App Store

Google Play

is Device Banner Block 894x1036

Stígðu inn í heim af óteljandi sögum

Hlustaðu og lestu

Per Wästberg

De hemliga rummen börjar i Stockholm vid krigsutbrottet 1939,då Per Wästberg snart ska fylla sex år, och avslutas på Manhattan när han just fyllt tjugo. Det är en berättelse om skrivardrömmar, läsupplevelser, resor och möten med människor.Per Wästberg berättar ömsint och levande om morfar och judiska släktingar, om farfar från Hälsingland och inte minst om pappa Erik Wästberg, den kvicke publicisten som omgav sig med en väldig vänkrets.Här finns närgångna och humoristiska porträtt av vänner, grannar och gäster. Per Wästberg återkallar ett tidigt 50-tal med litterära evenemang och sena nätter, livliga diskussioner med Tomas Tranströmer, Lars Forssell och Göran Palm, resor till Paris, London och New York, förälskelse och kärlek.Boken är också en krönika om livet i Stockholm och på ön utanför Vaxholm. I staden fanns vindar, källare och underjordiska gångar att utforska. I skärgården andra världar i strandkanten och under vattnet.Men de hemliga rummen fi nns även att söka i språket, litteraturen och det egna tidiga skrivandet. När mamman säger åt sin son att gå ut och leka, smyger han uppför vindstrappan med en bok. I skärgården ror han ut på fjärden och låter båten driva medan han ligger på durken och läser.

Per Wästberg, född 1933, författare, Afrikakännare, kulturskribent och ledamot av Svenska Akademien, har sedan debuten 1949 utkommit med ett fyrtiotal böcker: romaner, noveller, lyrik, böcker om politik och kultur, dagböcker och porträtt.

Wahlström & Widstrand

Per Wästbergs memoarer

De hemliga rummen : en memoar

Den börjar med ett stipendium och slutar med en utvisning - resan till Afrika som den unge Per Wästberg så länge drömt om.

Vägarna till Afrika är andra delen av Per Wästbergs memoarer. Här berättar han om en händelserik period i sitt liv -från tjugo till trettiotvå.

Efter det första mötet med New York 1953 reser han till Harvard, där några av samtidens betydande intellektuella blir hans lärare. Men den riktigt livsbestämmande vändpunkten kommer däremot på en annan kontinent.

1959 reser Per Wästberg för första gången till Rhodesia, Sydafrika och Moçambique. Han möter rasförtryck och frihetskämpar, färdas genom ett ännu kolonialt Afrika och blir så drabbad av sina upplevelser att ett djupt och livslångt engagemang väcks, mot rasism och apartheid, för frihet och demokrati.

Per Wästberg skildrar också livet i det sena femtiotalets Stockholm, en tid av spännande möten, både med de äldre, som Bo Bergman och Tor Bonnier, med Erik Lindegren, Sara Lidman och de jämnåriga författarna och berättar om sorgen efter pappan som plötsligt avled vid knappt femtio. Här finns bilder från det gamla Klara och från Östermalm och - inte minst - den känsloladdade skildringen av mötet med en ny kärlek.

Per Wästberg (född 1933), författare, Afrikakännare, kulturskribent, ledamot av Svenska Akademien och ordförande i Nobelkommittén för litteratur, har sedan debuten 1949 utkommit med ett femtiotal böcker: romaner, noveller, lyrik, böcker om politik och kultur, dagböcker och porträtt. Den första delen av hans memoarer, De hemliga rummen, utkom hösten 2006.

Vägarna till Afrika : en memoar

Hemma i världen är tredje delen av Per Wästbergs memoarer – en vardagskrönika kring möten med människor och böcker. Självutlämnande återkallar han sin yttre och sin inre verklighet under åren 1966 till 1980, en dramatisk och händelserik period såväl för honom själv som för samhället i stort. Vida berest – och sedermera hemma i världen – berättar han om tiden som ordförande i International PEN, om internationella storheter som Pablo Neruda och Jorge Luis Borges, Arthur Miller och Susan Sontag, Joseph Brodsky och Kurt Vonnegut, om sitt riskabla hemliga arbete mot apartheid i Sydafrika. Inkännande och närgånget porträtteras vänner som Herbert Tingsten, Olof Lagercrantz, Tor och Gerard Bonnier, Sverker Åström, Olof Palme. Av sina år som chefredaktör på Dagens Nyheter ger han en ingående och avslöjande bild. Med stor öppenhet dokumenterar han också en lång hemlig kärlekshistoria, den kärlekens passionerade växelsång som präglade några år av hans liv.

Barnen, livet på en engelsk herrgård, framgångarna med romanen Luftburen, en märklig expedition till Kamerunberget, komiska föredragsturnéer på landsbygden, hör också till inslagen i denna rika levnadsberättelse. Här tydliggörs en ömsint människosyn och detaljskärpa, en språklig humor och ett humanistiskt engagemang som präglat Per Wästbergs liv och verk och som ger nycklar till hela författarskapet.

"Hans språk äger en lyster som få kan tävla med." Crister Enander, Sundsvalls Tidning

Hemma i världen : en memoar (1966-1980)

Jag smyger med lätta steg och granskar hoppfullt trottoarstenarna som vore det fredagsmorgon på Juan Fernández öde strand. Men oskadd tar sig ingen genom tillvaron. Någonstans trampar foten igenom innan marken hunnit lägga sig tillrätta. Viktigt är att öva fingertopparnas språk och orka hålla sig lyssnande – till vågsvall inifrån land, till toner uppifrån träden, till barnens andetag innan sommaren lämnar dem. Döden är inte hotet – utan det olevda.

I denna fjärde, fristående del av sin memoarserie (om åren 1980–1994) – den kanske personligaste och mest vittfamnande – skänker oss Per Wästberg en utvecklingshistoria, en tidskrönika och ett porträtt av en generation. Han skildrar Afrika utifrån ett halvt sekels erfarenheter. På resor runt jorden i internationella uppdrag möter han ett stort antal av de årens ledande författare och politiker: Mandela, Polens diktator Jaruzelski, Günter Grass, Arthur Miller, Nadine Gordimer – och i en skrämmande berättelse Robert Mugabe privat. Här ryms en poetisk kärleksförklaring till Stockholm, förtrollade somrar på Gotland, en genomskådande rannsakning av drivkrafterna i en läsande, skrivande, älskande tillvaro. En äventyrlig resa på Franska Guyanas floder förebådar en lång kärleks övergång i en ny kärleks smärtsamma och lyckliga turer. På svidande vacker prosa gestaltas en närhet i känslan, en avslöjande självblick och en iakttagares humoristiska distans till människorna.

Ute i livet : en memoar (1980-1994)

Semaforen och lodlinan är den femte fristående delen av ett av de mest uppskattade memoarverken på svenska. Det är en rik och stämningsmättad skildring av elva intensivt händelserika år (1995–2005). Ett avsevärt stycke spännande nutidshistoria. Här ryms både humor och vemod i porträtten av vänner, berömda diktare världen runt, förtryckta människor, döda närstående. En yttre och inre resa som tar oss genom läsandets och skrivandets äventyr, till svenska kyrkogårdar och herrgårdsbibliotek, till Stockholms dolda rum och med Svenska Akademien – där Wästberg tog sitt inträde 1997 – som mittpunkt för vänskap och hemkänsla. Dråpliga episoder växlar med skakande vittnesbörd om tillståndet i Centralamerika och Zimbabwe och från många resor till södra och östra Afrika. En livssyn får kontur, ett personligt signalement med en okuvlig livsglädje i dödens närhet. I svidande ärliga slutscener gestaltas uppbrott, skilsmässans smärta, kärlekens obönhörlighet, vånda och jubel.