austen by Anekdot

#40 Övertalning (1817) – av Jane Austen

"Jag är ingen kvinna. Jag är ett neutrum". Edith Södergrans rader hör till den svenskspråkiga litteraturhistoriens mest bevingade. Med sin lika kroppsliga och bildstarka som komplexa lyrik banade Södergran väg för modernismen. Allt ryms i signaturdikten "Vierge moderne" från 1916. Vad är det som gör dikten så stark? Vem är egentligen titelns "moderna jungfru"? Och hur togs de radikala raderna emot i sin egen samtid? Litteraturvetaren Boel Hackman gästar klassikerpodden Verket och närläser dikten, i samtal med Paulina Helgeson.

Samtalsledare: Paulina Helgeson
Klippning: Urban Göranson.
Ljudproduktion: Martin Joviken / Anekdot.
Producent: Magnus Bremmer

#39 Vierge moderne (1916) – av Edith Södergran

Alexander Roslins porträtt från 1768 är en av den svenska bildkonstens mest kända porträtt. Ofta beskrivs "Damen med slöjan" som förförisk och gåtfull, men förlagan var högst verklig: Roslins franska hustru, Marie-Suzanne Giroust, själv konstnär och ledamot av franska konstakademien. Vad är det som har gjort detta porträtt så älskat? Vem var Alexander Roslin? Och vad kan porträttet lära oss om 1700-talets kultur och bildkonstnärliga uttryck? Konstnären Fredrik Söderberg och konsthistorikern Sabrina Norlander Eliasson gästar klassikerpodden Verket.

Samtalsledare: Anna Jansson
Klippning: Urban Göranson
Producent: Magnus Bremmer

#38 Damen med slöjan (1768) – av Alexander Roslin

”Verkligheten imiterar dikten”, hävdade Evert Taube en gång. Och visst hade den svenska sommaren framstått helt annorlunda om inte Taube besjungit den? Själv skarvade han en hel del med sanningen i sina biografiskt anstrukna visor. I självbiografin ”Jag själv ett brusand’ hav” från 1952 berättar Taube sin egen historia, om fyrmästarsonen på Vinga som ville bli konstnär, tvingades till sjöss och så småningom förändrade den svenska visan. Litteraturvetaren David Anthin gästar Verket och berättar om Taubes lika fascinerande liv som unika fabuleringskonst.

Samtalsledare: Paulina Helgeson
Klippning: Urban Göranson
Producent: Magnus Bremmer

#37 "Jag kommer av ett brusand' hav" (1952) – av Evert Taube

Vädrets makter är starka i Marcus Larssons landskapsmåleri. Stormande hav, olycksbådande himlar och förlista skepp. Lantbrukarsonen från Åtvidaberg började sin karriär som dekormålare hos en sadelmakare och fick sitt genombrott i Düsseldorf. Han blev en av den svenska romantikens viktigaste, mest kända men också mest omdiskuterade konstnärer. Klassikerpodden Verket diskuterar Larsons målning "Småländskt vattenfall". Hur ser man att det är en målning från romantiken? Vad är det "sublima" i målningen? Hur togs den emot i sin samtid? Och varför har Marcus Larsons stjärna dalat så i modern tid? Gäster i studion är konsthistorikerna Dan Karlholm och Carl-Johan Olsson. 

Samtalsledare: Anna Jansson.
Klippning: Urban Göranson.
Producent: Magnus Bremmer

Verket – en podd om klassiker produceras av bildningsmagasinet Anekdot, i samarbete med Nationalmuseum, Litteraturbanken och Dramaten. Fler avsnitt och andra poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se

#36 Småländskt vattenfall (1856)

"Tvenne lagar styra mänskolivet /.../ Makten att begära är den första. Tvånget att försaka är den andra." Raderna hör till den svenska litteraturens mest bevingade. Den romantiske poeten Erik Johan Stagnelius (1793-1823) levde ett kort liv och dog utfattig och ensam på Södermalm – men hans avtryck i den svenska litteraturen är stort och ännu levande. Hans mest kända dikt "Suckarnas mystär" (1821) griper rakt in i människans villkor. Hur kan vi leva med att det vi behöver så ofta undflyr oss? Litteraturhistorikern Paula Henrikson gästar Verket och tolkar dikten i samtal med Paulina Helgeson.

Paula Henrikson är professor i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet, specialiserad på det svenska 1800-talets litteraturhistoria, med särskilt fokus på seklets tidiga decennier. 2004 disputerade hon på avhandlingen "Dramatikern Stagnelius".

Samtalsledare: Paulina Helgeson.
Ljudteknik: Martin Joviken.
Klippning: Urban Göranson.
Producent: Magnus Bremmer

#26 Suckarnas mystär (1821) – av Erik Johan Stagnelius

Hlustaðu og lestu

Other podcasts you might like ...