App Store

Google Play

SE - Details page - Device banner - 894x1036

Kliv in i en oändlig värld av stories

Lyssna när som helst, var som helst

Sveriges Radio

I Ekots lördagsintervju ställs makten till svars. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Ansvarig utgivare: Klas Wolf-Watz

Ekots lördagsintervju

Valet av ny partiledare förra året skulle betyda en nystart för KD. Politiken lades om på flera områden, men väljarna har inte strömmat till. Hur stort är tålamodet med den nya ledningen? 

 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
 
Ekots politikkommentator Fredrik Furtenbach följer upp intervjun i samtal med Monica Saarinen.

Efter krisen i Liberalerna: hör reportaget med "de olydiga" - tre riksdagesledamöter som gått emot partilinjen. Hur stort är utrymmet avvika i partierna? I en individualistisk tid har det blivit svårare att få partierna att gå i takt?

Acko Ankarberg Johansson partisekreterare (KD)

I veckan sprack Alliansens enade front av misstroende mot försvarsministern. Vad betyder det för Alliansen?

 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
 
Hur påverkas sammarbetet av att KD och M vill lägga gemensam alliansbudget, trots att C och L inte vill?

Ebba Busch Thor (KD) - lagspelare eller solospelare?

Sveriges nya EU-kommissionär är knappt en vecka in på det nya jobbet. Det blir hennes jobb att se till att medlemsländerna gör vad de ska, till exempel i den för Sverige så känsliga frågan om skogen.

 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
 
Jessika Roswall var tidigare EU-minister och just miljöfrågor är ingenting hon profilerat sig i hittills i sin karriär. När statsminister Ulf Kristersson presenterade henne som Sveriges kandidat till kommissionen nämnde han heller inte miljöområdet, istället lyfte han fram andra frågor utan att specificera någon portfölj.

– Det är en av mina styrkor, att jag är generalist och jag är duktig på att lära mig nya saker och få igenom saker.
Ansvar för omstridd miljölag
När Jessika Roswall var EU-minister så röstade Sverige emot naturrestaureringslagen, som trots det gick igenom ändå. Enligt den måste nu alla EU-länder återskapa och skydda skadad natur som till exempel skogsmark och betesmark. Den svenska regeringen menade bland annat att lagen skulle drabba den svenska skogsnäringen.

– Under det svenska ordförandeskapet förhandlade vi också fram den här lagstiftningen trots att Sverige sa nej.

Man kan sätta på sig olika hattar?

– Ja, det måste man göra.
”Trodde vi var bättre än vad vi var”
En annan fråga hon får ansvar för är den cirkulära ekonomin, inte minst att vi i större utsträckning ska använda oss av återvunnet material än nyskapat material. Bland annat finns ett mål för plastförpackningar. Men trots att återvinningen ökar, ökar också användningen av ny plast.

– Vi måste bli bättre på att återvinna. Jag blev själv förvånad när jag satte mig in i det, jag kom in med fördomar om att vi var bättre än vad vi var.

Gäst: Jessika Roswall, EU-kommissionär med ansvar för miljö, vattenresiliens och en konkurrenskraftig cirkulär ekonomi
Programledare: Katarina von Arndt
Kommentar: Ci Holmgren, EU-reporter
Tekniker: Matilda Eriksson
Producent: Gustav Franzén

Intervjun spelades in fredag den 6 december 2024.

Jessika Roswall: ”Mycket av det vi behöver göra har en påverkan på jordbrukare eller skogsägare”

Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson om kärnkraft, det nya partiprogrammet, skatter och om de nya reglerna för partilotterier.

 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
 
Halvtid in i mandatperioden håller det största oppositionspartiet på att ta fram ett nytt partiprogram. Det ska beslutas om på Socialdemokraternas kongress i vår. I utkastet till partiprogram står bland annat att de ekonomiska och sociala klyftor ska minska och att ”marknadsmisslyckanden” inom välfärden ska bort. En rad stora statliga satsningar ska göras inom infrastruktur, energi och välfärd.

Men hur ska investeringarna finansieras när partiet nyligen gjorde upp med Tidöpartierna och Centerpartiet om ett finanspolitiskt ramverk med ett balansmål? Magdalena Andersson säger i Ekots lördagsintervju att ökad tillväxt och sänkt arbetslöshet ska ge mer intäkter till staten – men också att det totala skatteuttaget behöver höjas.

”Vi behöver öka skatteuttaget, vi är ju i praktiken ett skatteparadis för kapitalägare”, säger Magdalena Andersson.
Nya regler för partilotterier
Under hösten har Dagens Nyheter avslöjat omfattande missförhållanden inom Socialdemokraternas lotteriverksamhet. Ett callcenter som partiet anlitat har lurat äldre och dementa att köpa lotter. Callcentret har också haft kopplingar till gängbrottslighet.

Samma dag som Ekots lördagsintervju spelas in kommer regeringen med sitt förslag på hur partilotterier ska regleras och beskattas. Partilotterier ska inte längre undantas skatt utan betala 22 procent skatt på omsättningen, som andra spel. Partier ska inte längre få sälja lotter på kredit och det ska tydligt framgå att pengarna går till ett parti.

De nya reglerna kommer påverka Socialdemokraternas ekonomi eftersom 38 procent av partiets intäkter förra året kom från just partiets partilotterier. Magdalena Andersson säger i Ekots lördagsintervju att regeländringarna kommer att göra att det inte längre blir ekonomiskt möjligt att driva verksamheten vidare. Hon riktar kritik mot tidöpartierna.

”Deras syfte är att försämra oppositionens möjlighet att protestera mot den här politiken som är skräddarsydd för de rikaste”, säger Magdalena Andersson.
Vad vill S med kärnkraften?
Näringslivet har gång på gång efterfrågat en blocköverskridande överenskommelse om kärnkraften och efterfrågat tydliga besked från Socialdemokraterna om hur de ställer sig till regeringens planer på att bygga nya reaktorer. Magdalena Andersson säger att partiet inte har räknat på hur många reaktorer som kommer att behövas och hur mycket staten ska gå in och subventionera kärnkraften:

”Det vore enklare och bättre om vi kunde ha tjänstemännen i regeringskansliet till förfogade och alla myndigheter som jobbar med det.”, säger Magdalena Andersson.

Gäst: Magdalena Andersson, ordförande för Socialdemokraterna
Programledare: Katarina von Arndt
Kommentar: Fredrik Furtenbach, inrikespolitisk kommentator Ekot
Tekniker: Tobias Carlsson
Producent: Maja Lagercrantz

I början av den här intervju kunde lyssnaren få bilden av att högerpartier fått pengar av tankesmedjan Timbro. Efter att programmet publicerades digitalt hörde Timbro av sig till redaktionen och påpekade att de aldrig betalar pengar till partier.
Redaktionen har sedan haft kontakt med Socialdemokraterna som säger att det inte var det Magdalena Andersson avsåg, utan att hon menade att Timbro stöttat högerpartier på andra sätt, bland annat genom sin opinionsbildning.

Intervjun spelades in torsdag eftermiddag den 12 december 2024.

Magdalena Andersson (S): ”Vi behöver öka skatteuttaget”

Klimat- och miljöministern om att Sveriges utsläpp ökar snabbare än beräknat, samtidigt som kolinlagringen i skog och mark minskar kraftigt. Och om slopat förbud mot uranbrytning i Sverige.

 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
 
I år väntas svenska klimatutsläpp öka kraftigt. Under det första halvåret ökade utsläppen från svensk ekonomi med sex procent enligt SCB:s statistik från det första och andra kvartalet. Enligt Eurostat är Sverige det EU-land där utsläppen ökade mest under det andra kvartalet. Under det första kvartalet har Malta och Litauen större utsläppsökning.

Att utsläppen skulle öka i år var väntat eftersom regeringen kraftigt sänkte reduktionsplikten i januari, men nu visar statistik över bränsleleveranser under årets tre första kvartal att ökningen blir ännu större än regeringen beräknat. 

”Det vi märker här är att det diffar lite. Vår bedömning var att det skulle öka förra året men det minskade. Och nu märker vi att det ökar mer än vi hade bedömt. Och skälen är att den höga inflationen är dämpad, svenska hushåll har mer pengar i plånböckerna, och att reduktionsplikten har sänkts temporärt.”, säger Romina Pourmokhtari (L).

Klimatministern säger att även om Sveriges utsläpp skulle öka något mer än beräknat i år så kommer Sverige klara EU-målet för utsläpp från inrikes transporter, ESR-målet, eftersom det finns marginaler i regeringens prognoser. 

Den slutliga klimatstatistiken från Naturvårdsverket publiceras först i slutet av nästa år. I veckan publicerades 2023 års statistik som visar att utsläppen då minskade med knappt två procent. Förväntningarna var att utsläppen skulle öka något i fjol, men den ekonomiska lågkonjunkturen drog ner utsläppen, framför allt från industrin.
Kraftigt minskad kolsänka
Växande skog fungerar som en kolsänka som lagrar koldioxid som motverkar klimatförändringar. Enligt EU:s LULUCF-förordning behöver inlagringen av kol i svensk skog och mark öka med fyra miljoner ton till 2030 för att vi ska klara det klimatmålet. Men just nu går utvecklingen snabbt i motsatt riktning, mellan 2022 och 2023 minskade kolinlagringen i svensk skog och mark med hela sju procent.

”Det är väldigt allvarligt. Vi har ju gjort upp en plan under många år i EU. Där utgår man ju från en viss nivå av tillväxt i skogen, en viss nivå av lagring i marken, och nu upptäcker vi att planeten och skogarna inte lagrar så mycket som vi bedömde.”, säger Romina Pourmokhtari (L).
Slopat uranförbud
I februari tillsatte regeringen en snabbutredning om att tillåta uranbrytning i Sverige. Nu är utredningen klar och regeringen går vidare med förslaget att ta bort det förbud mot uranbrytning som den förra regeringen införde 2018.

Men klimat- och miljöministern kan inte ge besked om ifall det kommunala vetot ska vara kvar eller ej, hon säger att regeringen nu tittar på flera olika lagändringar och att det exempelvis är oklart hur man ska klassa uran som utvinns som biprodukt i gruvor där huvudsakligen andra metaller och mineraler utvinns.

”Om man nu hittar uran när man har annan gruvnäring, då måste man idag hantera det som avfall och de är ju ett enormt resursslöseri, att om vi har gruvor i Sverige som bryter uran, då måste de hantera de som avfall och jag tycker inte att vi ska gör avfall av resurser som vi kan använda och det är därför också vi plockar bort den här lagen”, säger Romina Pourmokhtari.

Gäst: Romina Pourmokhtari (L), klimat- och miljöminister 
Programledare: Katarina von Arndt
Kommentar: Daniel Värjö
Tekniker: Susanne Martinsson
Producent: Maja Lagercrantz

Intervjun spelades in torsdagen den 19 december.

Romina Pourmokhtari (L): Utsläppen i år ökar mer än vi bedömt i våra beräkningar

Vilka frågor kommer dominera svensk politik i år? Hur kommer USA:s nya president Donald Trump påverka politiken i Sverige? Kommer Tidöpartierna komma överens om förslagen som ska bli verklighet? Vad kommer hända med regeringsfrågan under året? Specialavsnitt som blickar framåt mot det kommande året med Ali Esbati, Sara Skyttedal, Mikael Odenberg och Veronica Palm.

 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
 
Ali Esbati är tidigare vänsterpartistisk riksdagsledamot, numera utredare på De Facto kunskapscenter och skribent

Sara Skyttedal är tidigare kristdemokratisk EU-parlamentariker, startade förra året partiet Folklistan och är numera konservativ debattör

Mikael Odenberg är tidigare moderat försvarsminister och generaldirektör för Svenska Kraftnät

Veronica Palm är tidigare socialdemokratisk riksdagsledamot, numera ledarskribent och författare

Programledare: Katarina von Arndt
Producent: Hedvig Holgersson
Tekniker: Nicola Pryke

Programmet spelades in på förmiddagen den 3 januari.

Så blir det politiska året 2025

Sveriges nya överbefälhavare om den misstänkta hybridkrigföringen på Östersjöns botten där flera kablar har skadats. Och om varför upprustningen av försvaret gått för långsamt.

 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
 
Det talas nu om undervattensarenan som en ny krigsarena. Den senaste tiden har flera undervattenskablar skadats i Östersjön. I slutet av december misstänks fartyget Eagle S ha släpat sitt ankare längs havsbotten och skadat kablar mellan Estland och Finland. Och i november rörde sig det det kinesiska fartyget Yi Peng 3 i närheten av två kabelbrott – en av kablarna som skadades löpte mellan Sverige och Litauen.

”Den här typen av incidenter har blivit något vanligare de senaste åren. Jag tror inte att det är någon tillfällighet, utan vi kan inte utesluta att det är en del av en bredare ansats. Och en del av det är att skapa sårbarheter, utnyttja sårbarheter och påvisa sårbarheter. Alltså att skrämma genom att påvisa hur beroende olika länder är av energitillförsel och kommunikation genom datakablar. Så det här är en komponent som vi tills vidare måste vi betrakta som en del i tillämpningen av hybrida metoder”, säger Michael Claesson.

Sverige kommer att bidra i Natos bevakning av infrastrukturen i Östersjön med marina förband, till exempel med underrättelseutbyte och fartygsförband. Överbefälhavaren håller med den förra marinchefen Ewa Skoog Haslum om att Sverige inte tillräckligt förstått vikten av att skydda infrastrukturen på havsbotten tidigare.

”Det här är ett uppvaknande för stora delar av världen. Frankrike var tidigt ute med att peka på riskerna med infrastrukturen på havsbotten. Vi har ju sett de här tendenserna till kartläggningar utav olika känsliga förbindelser, kablage och pipelines tidigare. Så det är en dimension som vi hade kunnat se tidigare”, säger Michael Claesson.
Försvarsmakten måste växa fortare
Det pågår just nu en historisk återuppbyggnad av det svenska försvaret. I december beslutades om den nya totalförsvarsplanen som ska gälla fram till 2030 och i samband med det kom överbefälhavare Michael Claesson med en ny strategisk plan för hur Försvarsmakten ska nå målen. Han säger att det viktigaste för att kunna växa är att koordinera personal, materiel, infrastruktur och övningsverksamhet på ett sätt som gör att krigsförmåga uppstår, något som han menar att Försvarsmakten inte gjort tillräckligt bra hittills.

”Vi har inte varit vana vid att växa på det sättet på många herrans år. Utan snarare tvärtom att avveckla med den typ av rationalitet som följer av det. Det vill säga att avveckla så snabbt som möjligt. Då spelar det ingen roll om det är materiel, personal eller infrastruktur, bara det går fort och att kostnaderna sjunker. Nu är det en annan logik, nu är det den operativa förmågan och den operativa effekten som måste skapas”, säger Michael Claesson.
Risken för att bli offer för rysk hybridkrigföring
Svenskarna bör vara mer rädda för den ryska hybridkrigföringen än att bli invaderade, har överbefälhavare Michael Claesson sagt tidigare. Att påverka det politiska samtalet är nämligen också en typ av krigföring idag. Målet för det är att skapa splittring och försvaga tilliten till myndigheter och politik. Därför är det bra att i viss mån agera mer samlat, menar Michael Claesson. Svenska politiker måste samtala på ett ansvarstagande och rimligt sätt, för att inte Sverige ska riskera att bli offer för rysk hybridkrigföring. Men de behöver för den skull inte helt sluta tycka olika – utan det handlar mer om hur det politiska samtalet förs.

”Att hålla en ton, att föra en saklig debatt, att vara faktabaserad – alla de aspekterna kan ses som oändligt viktiga för att bibehålla en trovärdighet och därmed bygga förtroende i allmänhetens ögon för den politiska debatten”, säger Michael Claesson.

Michael Claesson ser idag flera uttryck för att de ryska försöken att påverka våra demokratiska samhällen får effekt. Även att den tillträdande presidenten Donald Trumps rådgivare Elon Musk samtalar med den tyska partiledaren för det högernationalistiska partiet AfD på sin plattform X ser han som något som samspelar med de ryska hybridattackerna. 

”Det är klart att den typen av dialog och den typen av öppningar, med de förutsättningarna att det sker obegränsat och okommenterat, att det är förstärkning av en sida och en typ av budskap. Så det är klart att det finns risker och sårbarheter i detta, som skapar öppningar för andra aktörer att sätta spinn på den typ av budskap och den typ av resonemang”, säger Michael Claesson.

Gäst: Michael Claesson, överbefälhavare 
Programledare: Katarina von Arndt
Kommentar: Mats Eriksson, politisk reporter på Ekot
Tekniker: Johanna Carell
Producent: Hedvig Holgersson

Intervjun spelades in fredagen den 10 januari.

ÖB Michael Claesson om misstänkta sabotagen i Östersjön: ”Det här är ett uppvaknande”

Advokatsamfundets generalsekreterare om varför hon är kritisk till regeringens kriminalpolitik och om vad samfundet gör för att komma åt kriminella försvarsadvokater.

 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
 
Mia Edwall Insulander har varit generalsekreterare för Svenska Advokatsamfundet sedan 2019. Hon är kritisk till både den förra och den nuvarande regeringens många lagändringar som innebär hårdare tag på kriminalområdet, med hårdare straff och nya befogenheter för poliser för att bekämpa den organiserade kriminaliteten.

”Att man behöver fler verktyg är ingenting i sig som Advokatsamfundet invänder emot. Men just nu händer det väldigt mycket på det kriminalpolitiska området på en gång. Man kan säga att det är som en tsunami av lagstiftning, jag tror nästan aldrig vi historiskt har föreslagit och infört så mycket repressiv lagstiftning samtidigt.”, säger Mia Edwall Insulander.

Just nu utreds om straffmyndighetsåldern, som idag är 15 år, ska sänkas. Samma utredare har också föreslagit skärpta straff för brottslingar under 18 år. Det är två av aktuella förslag som Advokatsamfundet motsätter sig.

”Vi tycker alla att det är ett problem med barn som begår allvarlig brottslighet, det är ju det som är problematiken idag. Men frågan är hur vi kommer åt det. Jag tror inte att det är självklart att vi kommer åt det genom att straffa yngre barn längre. Det kan till och med få motsatt effekt, dvs att risken ökar att de blir ännu mer kriminella och fortsätter i kriminalitet när de kommer ut.”, säger Mia Edwall Insulander.
Advokater utmanas av kriminella
Advokatsamfundet har tillsynsansvar för advokater och kan utesluta advokater som inte följer god advokatsed. På senare år har flera advokater dömts för brott de utfört för kriminella gäng som de företrätt, något som påverkat förtroendet för hela advokatkåren. Mia Edwall Insulander menar att problemet förvärrats i takt med de kriminella gängens utbredning i samhället.

”Ja, jag skulle säga att det har blivit värre på så sätt att advokaterna också blir utmanade utav kriminella som har felaktiga uppsåt i att vilja utnyttja advokaten på olika sätt. Så de advokater som arbetar med brottmålen har de senaste åren haft större utmaningar i att vissa klienter vill infiltrera eller försöka påverka de möjligheter de har till fördelar genom advokaterna.”, säger Mia Edwall Insulander.
Bristande tillsyn
Advokatsamfundet har kritiserats för att inte bedriva tillräcklig tillsyn av sina medlemmar. För att stärka tillsynen startade samfundet för ett år sedan en tillsynsenhet som bedriver riktad tillsyn på olika fokusområden. Den första januari i år införde samfundet ett krav om att en advokat ska ha verkat i minst fem år för att kunna bli offentlig försvarare för personer som misstänks för brott som kan ge fyra års fängelse eller mer.

Misstänkta brottslingar har rätt till offentliga försvarare som betalas av staten, advokaterna fakturerar per timme. Nyligen avslöjande P4 Örebro att en Örebro-advokat vid ett flertal tillfällen förra året fakturerat Domstolsverket för flera timmar än det finns timmar på ett dygn.

Just nu utreds om kraven på kostnadsräkningarna ska skärpas, bland annat om det ska införas ett krav på att kostnadsräkningar ska ges in digitalt. Mia Edwall Insulander välkomnar en sån förändring.

”Antagligen är det bra om man kan hitta tekniska lösningar som gör det enklare så att det inte ska bli fel, att man inte råkar dubbelfakturera, eventuellt felaktigt.”, säger Mia Edwall Insulander.

Gäst: Mia Edwall Insulander, generalsekreterare Svenska advokatsamfundet 
Programledare: Katarina von Arndt
Kommentar: Simon Andrén
Tekniker: Heinz Wennin
Producent: Maja Lagercrantz

Intervjun spelades in fredagen den 17 januari 2025

Mia Edwall Insulander, Advokatsamfundet: Som en tsunami av repressiv lagstiftning

Migrationsministern om varför han vill skärpa kraven för medborgarskap. Regeringen vill att personer med ohederligt levnadssätt ska kunna utvisas, men vad betyder hederligt levnadssätt?

 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
 
Före detta biståndsminister Johan Forssell (M) blev migrationsminister vid regeringsombildningen i september. Han blev därmed ansvarig för ett av de viktigaste politikområdena i Tidöavtalet. En rad lagar ska skärpas på migrationsområdet och Sverige som tidigare haft en generös migrationspolitik kommer att lägga sig på EU-rättens miniminivå.

Förra veckan presenterade regeringens utredare sitt förslag om skärpta krav för att bli medborgare. Bland annat ska det krävas längre tid i Sverige, mer kunskaper i svenska och svenska samhället och att man kan försörja sig själv. Men Johan Forssell tycker att försörjningskravet ska vara högre än vad utredaren föreslår.

”Jag tycker inte det går tillräckligt långt om man ska bli svensk medborgare, det finaste man kan bli i vårt land”, säger Johan Forssell.
Vad betyder hederligt levnadssätt?
Just nu utreds olika lagändringar som ska göra det svårare för invandrare att få och behålla uppehållstillstånd i Sverige. Bland annat ska det krävas att en person har ett ”hederligt levnadssätt”. Det handlar inte bara om att följa lagen, saker som strider mot hederligt levnadssätt skulle enligt utredningens direktiv kunna vara att ha skulder eller missbruk, samröre med extremistiska organisationer eller att man yttrar saker som ”allvarligt hotar grundläggande svenska demokratiska värden”. Exempel som på sådana yttranden kan vara att hylla terror eller delta i LVU-kampanjen. Men varför ska den grundläggande demokratiska rättigheten yttrandefrihet begränsas för personer med uppehållstillstånd?

”Men här handlar det ju inte om yttrandefrihet, när man till exempel påstår att Sverige skulle kidnappa barn eller hela den här LVU-kampanjen, det handlar det ju om ett väldigt aktivt och systematiskt arbete för att sprida helt felaktiga föreställningar om Sverige. Det är inte yttrandefrihet. Det är inte en saklig diskussion utan det är ett medvetet sätt att just sprida fullständigt felaktigt narrativ och det skadar Sverige och jag tycker inte att de personerna ska vara i vårt land”, säger Johan Forssell.

Gäst: Johan Forssell (M), migrationsminister 
Programledare: Katarina von Arndt
Kommentar: Fredrik Furtenbach, inrikespolitisk kommentator på Ekot
Tekniker: Jakob Lalér
Producent: Maja Lagercrantz

RÄTTELSE: 
I intervjun säger migrationsminister Johan Forssell att utredningen om skärpta krav för medborgarskap föreslår ett försörjningskrav på 7000 kr i månaden. Korrekt belopp är som lägst 6186 kr per månad. Rättelsen är gjord den 13 februari 2025. 
Intervjun spelades in fredag den 24 januari 2025.

Johan Forssell (M): ”Bara svenska medborgare har ovillkorlig rätt att vistas i landet”

LO:s ordförande om risken för strejk i avtalsrörelsen, om den interna splittringen kring arbetstidsförkortning och om relationen till Socialdemokraterna.

 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
 
Johan Lindholm var ordförande för fackförbundet Byggnads innan han valdes till LO-ordförande på kongressen i maj 2024.

LO och Socialdemokraterna har en facklig-politisk samverkan. LO:s ordförande sitter i partiets verkställande utskott och LO ger varje år sex miljoner kronor till partiet, och ännu mer i valrörelser. Inför valet 2022 lade LO 50 miljoner kronor på valkampanj och på utbildningar som kom partiet till del.

Förra veckan gav regeringen ett nytt uppdrag till insynskommittén som utreder hur transparensen av partiers finansiering kan stärkas. Kommittén ska nu också utreda om arbetsmarknadsorganisationer ska behöva ha medlemmarnas godkännande för att kunna ge pengar till partier. Johan Lindholm tycker att förslaget är ”hål i huvudet”:

”Det är fria fackföreningars rätt i grundlag att ta hand om sina medel och se till att att de är till gagn för våra medlemmar. Det är ingen regeringsfråga.”, säger Johan Lindholm

Men Johan Lindholm har själv öppnat för att LO ska se över direktbidragen till Socialdemokraterna. Sex av tio LO-medlemmar röstar på andra partier är Socialdemokraterna och många vill inte att deras medlemspengar ska gå till S.

”Det finns ett missnöje hos vissa medlemmar, väldigt många oorganiserade eller tidigare organiserade eller framtida medlemmar, och det är ju klart att där är en sten som jag lyfte på lite grann och var vi landar där, det kan man diskutera.”, säger Johan Lindholm.
Kortare arbetstid - men hur?
Frågan om hur en eventuell arbetstidsförkortning ska genomföras splittrar LO-förbunden. Istället för att driva kravet om kortare arbetstid gemensamt i den nu pågående avtalsrörelsen så utreder LO frågan internt och ska bli klara först i maj.

Än är det inte klart hur mycket kortare arbetstid de ska driva, hur man ska göra med de avtal som redan förhandlat fram kortare arbetstid, och hur frågan sedan ska drivas – genom förhandlingar mellan arbetsmarknadens parter eller genom lagstiftning. Johan Lindholm säger att det kan bli så att utredningen landar i flera olika förslag.

”Förhoppningsvis ligger ett förslag på bordet, men det hamnar kanske på ett, två, tre eller fyra förslag, jag vet inte. Men den är viktig för landets arbetare.”, säger Johan Lindholm.
Ovanligt stor lönerörelse
Just nu pågår en avtalsrörelse som omfattar 3,4 miljoner svenskar. I den driver LO inte några gemensamma krav på arbetstidsförkortning. Ett av LO-samordningens förhandlingsbud 4,2 procents löneökning, det näst högsta budet under 2000-talet. Enligt arbetsgivarsidan är det på tok för högt givet de ekonomiska förutsättningarna. Johan Lindholm utesluter inte strejk för att få som de vill:

”Om det inte kommer reallöneökningar i vår, då är det inte långt borta till att det hamnar i konflikt, det vill säga strejk.”.

Gäst: Johan Lindholm, ordförande LO 
Programledare: Parisa Höglund
Kommentar: Anders Jelmin, Ekots arbetsmarknadsreporter
Tekniker: Alma Segeholm
Producent: Maja Lagercrantz

Intervjun spelades in fredag den 31 januari 2025.

Johan Lindholm, LO: ”Väldigt höga förväntningar på riktiga löneökningar”

I januari 1997 sändes Ekots Lördagsintervju för första gången. Premiärgäst var Carl Bildt och programledare Ekots politiska reportrar Thomas Hempel och Inger Arenander.

 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
 
Hur föddes idén om en politisk intervju? Och hur har den utvecklats genom åren? 

Hör Inger Arenander och Tomas Ramberg som båda ledde programmet under många år

Ekots Lördagsintervju under 20 år

Lyssna när som helst, var som helst

Andra podcasts som du kanske gillar...