Boken gjorde min dag tack Alex

Alex Bennhedens debutroman fick mig att skratta högt flera gånger, samtidigt som den även var sorglig i perioder. Alex har verkligen fångat ungdomens kval, kärlek och ångest i en härlig blandning. Uppväxt i Falkenberg känner jag igen mig i mycket av det han skriver, både platser, företeelser och stämningar. Men man behöver inte vara falkenbergare för att uppskatta boken. Alex är en riktigt skicklig författare och hans sätt att använda ord imponerar på mig. //Malin Kårdal

En fantastisk debut som du inte får missa! Igenkänningsfaktorn finns där, om våndorna med att växa upp, oavsett generation. Litenheten och storheten beskrivs med nerv, varmt, humoristiskt och naket. Tack för läsupplevelsen.

Sjukt skön rolig och tänkvärd bok som får en att åter minnas 90 talet.Uppläsning i världsklass med falkenbergsdialektRekommenderar verkligen alla som upplevt 90 talet att lyssna på denna härliga bok från Falkenberg

Gillade den mycket. Och att Alex själv läser sin egen bok gör det hela ännu bättre.

Bennheden gör sin debutroman som med värme, humor och igenkänning berättar om tre tonårskillar med omgivning, som 1998 upplever sin bästa och värsta sommar vid havet i författarens hemstad Falkenberg. En mycket bra bok som inte lämnar någon oberörd. Ser fram emot att läsa mer av denne unge författare!

Roligt att läsa en bok från födelsestaden. Om man läser ”mellan radera” så kan man tänka vilka personer Alex menar….

Härlig bok och jag flyttades tillbaka i tid och rum till mina egna tonår Härlig känsla i uppläsning Ligga en sommarkväll i hängmattan och lyssna på denna ljudboken förgyller semestern

Den här boken bör alla läsa/lyssna på. Den för mig tillbaka till min egen ungdom på 90-talet och gör att jag emellanåt skrattar högt av igenkänning. Författarens dialekt gör även den boken till en fröjd att lyssna på.

Det hade kunnat vara vilken mellanstor, mellansvensk stad som helst. Det hade kunnat vara jag och mina bästa vänner, eller du och dina.Hög igenkänningsfaktor rakt igenom för mig född -85. Språket är konsekvent och storyn drivs hela tiden framåt av den ständiga frågan: Kommer det bli något ligga på Netas?