App Store

Google Play

SE - Details page - Device banner - 894x1036

Kliv in i en oändlig värld av stories

Lyssna när som helst, var som helst

Sveriges Radio

Starka berättelser om musik. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Ansvarig utgivare: Lotta Kjellin

P2 Dokumentär

Musik berör och upprör, förför och förgör. Kärleken till musiken kan lätt gå över i hat. Möt sångaren och musikern som berättar om avskyn från grannarna när de övar röst och instrument.

 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
 
Hur kan något som ska göra gott väcka så mycket ont blod?

De tuffaste kritikerna finns ofta i hemmet. Operasångaren som spelar på världens scener möts ofta av att grannar bankar i väggen. Oboespelaren blev hotad om vräkning. Den oskyldiga älskaren av blockflöjt vill bara väl, men får hatlappar i farstun.

Musik kan skapa grannfejder värdiga en blodig operaföreställning. Vad gäller egentligen? Chefen för Hyresnämnden i Stockholm berättar om både lagar och människoöden på musikens mörka bakgård.

Den förbannade musiken är ett besök bland repeterande musiker och bankande grannar, en kärleksfull resa i det vi älskar så mycket och samtidigt förbannar när vi vill ha det tyst - musiken.

En P2 Dokumentär av filmaren och radiomakaren Jan Tillberg.

”Den förbannade musiken”

Monicas artistiska bredd blev större med åren. Hasse och Tage fick henne att göra mer än bara sjunga på scenen och filmer som Att angöra en brygga gav fler roller på film och i TV.

 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
 
”Ja tror att han va ut etter nån spännande, som kanske gick rätt käpprätt åt helvete men kun bli som…. kanske väldigt bra”.

Monica Zetterlund känns alltid aktuell, aldrig bortglömd, inte minst tack vare låtarna, den unika rösten, fraseringen och behandlingen av det svenska språket. Ja, hon följde sin känsla och intuition och bejakade sitt Värmländska ursprung. Den uppmärksammade biofilmen om henne berättade en historia, här får vi en annan, till stora delar berättad av henne själv, på värmländska. 

Om Monicas mångsidighet skaldade Tage Danielsson ”ett lingonris som satts i ett cocktailglas”, från dikten ”Det eviga”. I de här programmen ligger fokus mer på lingonriset från de värmländska huldraskogarna än på cocktailglaset.

– Inte den där beniga popjäntan, sade Wilhelm Moberg, när Jan Troell föreslog henne som Ulrika i ”Utvandrarna”.

Monica fick en Guldbagge för sina roller i den filmen och i Svenska Ords ”Äppelkriget”. Mer om den mångkunniga artisten i detta andra program om och med Monica Zetterlund.

Programmen är gjorda av Eva Schöier och för presentationen svarar Stefan Wermelin.

Monica Zetterlund – den sista jäntan, del 2

Evert Taube följde sin egen väg och var lika ofta ur tiden som i den. Drömmen om att bli erkänd författare och skriva den stora romanen fanns alltid där under tiden skrev han flera av våra mest älskade sommarvisor.

 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
 
Detta är del 3 i vår serie Visgiganten Evert Taube. De tidigare delarna finns nedan.

Det är som att var än Evert befann sig så måste han skriva och berätta om det. En impressionist som i ord och ton målat allt från Fritiof Anderssons robusta äventyr till Rönnerdahls skimrande skärgårdsidyll.

Pampas, Shanghai, Bohuslän och Stockholms skärgård, allt kunde blandas i samma visa.

Genom radioapparaterna och turnéerna tog han för länge sedan världen in i folkhemmet. I vår tid kan visorna och berättelserna fortfarande väcka drömmar för den som vill ut, men också hjälpa den som kommit hit att förstå Sverige.

I programmet hörs både Everts och andras röster ur arkiven. Medverkar gör också musikvetaren Johanna Broman Åkesson, kompositören och musikproducenten Peter Nordahl och musikerna Sofia Karlsson och Päyam Tabatabayi.

Research, ljudläggning och produktion: Eva Schöier
Presentation: Staffan Schöier

En dokumentär från 2021.

Visgiganten Evert Taube – diktaren och tiden

Hugo Alfvéns bekräftelsebehov fick katastrofala följder för kvinnorna i hans liv. Men relationerna var också en avgörande drivkraft i hans konstnärskap och har lämnat direkta avtryck i musiken.

 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
 
Att kärleken spelade en central roll i Hugo Alfvéns skapande råder inga tvivel om. Han närmade sig varje kvinna som hon vore den enda, men klarade inte av att hålla sig borta från otrohet och svek. Den enda kvinnan han förblev trogen genom livet var mamma Lotten, som också var den som förde in musiken i Hugo Alfvéns liv. 

I intervjuer från radions arkiv hörs Alfvéns styvdotter Vibeke Krøyer berätta om mannen som krossade hennes mors, Marie Krøyers, hjärta. 

I programmet medverkar bland andra sopranen Elin Rombo, musikvetaren Tobias Lund och dirigenten Cecilia Rydinger.

En dokumentär från 2022 av Sofia Nyblom.

Hör också den första delen, “Hugo Alfvéns Midsommarvaka“, om hans mest populära verk.

Hugo Alfvén, kärleken och sveken

I år fyller en av världens bästa körer 100 år. Det krävs mycket för att få en plats där. I två program följer vi hur det går för några sångare som antar utmaningen.

 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
 
Vem får börja i Radiokören?

 I denna dokumentär, i två delar, träffar vi bland andra den förhoppningsfulla alten Ingrid som söker in för tredje gången, och sopranen Maria som egentligen hade tänkt försöka slå igenom som operasångerska i USA men som har kastat iväg en ansökan också till Radiokören.

Vi får lära oss om alla minutiösa regler som omger antagningsprocessen som tilldrar sig i radiohuset i Stockholm och om elitsångares vardag. Men också en hel del om Radiokörens historia!

Medverkande: Radiokörens programchef Arne Lundmark, dess inspicient Pernilla Wilhelmsdotter Melin, Bengt Arwén som har fördjupat sig i körens historia samt flera sökande.

Medverkar gör även Ingrid Rådholm, Philip Sherman, Emanuel Roll och Maria Demerus.

 Det här programmet sändes första gången 2017 och återutsänds som en del av Sveriges radios och Radiokörens 100-årsjubileum.

Producent: Märta Myrstener, medarbetare på P2 och SR:s Kulturredaktion.

Vem får börja i Radiokören? del 1

I år fyller en av världens bästa körer 100 år. Det krävs mycket för att få en plats där. I två program följer vi hur det går för några sångare som antar utmaningen.

 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
 
Vem får börja i Radiokören?

 I denna dokumentär träffar vi bland andra den förhoppningsfulla alten Ingrid som söker in för tredje gången, och sopranen Maria som egentligen hade tänkt försöka slå igenom som operasångerska i USA men som har kastat iväg en ansökan också till Radiokören.

Vi får lära oss om alla minutiösa regler som omger antagningsprocessen som tilldrar sig i radiohuset i Stockholm och om elitsångares vardag. Men också en hel del om Radiokörens historia!

Medverkande: Radiokörens programchef Arne Lundmark, dess inspicient Pernilla Wilhelmsdotter Melin, Bengt Arwén som har fördjupat sig i körens historia samt flera sökande.

Medverkar gör även Ingrid Rådholm, Philip Sherman, Emanuel Roll och Maria Demerus.

 Det här programmet sändes första gången 2017 och återutsänds som en del av Sveriges radios och Radiokörens 100-årsjubileum.

Producent: Märta Myrstener, medarbetare på P2 och SR:s Kulturredaktion.

Vem får börja i Radiokören? del 2

Krig är ständigt närvarande i Per Feltzins tankar. Krigen då och kriget nu, när historien upprepar sig och 1920-talets låtar låter som om de skrevs igår. Med musikens hjälp berättar han om sin rädsla.

 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
 
”Är det ingen annan än jag som är livrädd?” frågar sig Per Feltzin. Nu när Putin tycks använda Hitlers manual för att inleda ett stort krig. Nu när vi både upprustar och lever som vanligt. Nu när musik från världskrigens tider åter låter aktuell. 

Per Feltzin utgår också från sin egen familjehistoria med en farfar som stred och sårades i Verdun och en pappa som sårades svårt i andra världskriget. 

I programmet hörs musik av bland andra Bach, Barber, Biber, Sjostakovitj, Ives, Gorecki, Lars Erik Larsson, Eisler och Jenkins samt med Cohen, Lautten Compagney, Motörhead och Tältprojektet med Totta Näslund.

Ett program från hösten 2022 av Per Feltzin.

(Per Feltzin har tidigare gjort andra radioinslag kring angränsande ämnen. 
"Andra världskriget, familjeminnen, tågresor och Bachs passionsmusik." och "Min pappa var en tysk soldat".)

Är det bara jag som är rädd?

Tonsättaren Jesper Nordin tilldelades 2010 Sveriges största tonsättarpris, Christ Johnsonpriset på 180 000 kr för orkesterverket Residues, vilket betyder spår, efterlämningar.

 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
 
Jesper Nordin bor i Stockholm men hans släktingar i Jämtland var folkmusiker. Låtar finns nedtecknade efter farfarsfarfarsfarfar på 1700-talet. Jesper Nordin kunde dock varken spela instrument eller läsa noter och i tonåren blev det punkmusik och hårdrock. 

Nu tonsätter Jesper Nordin med hjälp av ritplattan Wacom, vilken är kopplad till datorn. Där skissar han musik som sedan spelas av akustiska musiker. Jesper Nordin använder en specialpenna för att skapa skalor och tonarter, även asiatisk pentatonik och kvartstonskalor, som bl a används i folkmusik.

- Residues handlar om verkliga, fysiska spår. I min musik jobbar jag ofta med efterdyningar av svenska folkmusiker. Jesper förklarar med en bild:

- Ta tio svenska folkmusiker och låt dem spela i en katedral. Plocka sedan bort musikerna och upplev det som skimrar kvar efteråt, efterklangerna. De blandas och klingar sedan bort.

- Det är den folkmusik jag är ute efter i mina stycken. Inte själva låtarna, berättar Jesper Nordin I programmet, där vi bl a hör den kanadensiske musikern Jean-Francois Laport spela sina hemmagjorda Laporte-instrument i Jesper Nordins musikstycken. 

Åren 2004-06 var Jesper Nordin Sveriges Radio P2:s hustonsättare.

Manus och produktion: Birgitta Tollan

Jesper Nordin gör musik av efterklangen

De flesta har nog både hört och själva sjungit de kända barnvisorna av Lennart Hellsing. Men vem gjorde musiken? 

 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
 
Jo, samme man som under sin tid som konsertpianist spred budskapet om moderna tonsättare, men också grävde fram musik av de äldre, bortglömda svenska kompositörerna.

Som, då han blev musiklärare – många år före Swing it magistern – införde schlager och jazz i undervisningen, och fick på tafsen för det, från andra musikpedagoger. Som letade land och rike runt för att samla in folkviseuppteckningar och ge ut dem i samlingar, men som i slutet av sitt liv valde bort musiken för att börja forska på barns bildskapande.

Knut Brodin är nog i stort sett okänd idag, men under 1900-talets första hälft väckte han starka reaktioner. 

I Ingela Hofstens program om Knut Brodin får vi höra honom själv, i en 30 år gammal inspelning, men också intervjuer med musikforskaren Laila Barkefors, författaren Lennart Hellsing, visforskaren med mera Christina Mattsson och Knut Brodins dotter Helena Brodin Friberg.

En P2 Dokumentär av Ingela Hofsten.

Krakel Spektakel, Här dansar Herr Gurka, Dinkeli dunkeli doja

I 2011 års Planeta Brasil-serie sätter Åsa Veghed fingret på den brasilianska staden Salvador vid kusten i delstaten Bahia i den nordöstra delen av landet. En puttrande stad, känd för sin afro-brasilianska kultur.

 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
 
Bahia är en av de mest omsjungna och omskrivna platserna i Brasilien, vid sidan av Rio de Janeiro.

Sommarens första Planeta Brasil handlar om Recôncavo Baiano, det område som omger storstaden Salvador. Där den brasilianska musiken sägs ha sin själ. I musikstäderna Cachoeira och Santo Amaro lever den folkliga samban, samba de roda, den hypnotiska candomblémusiken och de gälla blåsorkestrarna sida vid sida. 

Vad är det som gjort att så många berömda och produktiva musiker och kompositörer kommer just härifrån? Syskonparet Caetano Veloso och Maria Bethânia är två av dem. Under resan träffar vi på konstnären Suzart, musikern och kompositören Mateus Aleluia och sambasångerskan Dona Dalva da Cachoeira.

En P2 Dokumentärserie i 3 delar av Åsa Veghed.

Åsa (da Silva) Veghed, född 1976, är musiketnolog och journalist. Hon har Brasilien som sitt specialområde och gav ut boken Brasiliansk Musik 2007.

Ur Bahias mylla - Planeta Brasil 2011 del 1

Helena Munktell växte upp i en musikaliskt rik miljö på Grycksbo herrgård utanför Falun. 

 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
 
Hennes far, brukspatron Johan Henrik Munktell, var en skicklig och hängiven amatörpianist med många av tidens framstående tonsättare och musiker som vänner, Geijer, Lindblad, Berwald och Mendelssohn till exempel. Många av dem gästade Grycksbo.

Johan Henrik Munktell gick dock bort när Helena ännu inte fyllt tio, men den handlingskraftiga modern, Augusta Munktell, drev inte bara herrgården och pappersbruket vidare, hon fortsatte också att ordna artistiska-musikaliska salonger både i Grycksbo på somrarna och i Stockholm under vinterhalvåret. ”I denna finbildade och konstnärliga omgifning växte nu Helene Munktell upp”, stod det i veckotidningen Idun våren 1889.

Del 4 i en serie om 7 av Christina Tobeck.

Familjen Munktell och musiken - Tonsättarinnor del 4

Lyssna när som helst, var som helst

Andra podcasts som du kanske gillar...