Söder om Stockholm finns en sömnig förort. Där höghusens ljus blandas med mörkret från skogen. En plats där människorna skrattar, gråter och lever i lampornas sken, medan skuggorna tittar på. När Gina var liten brukade hon drömma om älvor. De vackra små varelser som dansade under huden på döda djur och fick henne att le. Sedan blev hon äldre och slutade drömma. Efter att hennes bror funnits drunknad finns det inte längre någonting att skratta åt. Bara mörkret finns kvar, som börjat krypa allt närmare höghusen. Svarta malar till förortens ljus. Där finns en flicka som brukade dansa med älvor. En pojke som lekte med skuggorna i skogen. En vän som fick världen att brinna. Och en främling som hörde det som klöste under jorden.