Blev besviken och förvånad över en knappt medelmåttig bok av radarparet Piper Rayne. Trist efter att väntat på nr 3 i serien som varit charmig och skön hittills. Kändes avslagen och på sparlåga. Hade den inte tillhört en serie som jag hoppas tar sig och blir bättre så hade jag slutat mitt i. Jag saknade anknytningarna till resten av familjen som är typisk för serierna av P.R. och även den mer snärtiga och pigga tonen. Den är varken ”ilska-till-passion” eller ”vänskap-till-kärlek” utan nån halv-mesig ”Oj-vad-hände-ä-vi-GIFTA?!” Den håller inte det som utlovas i baksidestexten. Ledsamt.

This is the most boring book this author have written. That doesn’t mean it’s bad ..

Ok

Underbar feelgood fick mig några härliga skratt

The "Oops I got drunk and woke up married" trope in romance is pretty silly. However, I found this book quite charming. As usual from this author the MC's have one defining characteristic, in this case the "tough on the outside but soft on the inside" MMC and the "childhood trauma made me distrust all men" FMC. I do wish there was some more character depth in these books. All in all it's a nice read if your expectations isn't all that high and you like the HEA's.

4.5 stars, best in series so far