App Store

Google Play

SE - Details page - Device banner - 894x1036

Kliv in i en oändlig värld av stories

Lyssna när som helst, var som helst

Överlevarna & Det judiska Högalid

En podd, tre ämnen: Om de som överlevde Förintelsen, om Andra generationen samt om det judiska Högalid.
Runt om i Högalid har det bott judar från början av 1900-talet och framåt; Lindvallsplan, Folkskolegatan, Långholmsgatan, Brännkyrkogatan, Slipgatan, Heleneborgsgatan och Reimers Holme är några kända, judiska adresser. En del hade också sina butiker och verkstäder i området. Även Nachmansonskas barnkrubban på Götgatan 55 spelade en viktig roll för många söderjudar.
Hör av dig om vill berätta din historia från det judiska Högalid.
Producent: Bernt Hermele
Podden Överlevarna har finansieras av bl. a. Statens Kulturråd, Palmefonden, Helge Ax:son Johnson Stiftelse, Annika och Gabriel Urwitz´Stiftelse och bokförlagen Lind & Co och Ordfront.

Överlevarna

”På grund av undernäring och sjukdom hade jag inte vuxit på tre år. Från det jag var nio år till det jag var tolv gick jag i samma skor.” Foto: Cato Lein. Inspelat 6 september 2017.

Avsnitt 20: Hania Rosenberg

- Mamma hade nästan ingen kvar. Ibland sa hon på jiddisch: Varför tog du mina syskon? Varför tog du inte mig med? Det kan också ha varit ett sätt att såra den man är ledsen på just i ögonblicket, säger Anita Tesler.
- Vem kan det ha varit?
- Det kan ha varit jag. Jag vet att jag stod i hallen en gång när hon sa det.
- Hur gammal är du då?
- Fjorton, femton år.
- Och vad tänker du?
- Vid det laget har jag stängt igen.
Foto: Cato Lein

#68 Anita Tesler - Andra generationen

Paula berättar om sitt liv, tiden i Karlstad, Stockholm och om Peter. Inspelat 3 dec 2022.

Paula Nissenkorn 1927-2025, del 1

Paula Nissenkorn berättar om sitt liv, tiden i Karlstad och Stockholm. Inspelat 29 januari 2023.

Paula Nissenkorn 1927-2025, del 2

- I mitten av 60-talet, när jag var nio, tio år, ville min mamma återvända till Ungern. Det blev tal om skilsmässa och min mamma frågade vem jag ville bo med. Jag svarade att jag var van att leva i Sverige och ville stanna här. Jag ångrar inte mitt svar, men jag tror inte min mamma blev glad, även om jag hade skäl för mitt ställningstagande. Lyckligtvis blev det aldrig någon skilsmässa, säger Peter Könyves, som växte upp på Bergsundsstrand 23.
Runt om i Högalid har det bott judar från början av 1900-talet och framåt; Lindvallsplan, Folkskolegatan, Långholmsgatan, Brännkyrkogatan, Slipgatan, Heleneborgsgatan och Reimers Holme är några kända, judiska adresser. En del hade också sina butiker och verkstäder i området. Även Nachmansonskas barnkrubban på Götgatan 55 spelade en viktig roll för många söderjudar.
Hör av dig om vill berätta din historia från det judiska Högalid.

Det judiska Högalid #1 - Peter Könyves

- Min bror och jag var inte glada åt att vår pappa rökte. Och vi förstod tidigt att man kunde dö av rökning. Många av oss som är överlevandes barn, vi var jätterädda att föräldrarna skulle dö. Det var skräcken. Det var ju hemskt att pappa rökte. Så min bror och jag, vi gömde cigaretterna, säger Paula Grossman.

Det judiska Högalid #2 - Paula Grossman

György Fenyö, ungersk jude, född 1936 . Han berättar om hur han som barn överlevde Gettot i Budapest och flydde från de nazistiska Pilkorsarna. 1956 beslutade han sig för att fly igen, den här gången från den kommunistiska regimen. Inspelat tisdag den 29 augusti 2017. 
Foto: Cato Lein

#1 György Fenyö

"Jag har överlevt av en ren slump" berättar Stella Tjajkovski. Hon är född 1923, och är en av ytterst få som överlevde gaskammaren i Auschwitz. Foto: Cato Lein. Samtalet är inspelat hemma i Stellas lägenhet, torsdag den 31 augusti 2017.

#2 Stella Tjajkovski

"Mimmi" Levy, född 1928, överlevde som flicka förintelselägren i Auschwitz och Bergen-Belsen. Större delen av hennes släkt, bland annat hennes föräldrar, mördades. 
- Jag hade tur som hade ett ariskt utseende.
Inspelat 1 september 2017.

#3 Franciska "Mimi" Levy

"Intill vårt hus fanns en stor synagoga. Där eldade nazisterna upp unga, gamla, hela familjer, bara för att de var judar, bland annat min skolkompis Rena. Jag kunde höra deras skrik."
Ruth Weiner, född 1927. Inspelat 21 september 2017.
Foto: Cato Lein

#4 Ruth Weiner

- Det var en liten pojke, Abromosch, som var så söt. Jag gick dit och lekte med honom, Han kunde härma alla djuren. Jag gick dit även när det var die Sperre i gettot. Jar jag inte orolig för att bli tagen. Jag älskade det där lilla barnet, säger Fredzia Marmor.
Vad hände med honom?
- En dag när jag kom var han borta. Det blev tyst. Inga barn fanns kvar. Idag tycker jag det är fantastiskt att höra barn leka. Inga barn stör mig.

#114 Fredzia Marmor

Lyssna när som helst, var som helst

Andra podcasts som du kanske gillar...