App Store

Google Play

SE - Details page - Device banner - 894x1036

Kliv in i en oändlig värld av stories

Lyssna när som helst, var som helst

Sveriges Radio

Starka berättelser om musik. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Ansvarig utgivare: Lotta Kjellin

P2 Dokumentär

Musik berör och upprör, förför och förgör. Kärleken till musiken kan lätt gå över i hat. Möt sångaren och musikern som berättar om avskyn från grannarna när de övar röst och instrument.

 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
 
Hur kan något som ska göra gott väcka så mycket ont blod?

De tuffaste kritikerna finns ofta i hemmet. Operasångaren som spelar på världens scener möts ofta av att grannar bankar i väggen. Oboespelaren blev hotad om vräkning. Den oskyldiga älskaren av blockflöjt vill bara väl, men får hatlappar i farstun.

Musik kan skapa grannfejder värdiga en blodig operaföreställning. Vad gäller egentligen? Chefen för Hyresnämnden i Stockholm berättar om både lagar och människoöden på musikens mörka bakgård.

Den förbannade musiken är ett besök bland repeterande musiker och bankande grannar, en kärleksfull resa i det vi älskar så mycket och samtidigt förbannar när vi vill ha det tyst - musiken.

En P2 Dokumentär av filmaren och radiomakaren Jan Tillberg.

”Den förbannade musiken”

Den 12 mars är det 150 år sedan hela Sveriges vismamma Alice Tegnér föddes 1864 i Karlshamn. Generationer av barn har vuxit upp med Bä, bä, vita lamm, Mors lilla Olle och Ekorrn satt i granen och Gläns över sjö och strand fortsätter att sprida stämning varje jul sedan mer än hundra år.

 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
 
Alice Tegnér var en pionjär inom barnvisans område, men hon gjorde mycket mer än så.
Med anledning av jubileet sänds nu programserien om hennes rika liv i tonernas värld i repris; den sändes första gången på försommaren 2013, då vi mindes henne 70 år efter hennes bortgång i maj 1943. Lär känna den mångsidigt begåvade Alice Tegnér i musikalisk helfigur!

Redan när Alice var liten, var det många som förundrades över hennes musikalitet. Hon sjöng och trallade, och hon älskade att sitta vid pianot och fantisera. Hon hade sina finnoppstunder, stunder när hon ägnade sig åt musikalisk uppfinnarverksamhet. Finnoppar fortsatte hon att göra under hela livet. 

Musikaliteten hade hon ärvt av sin far, sjökapten Eduard Sandström. Han dyrkade sin begåvade dotter, och han gjorde allt för att hon skulle utvecklas så gynnsamt som möjligt. 

Första programmet handlar om Alice Sandströms uppväxt i den blekingska hamnstaden Karlshamn, där hon gick i Moster Visas privatskola. 
Vilken musik kom hon i kontakt med? När Alice var barn fanns det varken radio eller grammofon. I en landsortsstad var man till största delen hänvisad till att spela och sjunga tillsammans och för varandra.

Alice Tegnér del 1 av 6 - en P2 Dokumentärserie av Christina Tobeck.

Alice Tegnér 1 - Finn-oppar och annan musik hemma i Karlshamn

Tangolåtarnas tangolåt - ja, det kan man kalla "La Cumparsita". Den dyker upp då och då i olika sammanhang och förknippas direkt med tango. 

 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
 
Det finns troligen ingen annan tangolåt som har tolkats lika mycket som "La Cumparsita" - men vem komponerade musiken? och när? och var?

Det är frågor som får svar i denna P2 Dokumentär.

Bered er på några musikaliska pärlor, till exempel de två första originalinspelningarna av "La Cumparsita" från 1916 och 1917, och många fler betydelsefulla tolkningar, ända fram till våra dagar!

En P2-dokumentär av José Delbono.

Världens mest kända tango

Monicas artistiska bredd blev större med åren. Hasse och Tage fick henne att göra mer än bara sjunga på scenen och filmer som Att angöra en brygga gav fler roller på film och i TV.

 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
 
”Ja tror att han va ut etter nån spännande, som kanske gick rätt käpprätt åt helvete men kun bli som…. kanske väldigt bra”.

Monica Zetterlund känns alltid aktuell, aldrig bortglömd, inte minst tack vare låtarna, den unika rösten, fraseringen och behandlingen av det svenska språket. Ja, hon följde sin känsla och intuition och bejakade sitt Värmländska ursprung. Den uppmärksammade biofilmen om henne berättade en historia, här får vi en annan, till stora delar berättad av henne själv, på värmländska. 

Om Monicas mångsidighet skaldade Tage Danielsson ”ett lingonris som satts i ett cocktailglas”, från dikten ”Det eviga”. I de här programmen ligger fokus mer på lingonriset från de värmländska huldraskogarna än på cocktailglaset.

– Inte den där beniga popjäntan, sade Wilhelm Moberg, när Jan Troell föreslog henne som Ulrika i ”Utvandrarna”.

Monica fick en Guldbagge för sina roller i den filmen och i Svenska Ords ”Äppelkriget”. Mer om den mångkunniga artisten i detta andra program om och med Monica Zetterlund.

Programmen är gjorda av Eva Schöier och för presentationen svarar Stefan Wermelin.

Monica Zetterlund – den sista jäntan, del 2

Evert Taube gav oss inte bara sommardrömmen förpackad i visans form utan tog oss också ut i världen. I den här andra delen reser Evert hem, med en skatt i bagaget, och berättar själv om det. 

 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
 
- Mina lustigaste visor var lika levnadsglada som jag själv innerst inne var full av trots …

Året är 1915 och första världskriget har just brutit ut.

När Evert stiger i land i Göteborg 1915 är han en annan person än då han mönstrade på några år tidigare. Klädd i lackskor, damasker och cheviotkostym och med en tunn mustasch. Tangons huvudstad Buenos Aires har gjort starka intryck på Evert och de argentinska manéren och artighetsfraserna har han med sig hem.

Han har också med sig en visskatt inspirerad av sjömansliv, kreolska sånger och tango.

En P2 Dokumentär av Eva Schöier som presenteras av Stefan Wermelin.

Visgiganten Evert Taube del 2

Evert Taube följde sin egen väg och var lika ofta ur tiden som i den. Drömmen om att bli erkänd författare och skriva den stora romanen fanns alltid där under tiden skrev han flera av våra mest älskade sommarvisor.

 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
 
Detta är del 3 i vår serie Visgiganten Evert Taube. De tidigare delarna finns nedan.

Det är som att var än Evert befann sig så måste han skriva och berätta om det. En impressionist som i ord och ton målat allt från Fritiof Anderssons robusta äventyr till Rönnerdahls skimrande skärgårdsidyll.

Pampas, Shanghai, Bohuslän och Stockholms skärgård, allt kunde blandas i samma visa.

Genom radioapparaterna och turnéerna tog han för länge sedan världen in i folkhemmet. I vår tid kan visorna och berättelserna fortfarande väcka drömmar för den som vill ut, men också hjälpa den som kommit hit att förstå Sverige.

I programmet hörs både Everts och andras röster ur arkiven. Medverkar gör också musikvetaren Johanna Broman Åkesson, kompositören och musikproducenten Peter Nordahl och musikerna Sofia Karlsson och Päyam Tabatabayi.

Research, ljudläggning och produktion: Eva Schöier
Presentation: Staffan Schöier

En dokumentär från 2021.

Visgiganten Evert Taube – diktaren och tiden

Hugo Alfvéns bekräftelsebehov fick katastrofala följder för kvinnorna i hans liv. Men relationerna var också en avgörande drivkraft i hans konstnärskap och har lämnat direkta avtryck i musiken.

 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
 
Att kärleken spelade en central roll i Hugo Alfvéns skapande råder inga tvivel om. Han närmade sig varje kvinna som hon vore den enda, men klarade inte av att hålla sig borta från otrohet och svek. Den enda kvinnan han förblev trogen genom livet var mamma Lotten, som också var den som förde in musiken i Hugo Alfvéns liv. 

I intervjuer från radions arkiv hörs Alfvéns styvdotter Vibeke Krøyer berätta om mannen som krossade hennes mors, Marie Krøyers, hjärta. 

I programmet medverkar bland andra sopranen Elin Rombo, musikvetaren Tobias Lund och dirigenten Cecilia Rydinger.

En dokumentär från 2022 av Sofia Nyblom.

Hör också den första delen, “Hugo Alfvéns Midsommarvaka“, om hans mest populära verk.

Hugo Alfvén, kärleken och sveken

Du har hört hans musik i filmer som Bröderna Lejonhjärta, Ronja Rövardotter och Änglagård. Björn Isfält var en av de mest anlitade filmmusikkompositören i svensk historia och hans musik lever vidare.

 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
 
Björn Isfält föddes 1942 och växte upp i Linköping. Vid mitten av 60-talet kom han till Stockholm och började studera cello på Kungliga musikhögskolan. Genom en kompis mötte han Roy Andersson och snart hade han skrivit musiken till succéfilmen En kärlekshistoria.

Uppdragen blev snabbt fler. Björn Isfält tonsatte en hel generations filmupplevelser, totalt över 30 långfilmer under tre decennier – och hans musik har stannat kvar.

Rövarsången skrålas fortfarande av manskörer på landets teatrar och hans toner från Änglagård hörs ofta på bröllop, dop och begravningar. Björn Isfälts musik finns med genom många människor liv, från vaggan till graven.

Ändå är han okänd som person.

Björn Isfält gick bort i cancer 1997. Han var en av de mest anlitade filmkompositörerna i svensk filmhistoria, men många har aldrig hört hans namn. I den här dokumentären försöker vi komma närmare personen Björn Isfält. Hur arbetade han och vad har han betytt för nutida filmkompositörer – kan man finna spår av honom i dagens filmer?

I programmet medverkar bland andra regissören Colin Nutley, kompositören och vännen Lasse Dahlberg, artisten Siw Malmkvist och Björn Isfälts barn, Jonas och Johanna Isfält.

En dokumentär från 2022 av Nicola Maniette.

Björn Isfält – Sveriges främsta filmkompositör

Hela deras liv har de fått höra att de inte kan sjunga. Ändå står Olivia en dag på Sveriges allra största scen. Och Kristina, som inte fick vara med när alla skulle få sjunga i skolan, får äntligen ta ton i en kör.

 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
 
Det handlar också om körkonsulenten Jerker Leijon som på 90-talet startade en kör där alla – även de som inte kan sjunga – fick vara med. Och hundratals dök upp. Här förändrades tanken på vem som får vara med i en kör. 

Medverkande: 
Kristina - som inte fick vara med i skolkören men idag sjunger i Almakören. 
Olivia ”Lia” Larsson - artist. 
Rosie Kind - mamma till Olivia. 
Anna Märta Leijon - körpedagog, körledare, präst och tidigare gift med Jerker Leijon. 
Tommy Jonsson - körledare Almakören, en kör för alla. 

Tekniker: Mats Landberg. 

En P2 dokumentär från 2024 av Jonna Burén.

Alla som inte kan sjunga – men sjunger ändå

I år fyller en av världens bästa körer 100 år. Det krävs mycket för att få en plats där. I två program följer vi hur det går för några sångare som antar utmaningen.

 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
 
Vem får börja i Radiokören?

 I denna dokumentär, i två delar, träffar vi bland andra den förhoppningsfulla alten Ingrid som söker in för tredje gången, och sopranen Maria som egentligen hade tänkt försöka slå igenom som operasångerska i USA men som har kastat iväg en ansökan också till Radiokören.

Vi får lära oss om alla minutiösa regler som omger antagningsprocessen som tilldrar sig i radiohuset i Stockholm och om elitsångares vardag. Men också en hel del om Radiokörens historia!

Medverkande: Radiokörens programchef Arne Lundmark, dess inspicient Pernilla Wilhelmsdotter Melin, Bengt Arwén som har fördjupat sig i körens historia samt flera sökande.

Medverkar gör även Ingrid Rådholm, Philip Sherman, Emanuel Roll och Maria Demerus.

 Det här programmet sändes första gången 2017 och återutsänds som en del av Sveriges radios och Radiokörens 100-årsjubileum.

Producent: Märta Myrstener, medarbetare på P2 och SR:s Kulturredaktion.

Vem får börja i Radiokören? del 1

Det var kvinnorna som satte ihop program och såg till att gästerna trivdes, lyssnade och konverserade i 1800-talets musikaliska salonger. 

 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
 
Kunde de själva underhålla med pianospel och kanske också med egna musikstycken, var det en stor tillgång.

Fredrika Limnell höll litterär och musikalisk salong i den stora stadsvåningen vid Gustav Adolfs torg i Stockholm. På somrarna flyttades sällskapslivet ut till den rymliga sommarvillan Lyran strax söder om staden. Tonsättare, sångare och andra musiker var välsedda gäster.

Mot slutet av 1800-talet uppfördes den så kallade Villastaden på Östermalm. En av dem som lät uppföra en exklusiv villa i området var professor Curman. Han och hans hustru Calla Curman började bjuda in till soaréer. Det stora atriet visade sig vara ett utmärkt musikrum. Många av tidens mest namnkunniga kulturpersonligheter minglade och avnjöt musik i den Curmanska villan på Floragatan 3.

Under 1800-talet startade många föreningar för olika ändamål. 1885 tog Calla Curman initiativ till Nya Idun, en damernas motsvarighet till herrarnas vittra sällskap Idun. Många musiker och tonsättare blev medlemmar i Nya Idun, Helena Munktell, Laura Netzel och Ika Peyron till exempel. Musiken var redan från början en viktig del av sammankomsterna.

Del tre av sju i en serie av Christina Tobeck.

Musikaliska salongsmiljöer - Tonsättarinnor del 3

Lyssna när som helst, var som helst

Andra podcasts som du kanske gillar...