Lyssnade eftersom jag haft nära anhörig som gått bort i sjukdomen. Jag delar tack och lov inga erfarenheter med författaren. Det ÄR ett tragiskt öde, men jag uppfattar författaren som bitter och försöker anklaga medicinsk personal för hustruns bortgång. Glioblastom överlever ingen. Jag saknar också hustruns perspektiv. Vad ville hon? Vilka tankar på livet och döden hade hon? Blir också ledsen att författaren talar så nedslående om hemtjänsten utan erfarenhet. Vi hade fantastisk underbar hjälp och stöttning av hemtjänsten, trots många besök - men de var så fina människor! Att vårdas i hemmet till sista sekund är också en mycket fin och värdig väg. Hjärntumör är en vidrig sjukdom och i mycket de anhörigas sjukdom. Jag vill ändå skriva att vården kan vara fin, empatisk och lyhörd. Jag tror att man vinner mycket på att vara vänlig och trevlig mot expertisen och inte så arg och otrevlig som författaren var mot biståndshandläggare, personal på försäkringskassan och medicinsk personal.

Intressant ämne och berättelse , men helt obegripligt att den ges ut i detta skick. Fanns ingen redaktör?ALLDELES för lång, med oändligt långa helt ointressanta transportsträckor som inte tillför nåt till berättelsen. Borde kortats ner väsentligt

Fantastiskt intelligent skriven bok. Jag älskar de långa uppläsningarna av mailen med den medicinska faktan. En otroligt resursstark make. Inspirerande och sorglig.

Tack för din enastående bok som delade era upplevelser och sorg .om sjukvård och samhälle stort tack den berörde mig .

Upprepande, men en kämpe för rätt vård.

Mer ett sätt att bearbeta författarens egen sorg genom detaljer av skeenden än något annat. Långa redogörelser i medicinska termer kunde ha tagits bort. Boken hade vunnit på att kortas ner.