Ett eget rum

Virginia Woolfs essä "Ett eget rum" kom till på grund av två föreläsningar 1928 om kvinnor och litteratur och om den kvinnliga konstnärens möjlighet att ta plats i det dominerande manssamhället. Det krävs att "en kvinna måste ha pengar och ett eget rum om hon ska skriva skönlitteratur." Boken fick med sina tankar om kvinnan som självständig individ, med eget arbete och ekonomiskt oberoende, en banbrytande betydelse för kvinnofrigörelsen, och är fortfarande i dag ett centralt verk inom feminism och den feministiska litteraturkritiken. Tankarna framförs med humor, vrede, ironi och skarpsinne under vandringar med betraktelse av naturen och samhället, besök och middagar, där en historisk genomgång av kvinnliga författare blandas med fiktiva föreställningar. "Ett eget rum" är en av Virginia Woolfs mest betydande verk, men också en av de mest lättillgängliga och populäraste.

"I det museum som litteraturhistorien utgör har Virginia Woolf verkligen fått sig inrättat ett eget rum – Joyce får nöja sig med att dela rum med T.S. Eliot." – Bernur

Virginia Woolf (1882-1941) var en engelsk författare, född i London. Med romaner som "Mrs Dalloway" (1925), "Mot fyren" (1927) och "Vågorna" (1931) är hon en av modernismens förgrundsgestalter och räknas i dag till 1900-talets viktigaste engelskspråkiga författare. Hon var en av de första att utveckla den romanteknik som kom att kallas “stream of consciousness”. Som tänkare, med essäer som "Ett eget rum" (1929), har Woolf påverkat kvinnorörelsen i många länder.

© 2026 Viatone (Hljóðbók): 9788771838220

Þýðendur: Elisabeth Mansén

Útgáfudagur

Hljóðbók: 28 juli 2026