Göran Sonnevi

Göran Sonnevi föddes 1939 i Lund, och växte upp i Halmstad. Fadern var disponent. Sonnevi är fil kand, har en biblioteksutbildning och är numera verksam som fri författare. Han blev belönad med Carl Emil Englund-priset 1971, Bellmanpriset och SvD:s litteraturpris 1979, Samfundet De Nios pris 1988, Nordiska Rådets litteraturpris 2006 och 2024 tilldelades han Övralidspriset.

Göran Sonnevis poesi är ett försök till knapp men exakt kartläggning av det inre och dess relation till det yttre, behovet av de strukturer som samtidigt hotar med sin destruktivitet. Han engagerar sig lidelsefullt mot kapitalism och imperialism medan han registrerar sitt privata liv som det är, upphängt mitt i världen. Göran Sonnevi utvecklas i sina senare episka diktsviter till en gränsöverskridande och gränslös poet: kärleksdiktare och kosmolog, mystiker och matematiker.

Han har översatt till exempel Ezra Pound och Hans Magnus Enzensberger och har blivit tonsatt av bland andra Daniel Börtz. Sonnevi debuterade med diktsamlingen Outfört 1961 och gav senast ut samlingen För vem talar jag framtidens språk 2022.

I Albert Bonniers klassikerserie har Sonnevis sex första diktsamlingar återutgivits 2020 i volymen Dikter 1959–1972. I samma serie återutgavs 2021 diktsamlingen Det omöjliga från 1975, och våren 2023 utkommer Språk; Verktyg; Eld från 1979.

Av Göran Sonnevi har utgivits:

Outfört (1961), Abstrakta dikter (1963), ingrepp-modeller (1965), och nu! (1967), Det gäller oss. Dikter 1959–1968. (1969), Det måste gå (1970), Det oavslutade språket (1972), Dikter 1959–1973 (1974), Det omöjliga (1975), Språk; verktyg; eld (1979), Dikter 1959–1972, rev utg. (1981), Små klanger; en röst (1981), Dikter utan ordning (1983), Oavslutade dikter (1987), Trädet (1991), Framför ordens väggar (1992), Mozarts Tredje Hjärna (1996), Klangernas bok (1998), Oceanen (2005), Bok utan namn (2012), Sekvenser mot Omega (2017), Det osynliga motstyckets bok (2019), För vem talar jag framtidens språk (2022).

Albert Bonniers Förlag

Image: Fredrik Hjerling