app_store_button

google_play_button

is Device Banner Block 894x1036

Stígðu inn í heim af óteljandi sögum

Hlustaðu og lestu

Solcellskollen

Samtal om teknik och den energiomställning som pågår. Häng med när vi intervjuar entreprenörer, forskare och andra nyfikna som banar väg för framtidens energisystem. Programmet leds av Erik Wallnér från Solcellskollen.se

Solcellskollens podcast

Enligt tradition avslutar vi poddåret med en sammanfattning av 2025. Med oss för att ta tempen på tidsandan har vi poddbekantingen Björn Sandén, professor i innovation och hållbarhet på Chalmers. 
 
Vi tar avstamp i de omvärldsfaktorer som präglat både energiomställningen och samhället i stort under året. Med utgångspunkt i långvågsteori -- där ekonomisk och samhällelig utveckling delas upp i flera decennier långa cykler präglade av specifika teknologier -- målar Björn upp en bild där de motsättningar och oroligheter som präglat året skulle kunna härledas till att vi är på väg in i en ny era. 
 
Vi går igenom krisåret i den svenska energisektorn, om Northvolts konkurs, Kinas dominans och den fortsatt kraftiga utbyggnaden av förnybar energi globalt. Vi går även igenom hinder mot den fortsatta utvecklingen såsom kannibalisering, långa tillståndsprocesser och kapacitetsbrist i elnäten.
 
Som röd tråd igenom avsnittet har vi boken Abundance av de amerikanska journalisterna Ezra Klein och Derek Thompson, som både Erik och Björn har läst. Boken används som lins för en bredare diskussion om hur vi kan accelerera energiomställningen och öka samhällets välstånd.
 
 Sist men inte minst, tack för i år och god jul!

Björn Sandén, Om energiomställningen under 2025 (på randen till en ny tid)

I dagens avsnitt gästas vi av Jennie Sjöstedt från Göteborg Energi Nät, som bland annat ansvarar för företagets arbete med utformning av elnätavgifter och lokal flexibilitet. I avsnittet pratar vi om hur hon och hennes kollegors arbete kan bidra till att Göteborg inom tio år kan nå den nästan 50-procentiga ökning i elnätkapacitet som man förutspår.
 
Med utgångspunkt i företaget nätutvecklingsplan berättar Jennie om hur elektrifieringen av industrin — inte minst på Hisingen — och en elektrifierad fordonsflotta skapar behov av ökad kapacitet i elnätet. Från minut 17 i avsnittet fokuserar vi på lösningarna, där en kombination av utformning av effektavgifter och marknadsbaserad lokal flexibilitet syftar till att få ner belastningen under de mest ansträngda timmarna i elnätet. Vi får även höra om den nyhet som Göteborg Energi gick ut med i förra veckan om att man blivit beviljade flera hundra megawatt i ytterligare kapacitet från regionnätet.

Jennie Sjöstedt, Om hur kapaciteten i Göteborgs elnät ska kunna öka med 50 procent på tio år

Det senaste året har svenska elanvändare och producenter fått lära sig nya ord såsom kvartspriser, obalanskostnader och flödesbaserad kapacitetsberäkning. I poddens 130:e avsnitt går vi igenom det turbulenta elmarknadsåret tillsammans med Morgan Andersson, produktspecialist på energiföretaget Alpiq — och med tidigare erfarenhet som chef för krafthandel på Bixia.
 
Vi börjar med att prata om hur vardagen ser ut för en elhandlare 2025. Morgan berättar om övergången till kvartspriser som skedde den första oktober i stora delar av Europa och om hur prissättning går till på de olika elmarknadena. Vi pratar om de prognoser som ligger till grund för elhandeln, om hur pass flexibla och priskänsliga elanvändare är — och huruvida minuspriser på el är här för att stanna. 
 
I poddens andra halva, från minut 37, pratar vi om en annan fråga som varit på löpsedlarna under året, nämligen obalanskostnader. Morgan berättar om de anledningar — inte minst införandet av så kallad flödesbaserad kapacitetsberäkning och Svenska kraftnäts förändring av hur balansering och prissättning av obalanser går till — som har lett till att vi under året haft en situation där producenter och förbrukare fått betala stundtals höga kostnader när de prognoser som ligger till grund för budgivning på spotmarknaden inte stämt överens med den el som konsumerats eller producerats. 
 
 Avslutningsvis får vi även Morgans perspektiv på de viktigaste åtgärderna för att vi ska få en så bra elmarknad som möjligt.

Morgan Andersson, Om kvartspriser, obalanser och vägen mot en bättre elmarknad

I dagens avsnitt gästas vi av Thorsten Handler, analytiker på Jämtkraft Elnät. I avsnittet får vi bland annat höra om hur ett elnätföretag såsom Jämtkraft närmar sig införandet av en ny prissättningsmodell av elnätet som i större grad ska spegla användningen av elnätet. Vi vrider och vänder på frågor såsom enkelhet för kunden, rättviseaspekter och hur effektavgifter kan skapa incitament för att kunders flexibilitet ska komma till bäst nytta för elsystemet. 
 
Vi pratar även om en av Thorstens hjärtefrågor: kraftvärmens förutsättningar. Thorsten beskriver en situation där ökade råvarupriser lett till högre kostnad för fjärrvärme och sämre konkurrenskraft i förhållande till eluppvärmning. Thorsten slår ett slag för att ta bort elskatten för kraftvärmen. På så sätt ges kraftvärmen bättre förutsättningar att växla mellan att använda el och bränslen, vilket har potential att både öka konkurrenskraften för fjärrvärme och frigöra en stor flexibilitetspotential i elsystemet, menar Thorsten.
 
I avsnittet hänvisas till den rapport från Energimarknadsinspektionen som ligger till grund för införandet av effektavgifter. Den kan du läsa här.
 
Vill du föreslå en gäst till ett framtida avsnitt? Har du förslag på hur vi kan göra podden bättre? Fyll jättegärna i vårt feedback-formulär.

Thorsten Handler, Om effektavgifter, elskatt och kraftvärmens förutsättningar

I dagens avsnitt gästas vi av Lisa Göransson, elsystemforskare på Chalmers. I avsnittet pratar vi främst om en rapport från Lisa och hennes kollegor om tre olika potentiella vägval för Sveriges elsystem — och som syftar till att komplettera den konsekvensanalys som gjordes i förra årets kärnkraftsutredning. 
 
I avsnittet djupdyker vi även i Lisas favoritforskningsfråga: variationshantering i elsystem, inte minst i elsystem med stora mängder förnybar el. Helt enkelt: vad gör vi när vinden inte blåser och solen inte skiner?
 
Rapporten "Tre elsystem som kan möta omställningen av industri- och transportsektorerna" hittar du här. I avsnittet pratar vi om illustrationer om variationshantering från en liknande studie från 2023. De hittar du på sida 21 här.

Lisa Göransson, Om tre vägval för Sveriges elsystem — och deras respektive kostnader

Therése Hindman Persson är chefsekonom och ställföreträdande generaldirektör på Energimarknadsinspektionen, som har den grannlaga uppgiften att reglera elnätverksamhet i Sverige.
 
I avsnittet fokuserar vi på incitament för att skapa ett mer effektivt nyttjande av elnäten. Fördelen med ett högre utnyttjande är att mer förbrukning och produktion kan anslutas snabbare, samtidigt som behovet och kostnaden för att bygga ut elnäten hålls nere.
 
Vi pratar om redskap för att uppnå detta, såsom rätt utformade effekttariffer, lokala flexibilitetsmarknader där elnätföretag kan köpa flexibilitet under särskilt ansträngda timmar — och flera andra lösningar som elnätägare kan använda i driften av sina elnät. Och vi frågar helt enkelt Therése hur Energimarknadsinspektionen jobbar för att skapa incitament för detta.
 
I avsnittet refereras till följande rapporter och artiklar:
 
 Elnätstariffer för ett effektivt utnyttjande av elnäten — Energimarknadsinspektionen, 2020
 
 Reformerad intäktsram — Lars Bergman med flera, Energiforsk, 2024
 
 Intäktsregleringen missgynnar elnät med mycket sol- och vindkraft — Per Everhill, Tekniska Verken, 2025
 
 Inriktning för reglering av elnätsföretagens intäktsramar 2028-2031 — Energimarknadsinspektionen, 2025

Therése Hindman Persson, Om effekttariffer och incitament för mer effektivt nyttjande av elnäten

Trots att det känns som länge sedan det var en president i Vita huset som satsade tusentals miljarder kronor på investeringar i grön teknik — och en Greta Thunberg som inspirerade till en av de allra största demonstrationerna någonsin — så fortsätter jordens medeltemperatur att ticka upp.
 
Här gästas vi av Chalmersforskaren Daniel Johansson, som ägnat nästan tjugo år åt att forska på klimatomställningen.
 
Vi tar avstamp i en nulägesrapport om den globala uppvärmningen. Daniel berättar om de senaste mätningarna kring global medeltemperatur, han går igenom koldbudgetar som återstår för att vi ska hålla oss inom 1,5 eller 2-gradersmålet — och berättar om osäkerheten kring klimatkänsligheten, alltså till vilken grad ökade koncentrationer påverkar den globala uppvärmningen.
 
Men framförallt pratar vi om vägen mot att kunna klara klimatmålen. Vi pratar om en rad olika utmaningar och lösningar. Daniel går igenom hur de bredare tekniska trenderna har utvecklats de senaste åren, om olika tekniker för att kunna suga på koldioxid från atmosfären, och om flygets, komplicerade, klimatpåverkan.
 
Vi får även höra om studier som Daniel gjort tillsammans med andra poddbekantingar såsom Thomas Sterner och Christian Azar, där man räknat på samhälleliga kostnader för att släppa ut koldioxid och metan.
 
I podden nämns uttrycket integrerade bedömningsmodeller, eller IAM efter Integrated Assessment Models. Det är Daniels främsta forskningsfält och en vanlig metod inom IPCC och klimatforskning i allmänhet, där klimatmodeller kombineras med kunskap inom andra fält, bl.a. för att utvärdera påverkan från styrmedel och teknikutveckling.

Daniel Johansson, Om vägen mot att klara tvågradersmålet

De senaste åren har nyheter från Hitachi Energy om nya miljardordrar stått som spön i backen, och häromåret aviserade man Sveriges största exportorder genom tiderna — en affär på 147 miljarder kronor med den nederländska stamnätsoperatören TenneT. Vad som driver utvecklingen? En nästan omättbar efterfrågan på företagets lösningar inom högspänd likström, eller HVDC. 
 
I dagens avsnitt gästas vi av Magnus Callavik, global chef för HVDC Engineering på Hitachi Energy. I avsnittet får vi dels reda på vad HVDC är och på vilket sätt energiomställningen och olika länders klimatambitioner driver efterfrågan. Magnus berättar om sina erfarenheter av att ha varit inblandad i några av de största kraftledningarna i världen, bland annat världens största HVDC-länk från nordvästra till östra Kina. Vi dyker även ner i de olika nyttor som HVDC-tekniken kan erbjuda för elsystem som blir allt mer beroende på förnybar energi.
 
Om du gillar avsnittet med Magnus kan vi även rekommendera följande avsnitt:
 
 Sonja Berlijn, Om förutsättningarna att öka kapaciteten i befintligt elnät med 25% Per Eckemark, Om elnätet som ska möjliggöra energiomställningen 
Vill du föreslå en gäst till ett framtida avsnitt? Har du förslag på hur vi kan göra podden bättre? Fyll jättegärna i vårt feedback-formulär.

Magnus Callavik, Om den exponentiella utvecklingen kring HVDC

För en vecka sedan, torsdagen den 24 april, stod energiminister Ebba Busch och regeringens särskilda utredare, Bo Diczfalusy, och presenterade den färska elmarknadsutredningen – en rejäl lunta på över 800 sidor med ambition att "framtidssäkra elmarknaden". I dagens avsnitt dyker vi huvudstupa ner i utredningen tillsammans med nationalekonomen Elon Axberg, som har lett det seketariat som arbetat med utredningen.
 
Sverige står inför en omfattande elektrifiering där det råder ovisshet huruvida marknadsaktörerna själva har förutsättningar att säkerställa att elproduktion byggs ut i den takt som behövs – både för att möta förbrukningen och för att undvika situationer kring effektbrist under kommande år. 
 
I avsnittets första del, från minut 4, pratar vi om två åtgärder som utredningen fokuserat på. Elon berättar om för- och nackdelar med så kallade Contracts for Difference – eller dubbelriktade differenskontrakt – där staten minskar aktörers risk bland annat genom att garantera en minimumersättning. Vi pratar även om de åtgärder som utredningen landat i för att undvika att det uppstår effektbrist under en planeringshorisont på 5-10 år.
 
Från och med minut 47 pratar vi om de delar av utredningen som handlar om "kostnadsriktiga" elnätavgifter och rollfördelningen mellan elnätägare på olika nivåer när det gäller att hantera kapacitetsbrist. Extra djupt dyker vi kring frågan om effektavgifter, där utredningen menar att många av de effektavgifter som införts på senaste tiden har gjort det under "schabloniserade och utdragna höglastperioder", det vill säga även under tillfällen då det inte råder kapacitetsbrist. Detta minskar bl.a. incitamenten för aktörer att bidra med flexibilitet på elmarknaden.
 
Om du gillar avsnittet med Elon kan vi även rekommendera följande avsnitt: 
 
 Daniel Kulin, Om Energiomställningen under 2024 Pär Holmberg, Om kärnkraftsutredningen (och andra aktuella elmarknadsfrågor) 
Vill du föreslå en gäst till ett framtida avsnitt? Har du förslag på hur vi kan göra podden bättre? Fyll jättegärna i vårt feedback-formulär.

Elon Axberg, Om elmarknadsutredningen

Det finns det en resurs som såväl utvecklare av förnybar energi, industrier med stora elekrifieringsplaner och International Energy Agency lyfter fram som den stora flaskhalsen i energiomställningen: en anslutning till elnätet.
 
I avsnittet gästas vi av Sonja Berlijn, direktör på DNV, professor i säkra kraftsystem på Universitetet i Oslo och även ledamot av Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin.
 
Tillsammans med Statnett, Norges motsvarighet till Svenska kraftnät, och en rad elnätföretag, forskningsinstitut och tjänsteleverantörer deltar DNV och Sonja i MaksGrid, ett projekt med det ambitiösa målet att öka kapaciteten i det befintliga elnätet med 25%.
 
I avsnittet berättar Sonja om hypotesen som ligger till grund för projektet: om hur åtgärder såsom villkorade avtal, nya metoder för att beräkna ledningars överföringskapacitet dynamiskt och en så kallad sannolikhetsbaserad riskbedömning tillsammans kan samverka för att accelerera nyanslutningar av både produktion och konsumtion till elnätet.
 
Om du gillade avsnittet med Sonja kan vi även tipsa om följande, tidigare avsnitt av podden: 
 
 Johanna Lakso, Om flexibilitet i de lokala elnäten Magnus Olofsson, Om smarta och starka elnät 
Vill du föreslå en gäst till ett framtida avsnitt? Har du förslag på hur vi kan göra podden bättre? Fyll jättegärna i vårt feedback-formulär.

Sonja Berlijn, Om förutsättningarna att öka kapaciteten i befintligt elnät med 25%

I poddens 49:e avsnitt gästas vi av Erik Svedlund från Epiroc, ett av världens största företag när det gäller utveckling och försäljning av gruvmaskiner. 
I avsnittet pratar vi om möjligheter och utmaningar när det gäller att elektrifiera gruvor. Å ena sidan finns mycket att vinna: förutom lägre koldioxidutsläpp och bränslekostnader är en av gruvindustrins största kostnader att ta hand om de föroreningar som uppstår när "man kör dieselmaskiner inomhus". Å andra sidan är utmaningarna stora: gruvmaskiner är bland de största landgående batteridrivna fordon som finns - och de ska gå i stort sett dygnet runt.
 
Erik berättar även om hur det gick till när Epiroc blev batteriföretaget Northvolts första kund någonsin (spoiler alert: det inkluderade bl.a. ett kallt email till Elon Musk) och om hur elektrifierade gruvor är ett avgörande steg i att få ner batteriers klimatpåverkan.
 
Här kan man se Epirocs gruvmaskiner i drift, och här finns några bilder från besöket hos Epiroc i Örebro.

Erik Svedlund, Om vägen mot fossilfria gruvor

Hlustaðu og lestu

Other podcasts you might like ...