Johannes Edfelts prosa är personlig, känslig och vital vare sig han brukar den till vidsträckta utblickar över främmande litteratur som i Strövtåg eller som här, i Årens spegel, till strövtåg i det personliga och upptäckter i minnets landskap. I Årens spegel söker sig hans prosa varsamt och lätt längs gångna vägar, tillbaka till barndomens Västergötland, skolårens Skara, de första kontakterna med konsten och litteraturen och studentårens upplevelser i Uppsala.

Lyrikern Edfelt finns i denna bok, inte minst i naturskildringarna, och kritikern berättar om barndomsstunderna vid läslampan och de böcker som gav honom de första litterära impulserna. Årens spegel utkom första gången 1963.