App Store

Google Play

SE - Details page - Device banner - 894x1036

Kliv in i en oändlig värld av stories

Lyssna när som helst, var som helst

Anekdot

Verket är klassikerpodden där kulturhistoriens viktigaste mästerverk diskuteras, upplevs och analyseras. Tillsammans med ledande litteratur- och konsthistoriker diskuterar Anna Jansson och Paulina Helgeson klassikernas betydelse och vad de kan säga oss idag. Verket är ett samarbete mellan Litteraturbanken, Nationalmuseum och bildningsmagasinet Anekdot vid Stockholms universitet. Fler poddar, essäer och filmer hittar du på Anekdot.se.

Verket – en podd om klassiker

Alexander Roslins porträtt från 1768 är en av den svenska bildkonstens mest kända porträtt. Ofta beskrivs "Damen med slöjan" som förförisk och gåtfull, men förlagan var högst verklig: Roslins franska hustru, Marie-Suzanne Giroust, själv konstnär och ledamot av franska konstakademien. Vad är det som har gjort detta porträtt så älskat? Vem var Alexander Roslin? Och vad kan porträttet lära oss om 1700-talets kultur och bildkonstnärliga uttryck? Konstnären Fredrik Söderberg och konsthistorikern Sabrina Norlander Eliasson gästar klassikerpodden Verket.

Samtalsledare: Anna Jansson
Klippning: Urban Göranson
Producent: Magnus Bremmer

#38 Damen med slöjan (1768) – av Alexander Roslin

Galenskap, hopplös kärlek och ond, bråd död. Emelie Flygare-Carléns klassiska roman Rosen från Tistelön från 1842 rymmer det mesta. Allt börjar med ett mord till sjöss utanför den bohuslänska kusten, ett drama byggt på en verklig händelse. Under romanens gång vecklas trådarna ut kring hur den brutala händelsens påverkar livet i det lilla fiskesamhället. Klassikerpodden Verket läser en true crime-historia långt före sin tid. Gäst i studion är Yvonne Leffler, litteraturprofessor vid Göteborgs universitet. Samtalet leds av Paulina Helgeson.

Inspelningsteknik: Martin Joviken
Klippning och redigering: Urban Göranson.
Producent: Magnus Bremmer.

#42 Rosen på Tistelön (1842) – av Emelie Flygare-Carlén

”Verkligheten imiterar dikten”, hävdade Evert Taube en gång. Och visst hade den svenska sommaren framstått helt annorlunda om inte Taube besjungit den? Själv skarvade han en hel del med sanningen i sina biografiskt anstrukna visor. I självbiografin ”Jag själv ett brusand’ hav” från 1952 berättar Taube sin egen historia, om fyrmästarsonen på Vinga som ville bli konstnär, tvingades till sjöss och så småningom förändrade den svenska visan. Litteraturvetaren David Anthin gästar Verket och berättar om Taubes lika fascinerande liv som unika fabuleringskonst.

Samtalsledare: Paulina Helgeson
Klippning: Urban Göranson
Producent: Magnus Bremmer

#37 "Jag kommer av ett brusand' hav" (1952) – av Evert Taube

#40 Övertalning (1817) – av Jane Austen by Anekdot

#40 Övertalning (1817) – av Jane Austen

Sedan september 2021 har klassikerpodden Verket diskuterat mästerverk ur kulturhistorien med forskare, historiker, konstnärer och författare. I samarbete med Nationalmuseum och Litteraturbanken har klassiker från litteraturens och konstens värld stått i fokus. Men nu växer Verket. Från och med idag ansluter Sveriges nationalscen för dramatik, Kungliga dramatiska teatern, till klassikerpodden Verket. I avsnitten kommer ledande teaterhistoriker, regissörer och skådespelare att diskutera några av teaterhistoriens mest klassiska pjäser, både äldre och modernare. I podden bjuds också smakprov på legendariska uppsättningar som bidragit till pjäsernas klassikerstatus.

Samtalen leds av Anneli Dufva, dramaturg och redaktör på Dramaten, tidigare mångårig medarbetare på Sveriges Radio och kulturjournalist specialiserad på litteratur, dramatik och kritik. Här hör du henne berätta mer om vad lyssnarna kan vänta sig av Dramatens bidrag till klassikerpodden Verket – i samtal med Magnus Bremmer, redaktör för bildningsmagasinet Anekdot.

Nyhet: Verket växer – Dramaten ansluter

Med "Natten är dagens mor" fick dramatikern Lars Norén 1982 sitt stora genombrott. Pjäsen hade urpremiär på Malmö Stadsteater, men spelades redan inom ett år även på Dramaten och Göteborgs stadsteater. Norén blev omedelbart känd och erkänd, och hans produktivitet bara fortsatte att växa under åren som följde. Idag kan hans bidrag till svensk litteratur och teater inte överskattas. Men vad är det med den där pjäsen? Natten är dagens mor, tydligt inspirerad av Eugene O’Neills klassiker Lång dags färd mot natt – varför har den spelats så ofta och varför betyder den så mycket för så många? Anneli Dufva med gäster tittar närmare på den lilla familjen med mamma, pappa och två söner, synar deras uppgörelser och diskuterar vad som gör pjäsen till en modern klassiker.

Gäster i avsnittet är Karin Helander och Mattias Andersson. Karin Helander är professor emerita i teatervetenskap vid Stockholms universitet och mångårig teaterkritiker i Svenska Dagbladet. Mattias Andersson är regissör och dramaturg och konstnärlig ledare vid Dramaten. Dessutom gör skådespelarna Irene Lindh och Per Mattsson en läsning ur pjäsen. Avsnittet spelades in live på Nationalmuseum, i anslutning till Norén-utställningen Stilla liv.

Samtalsledare: Anneli Dufva.
Klippning: Lars in de Betou.
Producent och inspelningsteknik: Magnus Bremmer.

Verket – en podd om klassiker, produceras av bildningsmagasinet Anekdot i samarbete med Nationalmuseum, Dramaten och Litteraturbanken.
 Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se.

#23 Natten är dagens mor (1982) – av Lars Norén

Än idag är Anders Zorns "Midsommardans" själva sinnebilden för hur svensk midsommar ser ut. Men vad är det som gör målningen så speciell? Det suggestiva ljuset, de livfulla dansarna eller snarare romantiken kring det nordiska? Och hur lyckades egentligen en man från Mora bli en av sin tids stora internationella konstnärsstjärnor? Klassikerpodden Verket stiftar bekantskap med Zorn och diskuterar en av den svenska konsthistoriens mest ikoniska målningar.

Gäster i studion är Alexandra Herlitz och Carl-Johan Olsson. Alexandra Herlitz är lektor i konstvetenskap vid Göteborgs universitet och ena halvan av Konsthistoriepodden. Carl-Johan Olsson är konsthistoriker och intendent för 1800-talets måleri vid Nationalmseum. 

Samtalsledare: Anna Jansson.
Inspelningsteknik: Henrik Nordgren.
Klippning: Urban Göranson.
Producent: Magnus Bremmer

Verket – en podd om klassiker – är en del av bildningsmagasinet Anekdot. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på Anekdot.se.

#25 Midsommardans (1897) – av Anders Zorn

Estrid Ericson (1894-1981) var teckningslärarinnan som blev en av Sveriges viktigaste formgivare. Hon grundade designföretaget Svenskt tenn och drev det i 56 år. Samtidigt fortsatte hon att skapa klassiskt design som idag är med och definierar den skandinaviska stilen. Textilen Elefant syns än idag på allt från gardiner och kuddar till barnfiltar och servetter. Hur kom det sig att Estrid Ericsons formspråk fick ett sådant starkt genomslag? Hur såg samarbetet med Josef Franck ut? Och har varor från Svenskt tenn alltid varit en klassmarkör? Designhistorikerna Cilla Robach och Christopher Wikner gästar klassikerpodden Verket.

#32 Elefant – av Estrid Ericson

Några år efter krigets slut reste Astrid Lindgren ut på tre reportageresor till Frankrike, Italien och USA. På uppdrag av Damernas värld skulle hon skriva resebetraktelser för tidningens unga kvinnliga läsare. Hon kom hem med tre följetonger om Kati - den unga sekreteraren från Stockholm som reser ut och upptäcker världen. Berättelserna kom senare ut i bokform. Klassikerpodden Verket läser den andra boken i serien, Kati på Kaptensgatan från 1952. Hur mycket har Lindgrens egna erfarenheter som sekreterare under kriget influerat skildringen? Hur väl har egentligen böckerna åldrats? Och vad kan dessa mindre kända böcker säga om det berömda författarskapet i stort? Litteraturvetaren Malin Nauwerck och författaren Jonas Ellerström gästar klassikerpodden Verket.
////
Samtalsledare: Paulina Helgeson.
Producent: Magnus Bremmer
Klippning: Urban Göranson.
/////
Verket – en podd om klassiker – produceras av bildningsmagasinet Anekdot, i samarbete med Litteraturbanken, Nationalmuseum och Dramaten. Fler avsnitt, poddar och essäer hittar du på anekdot.se.

#33 Kati på Kaptensgatan (1952) – av Astrid Lindgren

Alldeles i början av 1800-talet beställde den spanske ministern Manuel Godoy ett antal allegoriska målningar att pryda sitt palats i Madrid. Uppdraget föll på hovmålaren Francisco de Goya. Två av dessa målningar, "Poesin och skalderna" och "Sanningen, Tiden och Historien" finns sedan 1960-talet i Nationalmuseums ägo. Vad är en allegori? Vilken plats intar de i Goyas konstnärskap? Och varför är hans konst så svår att kategorisera? Konsthistorikern Juan José Hervias gästar klassikerpodden Verket och reder ut begreppen om Goyas allegorier.

Samtalsledare: Anna Jansson.
Klippning: Urban Göransson.
Producent: Magnus Bremmer

#34 Goyas allegorier

Med list och diplomati smyger Märta Wander in kvinnokamp och samhällsförbättring i småstadens överklass. Rådig, osentimental och underhållande vandrar hon övertygelsens väg mot kvinnlig rösträtt och upprensning i småstadens slum. Frigga Carlbergs roman från 1918 börjar som en guvernantroman men slutar som en högt och uppfordrande rop efter rösträtt och rättigheter, för kvinnor, barn och fattiga. Märta är på tvärs i det mesta, men med ironi och ett mycket gott humör till hjälp.

I Verkets sommarserie ”Kvinnor på tvärs” möter du fiktiva kvinnor i den svenska litteraturhistorien som på olika sätt går på tvärs mot samhällets normer och konventioner. Paulina Helgeson samtalar med litteraturprofessorn om kvinnorna och deras sammanhang, personlighet och förutsättningar.

Ljudproduktion och klippning: Urban Göranson
Inspelningsteknik: Patrik Vörén

Verket – en podd om klassiker, produceras av bildningsmagasinet Anekdot i samarbete med Nationalmuseum och Litteraturbanken.
 Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se.

Kvinnor på tvärs | #3 Märta Wander – i Frigga Carlbergs "För rättfärdighets skull" (1918)

Lyssna när som helst, var som helst

Andra podcasts som du kanske gillar...