App Store

Google Play

SE - Details page - Device banner - 894x1036

Kliv in i en oändlig värld av stories

Lyssna när som helst, var som helst

Sveriges Radio

Kulturredaktionen lyfter fram klassiska verk ur historien och utnämner moderna Klassiker. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Ansvarig utgivare: Peter O Nilsson

Klassikern

Gång på gång återkom Prins Eugen till samma motiv - ett stort moln. På hans mest berömda tavla finns molnet på en blå himmel över en väg mellan två kullar.

 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
 
"Molnet" från 1895 är en av den svenska konsthistoriens mästerverk. Motivet är alldagligt: en väg slingrar sig fram mellan två kullar, över den lyser ett stort vitt moln. Tavlan är inte en impressionistisk naturstudie målad i det fria.

Kulturjournalisten Mikael Timm berättar hur Prins Eugen som alltid tvivlade på sin förmåga och i alla sammanhang var en främling, lyckades skapa en av Sveriges mest älskade målningar och vad det var i molnet som motiv som lockade honom.

”Molnet” – Prins Eugens fascination för moln blev ett mästerverk

Hur kunde en 13 pixlar bred och 16 pixlar hög mustaschprydd rörmokare, klädd i overall och röd keps, bli huvudpersonen för den mest framgångsrika spelfranchisen någonsin?

 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
 
I denna klassiker om Super Mario Bros. berättar Saman Bakhtiari om vad som hände då figuren Mario tog steget ut från arkadspelshallarna och infiltrerade miljoner familjers vardagsrum, hur det har förblivit så och varför Mario är ständigt aktuell. 

Handlingen i Super Mario Bros är enkel: Den utspelar sig i Marios färgglada värld, kungadömet "The Mushroom kingdom" som invaderats av de sköldpaddsliknande Koopa Troopas. Deras kung, Bowser har kidnappat prinsessan Peach, och det är upp till Mario att rädda henne.

Marios skapare Shigeru Miyamoto, som även ligger bakom andra Nintendoklassiker som Zelda och Donkey Kong hade en inbjudande filosofi som bidrog till spelets succé. Han designade spelet tillsammans med designern Takashi Tezuka så att första banan guidar i spelets regler, fysik och mekanik. Något som är självklart idag men som under mitten av 80-talet var nyskapande.

”Super Mario” – från arkadspelshall till vardagsrum

Stephen Kings tredje roman "The Shining" hamnar ofta i skuggan av Stanley Kubricks filmatisering från 1980. Och King trivs inte i skuggan han har alltid ogillat Kubricks film.

 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
 
Stephen King brukar med sina över 50 romaner kallas för den moderna skräcklitteraturens mästare. Bland hans mest omtalade böcker hittar vi bland annat "Pestens tid", "Det" och "The Shining".

Stanley Kubricks skräckfilm "The Shining" från 1980 brukar ofta toppa listor över tidernas bästa skräckfilmer, men King har alltid tyckt illa om den.

"Det var en varm bok, som blev en kall film", har han ofta sagt och i veckans Klassiker tar Joakim Silverdal reda på vad det egentligen var som retade upp författaren med Kubricks film.

Stephen Kings roman "The Shining" – en klassiker i skuggan av en klassiker

"Jag tror inte jag varit riktigt varm någon gång sedan i somras" De saliga orden är Nils Karlsson Pysslings. Han och Bertil har just fått eld i den lilla blå kakelugnen i råtthålet och en vänskap gror i värmen. Astrid Lindgrens novell från 1949 om två små gossar som förenas av ensamhet är en klassisk berättelse om sorgerarbete och nyorientering, men innehåller också finurliga referenser mellan arkitektur, heminredning och det undermedvetna. Fast vad händer om en filmregissör missförstår alltihop? Jenny Teleman tar sig an Nils Karlsson Pyssling. Killevippen!

 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nils Karlsson Pyssling - när vänskap gror framför kakelugnen

Den skotske författaren Eric Linklater skrev boken om systrarna Dina och Dorinda under brinnande krig 1944. Systrarna uppmanas att vara snälla och lydiga. Annars kan en ond vind blåsa in i deras hjärtan.

 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
 
Den skotske författaren Eric Linklater skrev boken om systrarna Dina och Dorinda mitt under brinnande krig.(1944). Systrarna uppmanas att vara snälla och lydiga. Annars kan en ond vind blåsa in i deras hjärtan.

De uppstudsiga flickorna gör helst som de själva vill; äter så mycket pudding och paj att de blir stora som ballonger, och provar Fru Häxelins trolldryck som förvandlar dem till kängurur.

Tillsammans befriar de Silverfalken och Guldpuman ur djurparken och beger sig till Bombardiet för att befria sin pappa som kämpar för att störta diktatorn Hula-hu.

– Berättelsen är aktuell idag, även om den utspelas i en sagovärld, säger regissören Ellen Lamm och fortsätter:

– Det handlar om ett land med en diktator och förtryck på många olika plan. Föreställningen har ändå ett politiskt anslag eftersom det handlar om att tänka själv och det finns situationer där det är rätt att göra uppror.

Flickorna är berättelsens hjältar. De befriar sin pappa och ett helt folk. De förmedlar ett tidlöst budskap: Våga mer!

Ulla Strängberg

"Det blåser på månen" – frisk fläkt från en annan planet

Under åren som gått har Marlen Haushofers roman Väggen från 1963 tolkats på otaliga sätt. Är det efter kärnvapenkriget eller ett inre sammanbrott? Själv kallade hon den för en katthistoria.

 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
 
En medelålders kvinna åker upp i Alperna och när hon vaknar på morgonen är hon ensam bakom en osynlig vägg. På andra sidan kan hon se människor, som stelnat i sina gester. Hon finner sig i situationen. Nu måste hon lära sig att överleva: mjölka, hugga ved, odla.

Författaren Marlen Haushofer levde ett borgerligt liv i en österrikisk småstad. 1963 kom ”Väggen” ut, och den blev hennes mest kända roman även om berömmelsen var postum.

Kvinnan i ”Väggen” skriver ner sin redogörelse, en dagbok på baksidan av några almanacksblad över dagarna som går. Om vänskapen med djuren. Om meningen med livet. Och här finns också dramatik, en osynlig fiende som rubbar balansen. Vad är ont och gott? Vad är gemenskap och vad är ensamhet?

Kritikern Rut Halldén skrev om Marlen Haushofer att ”det är som om hon slitit av ögonlocken för att bättre kunna se.”

Katarina Wikars ger sig in bakom ”Väggen”, som uppläsare hör vi Anna Godenius och medverkar gör också bokens första översättare Per-Erik Wahlund i en inspelning från sent 90-tal.

Marlen Haushofers roman ”Väggen” – apokalyps eller psykbryt?

Dokumentären Ett anständigt liv är en film som har påverkat samhällsdebatten i decennier. Den är den andra delen i Stefan Jarls modstrilogi. Kulturjournalisten Gunnar Bergdahl har sett om den.

 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
 
"Ett anständigt liv" från 1979 gav regissören Stefan Jarl en Guldbagge för bästa regi. Filmen är den andra delen i den så kallade Modstrilogin, om Kenta och Stoffe och kompisgänget som drömmer om frihet och hånar Svenssonlivet, men där frihetsprojektet slutar i misär med överdoser och utslagning.

Kulturjournalisten Gunnar Bergdahl har sett om filmen och reflekterat över vad som händer när vi börjar relativisera människovärdet. 
Den första delen i trilogin "Dom kallar oss mods" kom 1968 och del tre "Det sociala arvet" kom 1993.

En Klassiker från 2016.

”Ett anständigt liv” av Stefan Jarl –Modstriologin som påverkade samhällsdebatten

Där finns den kända scenen med madeleinekakan doppad i lindblomste som aktiverar barndomen och bortglömda minnen - en metafor lika känd som boken.

 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
 
"På spaning efter den tid som flytt" av Marcel Proust är ett av litteraturhistoriens mest kända verk. Få har tagit sig igenom alla delarna men kanske har man läst den första - "Swanns värld".

Ulla Strängberg har också tittat på Prousts säng av koppar på Musée Carnavalet i Paris. Det var i den sängen han skrev den berömda romansviten under sina sömnlösa nätter.

Uppläsare är Staffan Göthe.

Denna Klassiker sändes första gången 2013.

”Swanns värld”– den mest lästa delen av Prousts romansvit

In the mood for love från 2000 av Wong Kar-wai är filmen om den oförverkligade kärleken, vars ledmotiv har ätit sig in i det kollektiva omedvetna.

 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
 
En telefon ringer. Hon svarar för sent. Han trycker aldrig ner dörrhandtaget.

Hongkong 1962. Ett kort möte i trappan på väg till nudelstället eller i den smala hallen hos frun som spelar kort hela tiden. Klackarna mot stenläggningen. Så många olika höghalsade ärmlösa sidenklänningar hon har. Det som inte blev kan man viska i en spricka i en sten sedan.

Katarina Wikars ser om ”In the mood for love” från 2000. Och hittar dessutom en specialutgåva med de bortklippta sluten.

Det sägs att regissören Wong Kar-wai fick skynda sig att klippa klart filmen till Cannesfestivalen och tog bort alla kärleksscenerna, komprimerade och förtätade.

Uppläsare: Ulph Nyström.

”In the mood for love” – finaste filmen om den kärlek som aldrig blev

Den brasilianska författaren Clarice Lispector fortsätter att verka långt efter sin död 1977. Stjärnans ögonblick är hennes mest sålda roman.

 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
 
Clarice Lispectors litteratur fortsätter att verka och förbrylla. "Stjärnans ögonblick" är den sista roman som kom ut medan hon fortfarande levde, en metaberättelse om att skriva, om att solidarisera sig med en av världens allra minsta, om att dö med sin gestalt.

Clarice Lispector låter i romanen den manliga författaren Rodrigo S M våndas över sin skapelse, Macabéa, en kvinna som inte gör något som helst väsen av sig, en ur den anonyma massan i Rios slum.

Katarina Wikars vrider och vänder på "Stjärnans ögonblick." Författarna Anneli Jordahl och översättaren Örjan Sjögren medverkar ur radions arkiv. Vi hör också citat ur radioteaterföreställningen "Stjärnans ögonblick" i regi av Magnus Berg. Och uppläsare ur nyöversättningen av romanen är Simon Reithner.

”Stjärnans ögonblick” – Lispectors bestseller utan början och slut

Sommaren med Monika från 1953 blev internationellt starkt förknippad med den svenska synden och var början på ett långt samarbete mellan Ingmar Bergman och skådespelaren Harriet Andersson. 

 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
 
Manus skrevs av författaren Per Anders Fogelström och den andra huvudrollen spelades av Lars Ekborg. Filmen utspelar sig i Stockholms skärgård dit två unga nyförälskade människor flyr undan vardagens tristess och bråkiga föräldrar. "Vi har gjort uppror, Monika", utropar en glad Harry på skäret.

En repa på filmen förlängde inspelningen på Ornö och det blev en romans på riktigt mellan Harriet Andersson och Ingmar Bergman.

Harriet Andersson visar Lisa Bergström gulnande internationella pressklipp där "Sommaren med Monika" blev "Monika – the story of a bad girl."

”Sommaren med Monika” – Bergmans bidrag till den svenska synden

Lyssna när som helst, var som helst

Andra podcasts som du kanske gillar...