Del 2: Louise Hård.
Det brinner i den lilla småländska byn Bösebo. Någon har tänt eld på en ensligt belägen stuga och i resterna efter branden hittas kvarlevorna av en människa. Kriminalkommissarie Louise Hård får ansvar för utredningen och snart brinner det igen i de småländska skogsbygderna. En pyroman sprider skräck i byar och samhällen. Samtidigt försöker Louise Hårds pensionerade kollega Sven-Olof Åkerman utreda ett gammalt fall som förföljt honom genom livet. Efter en avslutningsfest i en bygdegård i början av 60-talet försvinner en ung tjej som han varit förälskad i. Drunknade hon i sjön vid bygdegården eller blev hon mördad? Han söker upp sina gamla klasskamrater för att försöka ta red på vad som hände. Men det är inte alla som uppskattar att han river upp gamla sår som knappt hunnit läka.
© 2017 Lind & Co (Ljudbok): 9789174618532
© 2018 Lind & Co (E-bok): 9789177796978
Utgivningsdatum
Ljudbok: 6 mars 2017
E-bok: 23 juli 2018
Del 2: Louise Hård.
Det brinner i den lilla småländska byn Bösebo. Någon har tänt eld på en ensligt belägen stuga och i resterna efter branden hittas kvarlevorna av en människa. Kriminalkommissarie Louise Hård får ansvar för utredningen och snart brinner det igen i de småländska skogsbygderna. En pyroman sprider skräck i byar och samhällen. Samtidigt försöker Louise Hårds pensionerade kollega Sven-Olof Åkerman utreda ett gammalt fall som förföljt honom genom livet. Efter en avslutningsfest i en bygdegård i början av 60-talet försvinner en ung tjej som han varit förälskad i. Drunknade hon i sjön vid bygdegården eller blev hon mördad? Han söker upp sina gamla klasskamrater för att försöka ta red på vad som hände. Men det är inte alla som uppskattar att han river upp gamla sår som knappt hunnit läka.
© 2017 Lind & Co (Ljudbok): 9789174618532
© 2018 Lind & Co (E-bok): 9789177796978
Utgivningsdatum
Ljudbok: 6 mars 2017
E-bok: 23 juli 2018
Kliv in i en oändlig värld av stories
Helhetsbetyg baserat på 4294 betyg
Bladvändare
Oförutsägbar
Nagelbitare
Ladda ner appen för att vara med i snacket och lämna recensioner.
Visar 10 av 4294
Kennet
11 mars 2017
Detta är en riktigt spännande bok, vid flera tillfällen helt oförutsägbar på ett rent halsbrytande sätt (för mig i alla fall). Väl berättad om än något ojämnt bildspråk. Ibland originellt på riktigt, ibland platt och vanligt. Plotten är faktiskt helt lysande. Personteckningen i huvudsak välgjort (men varför måste deckare så ofta befolkas av idel deppgökar - var läser jag om den muntra polisen?) Lite mycket ord och detaljer för min smak, jag är otålig och drar åt det korthuggnare om jag får välja - ytterligare en redaktörsgenomgång kunde ha gjort manuset väl på den punkten. Uppläsaren då som jag ser att många kommenterar? Jag är rätt ny som boklyssnare, senast hörde jag en lång spänningsroman uppläst av Reine Brynolfsson. Electra Hallman är i stort sett lika bra - rent av likartad i tonfallet. Mer en fråga om smak än om kvalitet skulle jag säga. Hur man vill ha sin bok läst för sig: dramatiserad åt teaterhållet, ja, då blir man besviken. Rakt upp och ner för att själv skapa sig bilderna (mer likt att läsa tyst alltså) ja, då är hon bra. Definitivt läsrekommendation på denna hur som helst!
EM
6 dec. 2020
Amatörmässigt beteende av poliserna. Upplösningen hängs upp på oladdad mobil som ej laddas i bilen. Oproffsigt.
Annelie
9 mars 2023
En riktig nagelbitare! Så spännande! Rekommenderas! 👏
Ingrid
8 mars 2017
Har avslutat efter halva boken, klarar inte av uppläsaren och kan därför inte koncentrera mig på boken.
Lena
14 maj 2020
Lite entonig uppläst
Marina
22 mars 2017
tyvärr. Var vänlig byt uppläsare till nästa bok. tråkig och enformig. boken i säg. ok
Åse
4 maj 2017
Håller med vad andra skrivit, i grunden en bra bok men alldeles för mycket trams runtomkring.
Ewa
2 maj 2020
Boken är bra, men uppläsare är trött och oengagerad
Eva
30 juli 2018
En god pizza innehåller inte " kött-slamsor". En bra berättelse använder ord på rätt sätt. Här saknas det.
Raili
23 sep. 2021
Berättelserna är bra, jag tycker att uppläsare visst är bra, men författaren använder alldeles för mycket metaforer för i princip allt som beskrivs. Det blir irriterande till slut. Det är helt ok att använda ibland, men hela, hela tiden blir för mycket. Till slut blir man så besatt av att räkna alla metaforer att man glömmer att lyssna på berättelsen i sig. Att beskriva en känsla, ett liv en situation, funkar bäst när det berättas för vad det är, utan att vika ut det i en massa liknelser från helt andra företeelser. Bara säg som det är, tänker jag irriterat efter ett tag, och gå vidare.
Svenska
Sverige