App Store

Google Play

SE - Details page - Device banner - 894x1036

Kliv in i en oändlig värld av stories

Lyssna när som helst, var som helst

Anekdot

Underhållande och fördjupande samtal om historiska personer, företeelser och idéströmningar. Möt Sveriges främsta humanioraforskare i samtal med Magnus Bremmer. Bildningspodden är en del bildningsmagasinet Anekdot.

Bildningspodden

När gud är död och inga absoluta värden går att luta sig emot, vad ska människan göra då? Den tysk-schweiziske filosofen Friedrich Nietzsche (1849-1900) placerade människan i just detta tillstånd – och skrev en både livsbejakande och uppfordrande filosofi som svar. Nietzsche ville att människan skulle bejaka både livskraft och mörker, och ställde höga krav på hennes kraft och moraliska omdöme. Vad går Nietzsches mest inflytelserika teorier ut på? Och vad kan hans tankar säga oss idag? Bildningspodden ger en introduktion till Nietzsches liv och verk, från ungdomsåren och genombrottet med Tragedins födelse (1872) till det ökända sammanbrottet i Turin 1889 och de sista febriga fragmenten.

Gäst i studion: filosofen Hans Ruin.

Avsnittet publicerades första gången den 22 december 2021.

#9 Friedrich Nietzsche (2021)

Hon var en av sin tids mest radikala tänkare. En feminist, pedagog och folkbildare lika mycket som skarp debattör och esoteriker. ELLEN KEY (1849-1926) växte upp i överklassmiljö på en småländsk herrgård, men ägnade ett liv åt att kämpa för de mindre privilegierade. Hennes radikala syn på barnuppfostran och pedagogik bidrog starkt till att driva igenom förändringar som vi idag tar för givna, som avskaffandet av barnaga, samskola för pojkar och flickor och rättigheter för oäkta barn. Som kvinnosakskämpe argumenterade hon tidigt för rätt till skilsmässa, ogift kvinnas myndighet och deltog aktivt i rösträttskampen. Allt detta bidrog till att hon blev en av 1800-talet internationellt mest kända svenskar. Säsongspremiären av Bildningspodden fördjupar sig i Ellen Keys liv och tänkande. Var hon verkligen en särartsfeminist? Varför ansåg hon att alla arkitekter borde vara kvinnor? Vad var det som fick henne att lämna Sverige i 10 år? Och hur ska vi förhålla oss till Ellen Keys arv idag?

Gäster i studion är Claudia Lindén och Hedda Jansson. Claudia Lindén är litteraturvetare vid Södertörns högskola och disputerade 2002 på avhandlingen "Om kärlek. Litteratur sexualitet och politik hos Ellen Key". Hedda Jansson är doktorand i religionshistoria vid Stockholms universitet, på ett projekt om Ellen Keys livsfilosofi, och sedan 15 år tillbaka föreståndare för Ellen Keys Strand.

Bildningspodden – en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet. Inspelningstekniker: Christine Ericsdotter Nordgren.

#61 Ellen Key

Han uppfann själva begreppet "begrepp", skapade filosofihistoriens mest berömda liknelse – och introducerade en radikalt ny syn på människan som full av motstridiga känslor och drivkrafter. Platon (428-348 f. Kr.) är den grekiska tänkaren som la grunden till hela den västerländska filosofin. Veckans avsnitt tar sig an hans tänkande, från idéläran och grottliknelsen till skriftkritiken, kärleksläran och kunskapsteorin. Men berättar också om hans uppväxt i Aten och relationen till Sokrates, hans mystiska karriär som brottare och samröret med diktatorn på Sicilien som höll på att kosta honom livet.

Veckans gäster är Staffan Carlshamre och Jan Stolpe. Staffan Carlshamre är professor i teoretisk filosofi vid Stockholms universitet. Jan Stolpe är översättare och kritiker, som bland annat översatt Platons samtliga skrifter till svenska.

Bildningspodden – en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet. Inspelningsteknik och klippning: Christine Ericsdotter Nordgren, Språkstudion.

#70 Platon

Han brukar kallas för Blomsterkungen och det sägs ibland att svenskens kärlek till naturen stammar direkt från honom. Botanisten och läkaren Carl von Linné är förmodligen världshistoriens mest kände svensk. Fortfarande namnges växter och arter med Linnés latinska namn, inklusive människan, homo sapiens. Men vilken är hans viktigaste avtryck som vetenskapsman och historisk personlighet? Finns det problematiska bitar av arvet efter Linné? Och hur fick han egentligen in drakar och odjur i sitt stora system över naturen?

Veckans gäster är Annika Windahl Pontén, Gunnar Broberg och Jenny Beckman. Annika Windahl Pontén är idéhistoriker vid Uppsala universitet och disputerad på en avhandling om hushållet von Linné. Gunnar Broberg är idéhistoriker vid Lunds universitet och har skrivit flera verk om Linné, bland annat biografin ”Mannen som ordnade naturen” (Natur & Kultur, 2019). Jenny Beckman är vetenskapshistoriker vid Uppsala universitet, bland annat specialiserad på botanikens historia.

Bildningspodden är en del av ANEKDOT – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges främsta humanioraforskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se.

Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer.

#127 Carl von Linné

Storslagen, virtuos, fartfylld och teatral – men också tillgjord, vulgär och allmänt orimlig. Barocken har haft många ansikten. I historieböckerna brukar epoken dateras cirka år 1600 till 1750 och placeras mellan renässansen och nyklassicismen. Men hur sammanfattar vi barocken som stil och historisk period? Hur hänger konstriktningen ihop med det nedvärderande ordet "barock"? Varför var motreformationen så viktig för epokens estetik? Och är barocken i själva verket postmodernismens konstnärliga tvilling? Musikvetaren Johanna Ethnersson Pontara och konsthistorikern Mårten Snickare gästar säsongsavslutningen av Bildningspodden.

Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer
Klippning: Lars in de Betou

Bildningspodden är en del av bildningsmagasinet Anekdot. Läs mer på anekdot.se

#189 Barocken

Wilhelm von Humboldt (1767-1835) var friherren och språkforskaren som la grunden till det moderna forskningsuniversitetet. Tillsammans med brodern Alexander och hustrun Caroline tillhörde han den legendariska kretsen av romantiker i Jena. Senare tog han yrkesvägen till såväl Paris som Rom, men det var i Berlin som hans verkliga eftermäle grundlades. Här startade han i början av 1800-talet ett nytt universitet, som med sin banbrytande blandning av undervisning och forskning banade väg för vår tids lärosäten. Vad gjorde Humboldts bildningsidéer så radikala i hans egen tid? Var argumenten för akademisk frihet desamma som för vår tid? Och hur relevant är hans tankegods idag? Bildningspodden introducerar Humboldts tänkande och universitetsidé.

Samtalsledare: Ruhi Tyson¨
Klippning: Lars in de Betou
Ljudteknik, Lund: Peter Roslund
Redaktör och producent: Magnus Bremmer

#190 Wilhelm von Humboldt

Mumintrollen gjorde Tove Jansson (1914-2001) världsberömd – men kastade också en svårskringrad skugga över hennes övriga konstnärskap. Hon var målaren som under 30-talet började teckna nazikritiska karikatyrer för Helsingsfors satirpress. Redan då hade hon en lika nära relation till det skrivna ordet. I sitt starkt visuella författarskap skulle Jansson skildra såväl existentiell ångest och ensamhet som idyll och gemenskap. Och mumintrollen blev hon aldrig av med, trots att hon försökte. Vad var det mest banbrytande med Tove Jansson som konstnär och författare? Vad kan hennes ord och bilder säga oss idag? Litteraturprofessorn Boel Westin gästar Bildningspodden och introducerar en finlandssvensk gigant.

Samtalsledare: Hedvig Ljungar
Klippning: Lars in de Betou.
Producent: Magnus Bremmer

#191 Tove Jansson

Länge betraktades de antika stoikernas lära som världsfrånvänd och apatisk. Idag har stoicismen blivit modefilosofi, en antik självhjälpsguide i mindfullness för den som vill lära sig att stå ut med en kaotisk och svårbegriplig samtid. På kuppen har tänkare som Marcus Aurelius och Seneca blivit bästsäljare. Men hur väl stämmer hajpen med vad stoikerna faktiskt själva skrev och tänkte? Handlar det berömda "stoiska lugnet" om att vara likgiltig eller moget besinnad? Ville stoikerna mest göra livet uthärdligt för individen eller också göra världen till en bättre plats? Och vad gör dessa antika tankar så gångbara idag? Bildningspodden går till källorna om stoicismen tillsammans med filosoferna Charlotta Weigelt och Hans Ruin.

Samtalsledare: Hedvig Ljungar
Ljudproduktion: Lars in de Betou.
Producent: Magnus Bremmer

#193 Stoicismen

Hanna Hirsch Pauli (1864-1940) var en av de viktigaste svenska konstnärerna kring sekelskiftet 1900. Hon växte upp i en högborgerlig judisk familj i Stockholm och studerade vid Konstakademien, innan penslarna tog henne till Paris. Där blev hon del av en generation kvinnliga konstnärer som upplevde en tidigare oanad frihet, men också fick utstå kränkningar av manliga konstnärer och antisemitiska påhopp från kritiker. Hirsch Paulis konstnärskap hade sin botten i porträttkonsten, men spänner från det ljusa och skira till det dunkla och mångbottnade. Bildningspodden återupptäcker Hanna Hirsch Paulis livshistoria och närstuderar hennes viktigaste målningar, tillsammans med konstvetarna Carina Rech och Katarina Wadstein MacLeod.

Samtalsledare: Hedvig Ljungar
Klippning: Lars in de Betou.
Producent: Magnus Bremmer

Bildningspodden är en del av bildningsmagasinet Anekdot, som finaniseras av Stockholms universitet, Kungl. Vitterhetsakademien och Riksbankens Jubileumsfond. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se.

#199 Hanna Hirsch Pauli

Efter sommaren fyller Bildningspodden 10 år och 200 avsnitt. I årets upplaga av poddens sommarrepriser gör vi därför en tillbakablick på arkivet. Bildningspoddens avsnitt har spelats över 8 miljoner gånger, men alla avsnitt har inte lika många lyssnare. Det finns en topplista. Först ut, på plats nummer 10, finner vi avsnitt #96 om Tuthankhamon från 2019. Det samtalet kan ni lyssna på redan idag. Nedräkningen fortsätter sedan hela vägen fram till slutet av augusti. Därefter är Bildningspodden tillbaka med nya avsnitt. Vi önskar alla lyssnare en riktigt skön och bildande sommar!

Sommarrepriser: TOPPLISTAN

Kolossalt stort, otroligt praktfullt och byggt under självaste kung Sol, Ludvig XIV, mitt under Frankrikes kulturella storhetstid i slutet av 1600-talet. Versailles är sinnebilden för det kungliga maktcentrumet. Myterna om slottet är många och skvallrar om allt från urspårade fester till chockerande usel hygien. Än i dag tillhör Versailles Frankrikes främsta turistmål. Bildningspodden öppnar porten till en kunglig historia. 

Gäster i studion är Margaretha Rossholm Lagerlöf, professor emerita i konstvetenskap vid Stockholms universitetet, och Jonas Nordin, historiker vid Kungliga Biblioteket och Stockholms universitet.

Bildningspodden – en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman för Stockholms universitet. Inspelningstekniker är Henrik Nordgren.

#13 Versailles

Lyssna när som helst, var som helst

Andra podcasts som du kanske gillar...