App Store

Google Play

SE - Details page - Device banner - 894x1036

Kliv in i en oändlig värld av stories

Lyssna när som helst, var som helst

Sveriges Radio

En podd om hur språk används och förändras. Här kan du som lyssnare ställa dina språkfrågor. Programledare Emmy Rasper. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Ansvarig utgivare: Sabina Schatzl

Språket

Körsånger fungerar oväntat bra på svensklektionerna. Dessutom reder vi ut om musikalitet hänger ihop med språkförståelse.

 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
 Sara Lövestam tolkar Nils Ferlin
Nils Ferlin som svensklärare? Det låter kanske besynnerligt, men sångerna gör sig alldeles utmärkt som undervisningsmaterial på sfi-lektionerna.

– Det är ganska tråkigt att sitta och läsa samma text i talkör varje gång man ses, men det är ganska mysigt att sjunga samma låt gång på gång säger språkvetaren och författaren Sara Lövestam.

Med en bakgrund som sfi-lärare har hon en hel del erfarenhet av undervisning. Nyligen har hon testat att undervisa genom körledning. Eleverna lär sig svensk grammatik och uttal genom klassiska sånger, och har dessutom ganska roligt på kuppen.
Musikalitet och språkkunskap
Ylva Byrman, universitetslektor i svenska, berättar om hur kunskaper kring språk och musik hänger ihop.

– Det är skillnad på att höra och att göra. Det finns folk som har bra gehör, men som ändå har svårt att sjunga rent själva, säger Ylva Byrman.
Språkfrågor om musikalitet och språkinlärning
Har musikaliska personer lättare att lära sig språk utan brytning?

Vad är skillnaden på att sjunga falskt och att sjunga fel?

Varför säger vi att något låter högt när vi menar att det låter starkt?

Hur kommer det sig att ordet crescendo används fel?
Mer om språk och musikalitet
Läs krönikan Sången visade vägen till språket av Sara Lövestam i Språktidningen (från 2025).

Lyssna på Nils Ferlins I folkviseton framförd av Lotta Engberg och Jarl Carlsson (från 2006).

Språkvetare: Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Gäst i avsnittet: Sara Lövestam, språkvetare och författare. Programledare: Emmy Rasper. Redigering: Alexander Fogde.

Musikalitet och språk – att lära sig svenska genom sång

"Ta sex ägg, knäck och vispa upp." Receptspråk kännetecknas av många imperativer och färre objekt och subjekt. Språket gräddar orden i ugnen och tar allt med en nypa salt.

 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
 Veckans språkfrågor

Finns det ett speciellt receptspråk?

Krusudd – vad är det för måttenhet och var kommer ordet ifrån?

Vad är bakgrunden till uttrycket en nypa salt i betydelsen att inte ta något på allvar?

Varför säger man grädda bröd?

Vad är ursprunget till ordet durkslag?

Varifrån kommer uttrycket tårta på tårta?

Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Baka en kaka utan subjekt och objekt

Dialekten i Västmanland liknar på många sätt rikssvenskan och kan därför vara svår att definiera. Men ord som oggig och palta är det mest västmanlänningar som förstår.

 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
 Veckans språkfrågor

Finns det något som utmärker västmanländskan?

Vad är tjåla för ett ord och hur kommer det sig att det betyder hångla i Köping och prata strunt i Lindesberg?

Kan entoppig accent 2 hänga ihop med gnälligheten som finns i viss västmanländska?

Är palta i betydelsen att kladda ett dialektalt ord från Västmanland och vad har ordet för bakgrund?

Hitta på och leta på istället för hitta och leta – Varför använder västmanlänningar så många "på"?

Vad har ordet oggig för bakgrund?

Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Här är en länk till Dialektkartan som nämns i avsnittet.

Västmanländska – en gnällig icke-dialekt?

Blir du irriterad av "fråger" istället för "frågor"? "Minutrarna" istället för "minuterna"? Skaver det i öronen av "safarisarna"? Då är det dags att bli en pluraldetektiv istället för en språkpolis!

 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
 Veckans språkfrågor

Är muffins singular eller plural eller både och?

Hur ska vi hantera ord med s-plural i bestämd form?

Heter det flera partner eller flera partners?

Är det okej med pluralformerna metrar, sekundrar och minutrar eller bör det alltid heta meter, sekunder och minuter?

Varför säger en del vecker, blommer och fråger?

Hur ska vi hantera latinska ord som centrum, spektrum och forum i plural på svenska?

Språkvetare Ylva Byrman universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Många pluralformer retar ett flertal

Bokstaven c uttalas som k eller s och har egentligen ingen funktion i alfabetet. Ändå finns den i ord som corona, cancer och covid. Ord som lika gärna hade kunnat stavas korona, kanser och kovid.

 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
 Veckans språkfrågor

Vad har bokstaven c för historia?

Är c en onödig bokstav? Den uttalas nästan alltid som s eller k. 

Varför använder svenskan ck medan norskan skriver kk?

Varför stavas inte konsert med ett c i mitten, koncert?

Vad har hänt med orden dedicera och indicera, en del stavar och uttalar orden med ett k istället för ett c?

Hur ska orden chans och charter uttalas?

Varifrån kommer det skämtsamma cirkus istället för cirka?

Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Är bokstaven C helt onödig?

Får man säga Lappland och indian? Vem bestämmer vilka ord som är rätt och fel? Veckans Språket handlar om ett inkluderande språk som också kan bli kontroversiellt.

 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
 Veckans språkfrågor

Vad är ett inkluderande språk?

Varför kan det vara kontroversiellt med inkluderande språk?

Vem bestämmer vad som är ett inkluderande språk?

Ordet same är det som rekommenderas men samtidigt finns namnen Lappland och Lapporten kvar, hur ska man hantera det?

Finns det ett annat ord att använda istället för indian? På engelska heter det till exempel first nations och native americans.

Är det mer inkluderande att använda en som pronomen istället för man?

Är det bättre att säga “en person med”, som till exempel "en person med en synskada", än att säga "en synskadad person"?

Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet och Lena Lind Palicki, universitetslektor i svenska vid Stockholms universitet som bland annat forskar och skriver om inkluderande språk. Programledare Emmy Rasper.

Det inkluderande språket

De är tänkta att förenkla men kan ibland snarare förvirra och försvåra. Vilka skrivregler gäller för förkortningar? Och kan man verkligen göra ett verb av en förkortning?

 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
 Veckans språkfrågor

Bör förkortningar alltid skrivas ut?

Kan man förkorta ”på grund av” med p.gr.a eller är det bara p.g.a som gäller?

Ska man alltid ha punkter i förkortningar?

Ska initialförkortningar skrivas med gemener eller versaler, vd eller VD, it eller IT?

Vad har hänt med förkortningen o.s.a. som nu kan användas som verb i meningar som till exempel “jag har osat till festen”?

Är det korrekt att använda h som förkortning för timma i svenska texter?

Har ordet te något att göra med en portugisisk förkortning från 1600-talet?

Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Förkortningar – förenklar eller försvårar?

Grammatiken är fornnordisk men ordförrådet modernt och utan lånord. Språket blickar åt nordväst och får bland annat reda på vad isländskan har gemensamt med arabiskan.

 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
 Veckans språkfrågor
Varför är isländska intressant för att förstå svenskans historia?

Vad har isländska för bokstäver i sitt alfabet som inte finns i det svenska?

Det finns ett ll-ljud i isländska som också finns i walesiskan, hur kommer det sig att språken har ett likadant språkljud?

Elefant heter fíll på isländska och fil på arabiska, har språken en koppling?

Flytväst heter björgunarvesti på isländska, men vad betyder björgunar?

Det isländska ordet för gravid är ólétt, har svenskan haft ett liknande ord som till exempel olätt?

Varför har vissa språk som isländska, färöiska och tyska bevarat kasusböjning av substantiv och personböjning av verb medan till exempel svenska inte har gjort det?

Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Anna Hannesdóttir, professor emerita i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Därför förstår du som svenskspråkig inte isländska

Sammansättningarna är många och vanliga i svenskan. Ett sammansatt ord kan bestå av nästan hur många andra ord som helst. Men det finns regler för hur och när parning är lämpligt.

 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
 
Enligt Guinness rekordbok är svenskans längsta ord "nordvästersjökustartilleriflygspaningssimulatoranläggningsmaterielunderhållsuppföljninssystemdiskussionsinläggsförberedelsearbeten".

– Men det är ju bara att lägga till "anteckning" till det ordet så har vi ett ännu längre ord, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.

Kan man lägga ihop hur många ord som helst?
– Ja, i princip finns ingen gräns, sen kan man ju diskutera om det är funktionellt, säger Susanna Karlsson.

En annan form av sammansättningar, som ofta nybildas, är teleskopord som hemester, brunch och covidiot. 
– De drar till sig uppmärksamhet med hjälp av ordlekar. Av olika skäl tycker vi att det är kul, säger Daniel Kjellander som skrivit en avhandling om teleskopord.
Språkfrågor om sammansättningar
Vad gör vokalerna o, u och a i sammansättningarna kvinnofientlig, gatunamn och kungamakt?

Vad är teleskopord? Vilket är det mest etablerade teleskopordet i svenskan? Varför nybildar vi gärna teleskopord?

Vilka regler gäller för foge-s? 

Varför har det smugit sig in foge-s i sammansättningar som arvsskifte och skogsvaktare, det korrekta är väl arvskifte och skogvaktare?

Har det blivit vanligare att fast sammansatta verb löses upp? Som att säga att en “bok spelar ut sig i” istället för att en “bok utspelar sig i”?

Får man skapa hur långa ord som helst?

Vad finns det för regler för sammanskrivningar av ord som innehåller namn?
Läs vidare om sammansättningar och teleskopord
Teleskopordens funktion och betydelse pressmeddelande om Daniel Kjellanders avhandling från Umeå universitet (från maj 2022).

Språkkrönika: Teleskopord en populär ordbildningstyp av Karin Skagerberg, Dagens Nyheter (från mars 2022)

Teleskopord i det vegetariska matsortimentet, krönika av Lena Lind Palicki, Svenska Dagbladet (från februari 2023)

Språkkrönika: När ska man foga med s? av Patrik Hadenius, Dagens Nyheter (från juni 2017).

Bok Svenska skrivregler redaktör: Ola Karlsson, Språkrådet (från 2017)

Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst: Daniel Kjellander, universitetsadjunkt på Linköpings universitet, som skrivit sin doktorsavhandling om lexical blends och teleskopord. Programledare Emmy Rasper.

Så parar sig ord med andra ord

Estlandssvenskan är en viktig pusselbit för den som vill veta hur de nordiska språken lät förr. Dialekten är en helt unik variant av svenskan, men idag finns nästan inga estlandssvenska talare kvar.

 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
 
– Om man ska lägga ett pussel om hur de nordiska språken fungerar så är estlandssvenska en jätteviktig pusselbit, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.

Fram till 1940 talet bodde flera tusen svensktalande människor i Estland, främst på öar som Ormsö, Ösel, Dagö, Lilla och Stora Rågö, Nuckö, Nargö, Odensholm och Runö. 
Språkfrågor om estlandssvenska
Varför tycker språkvetare att estlandssvenska är intressant?

Varför bodde människor som pratade svenska i Estland?

Hur länge har det bott svensktalande i Estland?

Vad är unikt med det estlandssvenska språket?

Hur många estlandssvenska dialekter finns och hur olika är de?

Varför flydde estlandssvenskarna från Estland till Sverige under andra världskriget?

Varför bytte en del estlandssvenskar namn när de kom till Sverige?

Vad finns det för speciella estlandssvenska ord och vad kan de säga om fornsvenska?
Mer om estlandssvenska
Lyssna: SR Minnen: Sven Jerring på Runö - 1939

Läs: Estlandssvenskarnas kulturförening, Svenska odlingens vänner.

Läs Estlandssvenskans språkstruktur Redaktör Henrik Rosenkvist från Göteborgs universitet (från 2018).

Läs Estlandssvenskt material, dokumentation av estlandssvenskarnas och gammalsvenskbybornas språk och folkkultur från ISOF.

Läs artikel Estlandssvenskan – en östsvensk doldis av Ida Västerdal från Spårkbruk (från 2022).

Sociala medier: @estlandssvenskaaventyr

Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst: Ida Västerdal, doktorand i nordiska språk vid Göteborgs universitet som skriver sin doktorsavhandling om estlandssvenska. Programledare Emmy Rasper.

Estlandssvenska – språket som (nästan) har försvunnit

I Sverige finns fem olika samiska språk, de har likheter men vissa skiljer sig såpass mycket åt att talarna inte förstår varandra.

 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
 
I Sverige talas fem olika samiska språk, nordsamiska, lulesamiska, pitesamiska, umesamiska och sydsamiska. 

– Alla samiska språk är hotade och riskerar att försvinna, säger Olle Kejonen, doktorand i finsk-ugriska språk vid Uppsala universitet, som forskar om nord- och lulesamiska.
 Ökat intresse för de samiska språken i Sverige
– Det finns ett ökande intresse för att lära sig samiska, både bland de med samiskt påbrå och de som bara är nyfikna på språket, säger Olle Kejonen.

För att hotade språk ska överleva krävs att barn lär sig språket. Olle Kejonen lär sina barn nordsamiska och behöver dagligen hitta på nya samiska ord. 

– Om vi går i mataffären finns det ganska många ord som traditionellt inte har funnits på samiska, så om vi ska köpa vattenmelon eller jordnötssmör, då får jag hitta på nya samiska ord på stående fot. 
Språkfrågor om samiska
Hur väl kan de olika samisktalande förstå varandra?

Hur har samiskan påverkats av forna förbud att tala samiska?

Hur stort inflytande har andra språk på det samiska ordförrådet och grammatiken?

Hur fungerar den samiska grammatiken jämfört med svenska?

Hur utvecklas samiska språk över tid? 

Hur svär man på samiska? Används samma kristna begrepp som på svenska?

Finns det några nya ord inom samiskan som inte är lånord?

Finns det några specifika samiska språkljud som skiljer sig från svenska?

Finns det samiskt slangspråk?

Hur ser språkvetare på möjligheterna för de små samiska språken, till exempel sydsamiska, umesamiska och pitesamiska, att överleva?
Lär dig mer om samiska
Läs artikeln Lär dig mer om samiska från ISOF.

Läs artikel om de olika samiska språken från ISOF.

Lyssna på Sameradion från Sveriges Radio.

Språkvetare: Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst: Olle Kejonen, doktorand i finsk-ugriska språk vid Institutionen för moderna språk vid Uppsala universitet. Programledare: Emmy Rasper.

Samiska är inte ett språk

Lyssna när som helst, var som helst

Andra podcasts som du kanske gillar...